Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#Girjasmotstaten

Eivind Torp: Samebyn lägger stor vikt på samiskt bruk

Publicerat fredag 28 oktober 2016 kl 05.13
Eivind Torp: Samebyn gör gällande samma grunder som i tingsrätten
(2:19 min)
Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitet.
Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitet. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.

Girjas Sameby lyfter sin sedvanerätt när de yttrar sig om statens överklagan på Girjasmålet som hovrätten tar upp i november nästa år.

Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitetet har för Sameradion & SVT Sápmis räkning följt Girjasmålet sedan starten.

Samebyn lägger stor i vikt i bevisningen vad gäller samisk bruk i området, det som haft mest framgång i rättegången mot staten i tingsrätten.

Dessutom motsätter sig samebyn den nya bevisning som staten vill införa i målet.

- Samebyn gör gällande samma grunder som i tingsrätten. Man har ju haft framgång i att visa samisk bruk av området, då är det naturligt att man också lägger ganska stor vikt i att förtydliga det historiska materialet.

I våras överklagade staten Gällivare Tingsrätts dom som fastslog att det är Girjas sameby som har ensamrätt till småviltsjakten och fisket på samebyns marker ovan odlingsgränsen. Staten anser att en grupp samer inte kan upparbeta ensamrätt på grund av sedvana, eftersom kraven på det är mycket lägre än kraven om ensamrätt på grund av urminnes hävd.

Men största koncentrationen lägger staten på att hävda kronan, alltså staten, fick rätt till det nordligaste områdena av Sverige så tidigt som 1340. Här bemöter Samebyn staten tydligt. Eivind Torp om samebyns argument.

- Frågan om svensk suveränitet spelar egentligen ingen roll i förhållande till samebyns talan. Eftersom den rättsprincip som samebyns talan bygger på, nämligen sedvanerätt och urminneshävd, den finns inarbetad i svensk rätt just som en följd av svensk suveränitet.

Staten tar också upp det att samernas nomadiserande levnadssätt har omöjliggjort ett upparbetande av ensamrätt. Man menar att det är de renskötande samernas behov som styrt bruket av marken. Men samebyn menar att behovet inte är avgörande och pekar på att HD, varesig i Nordmalingsmålet eller Skattefjällsmålet, frågat om vilket behov som ligger bakom bruket av marken.

Utöver att argumentera mot statens överklagan så motsäger sig Samebyn att staten begärt att få komma in med ny bevisning. Eivind Torp igen.

- Samebyn påpekar till hovrätten att staten inte har redogjort grunden för vad det här ska kunna ge i nästa förhandlingar.

Slutligen säger Eivind Torp att det är bra att Girjasmålet kommer upp till högre instans.

- Staten har en skyldighet gentemot samerna som urfolk att genom ett prejudikat, alltså en dom från HD, få klarlagt vad som är samernas faktiska rättigheter i dessa frågor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".