Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Renskötselkonventionen

Arbetet med renskötselkonventionen går vidare

Publicerat onsdag 9 november 2016 kl 13.28
Renar under våren.
1 av 2
Foto: Nils-Josef Labba/ Sameradion & SVT Sápmi
Anders Kråik
2 av 2
Partiets Samernas Anders Kråik på plenum i Skellefteå. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi

På fredag ska Sametingen i Sverige och Norge, och rennäringsorganisationerna i bägge länderna, träffas för att diskutera det nya förslag till renskötselkonvention som förra justitierådet Bertil Bengtsson föreslår i sin utredning.

Renskötselkonventionen, som skulle ha varit gällande efter att den tidigare gick ut 2005, är en långdragen historia och arbetet med den har pågått under många år. Meningen med konventionen är att reglera den gränsöverskridande renskötseln och i det nu gällande förslaget finns förslag med om att reservera områden i Sverige till norska renbetesdistrikt och vice versa. 

Omfördelningen av markerna har varit hårt kritiserade och särskilt från svenska samebyar som då skulle tvingas att avstå renbetesmarker som man anser sig ha sedvanerätt till, både på svensk och norsk sida. 

Det gränsöverskridande renbetet har efter 2005 endast reglerats av Lappkodicillen, vilket har mött protester från norskt håll då renskötseln i Norge inte kunnat uppvisa sedvana på svensk sida i någon större omfattning. Men i oktober 2009 enades svenska och norska regeringarna om en renskötselkonvention med tillhörande områdesprotokoll vilken fördelade betesområden både på svensk och norsk sida. 

Varken den svenska riksdagen eller det norska stortinget godkände renskötselkonventionen och 2010 la svenska regeringen fram en departementspromemoria med förslag om en svensk lagstiftning anpassad efter den föreslagna konventionen. Förslaget mötte mycket kritik och regeringen tillsatte en samisk arbetsgrupp från sametingen och samiska organisationer som 2014 la fram ett förslag på förändringar i konventionen. 

Detta har lett till förra justitierådet Bertil Bengtsson fick i uppdrag att: 

utreda och analysera rättsliga frågeställningar angående konventionen, analysera den samiska arbetsgruppens förslag till ändringar samt lämna lagförslag. 

Bertil Bengtssons uppdrag har inskränkt sig till att endast gälla svenskt område – någon analys av svenska samebyars rättsställning enligt norsk rätt skulle alltså inte göras. 

Bengtsson har inte heller haft i uppdrag att pröva innehållet i områdesprotokollet – ändringar av protokollet kan inte ske utan en omförhandling av konventionen, menar Bengtsson. 

Nu ska de samiska parterna diskutera i den senaste utredningen som regeringen ännu inte antagit. Den är fortfarande ute på remiss fram till 3 december. 

Per Mikael Utsi och Anders Kråik är svenska Sametingets representanter i arbetet. Anders Kråik menar att förslaget tar fokus på den konvention från 2009 som regeringarna undertecknade och är den konventionen som svenska Sametinget har sagt nej till.  

- De nya faktorerna som lagts till i Bertil Bengtssons utredning kommer att föranleda en diskussion bland de samiska parterna. Nu får vi veta vad norsk sida anser eftersom den norska sidan inte omfattas av den svenska ensidiga utredningen. Vi får göra en bedömning av deras medverkan när det gäller samiska arbetsgruppens eget förslag och huruvida det blir kränkt eller står i förhållande till det förslag som tagits fram av Bertil Bengtsson, säger Anders Kråik. 

Var i processen ligger den samiska arbetsgruppens förslag? 

- Som det verkar nu så har det gått förlorat till förmån till det undertecknade förslaget från 2009, det är den tolkning som jag gör. Det lär också föranleda en diskussion om hur man ser på det nya förslaget från den forna arbetsgruppen med representanter från norska och svenska Sametinget, säger Anders Kråik. 

Har konventionen varit en prioriterad fråga för svenska och norska staten? 

- Det får man väl ändå säga att det har varit ett rätt omfattande arbete. Sen kan man ju ha synpunkter på hur det arbetet har skötts i förhållande till de civila rättigheterna som berörs men nog har man gjort en rad ansträngningar för att få en konvention på plats, säger Anders Kråik.  

Tror du att konventionen kommer vara i hamn inom en snar framtid? 

- Det är svårt att sia om men det verkar som att det leder i den riktningen, sen är det väl frågan om de samiska parterna står bakom ett genomförande av konventionen. Det finns en risk att en konvention drivs igenom som de samiska parterna inte är nöjda med, avslutar Anders Kråik, svenska Sametingets representant i arbetet med renskötselkonvention.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".