Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kräver avgiftsfri jakt och fiske för alla samer

Publicerat torsdag 8 december 2016 kl 14.53
Håkan Jonsson: Att betala är ett slag i ansiktet
(6:14 min)
1 av 3
Håkan Jonsson
2 av 3
Håkan Jonsson, styrelseordförande, tycker att energianvändningen ska begränsas istället för att vindkraft byggs. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.
Landsbygsminister Sven-Erik Bucht.
3 av 3
Landsbygsminister Sven-Erik Bucht. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.

Alla samer ska kunna jaga utan att betala för jakt- eller fiskekort. Det handlar om att värna kulturen, framförde Sametingets styrelse till landsbygdsminister Sven Erik Bucht.

Sametingets styrelse lyfte frågan under ett möte med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i går. Inför mötet skickade styrelsen sin framställan om ändring av rennäringsförordningen till Bucht:

"Samerna är ett urfolk som levt på vad naturen ger i urminnes tider. Jakt och fiske är sannolikt det äldsta samiska naturfånget och har därmed djupa traditioner och är idag inte bara viktiga som näring utan även en viktig samisk kulturyttring. Svensk lag ger emellertid inte de samer som är utanför samebyarna någon möjlighet att föra vidare denna viktiga tradition. Sametingets plenum har också anammat problemet och därför finns ett plenums beslut som bifaller att alla samer skall ha tillgång till avgiftsfri jakt och fiske i sina hemområden."

Håkan Jonsson säger att det är ett gammalt plenumsbeslut som ligger bakom det här förslaget, där plenum har beslutat att alla samer ska kunna utöva kostnadsfri jakt och fiske, oavsett om man är medlem i sameby eller inte.

Idag måste samer utanför samebyarna betala för att få jaga och fiska, genom att lösa jaktkort bland annat. Men det vill alltså styrelsen nu ha ändring på.

 – Det är Sametinget som ska göra föreskrifter i en sådan här förordning så att det är Sametinget som blir ansvarig för arbetet, för det är väldigt viktigt att det sker under ordnade former.

Hur definierar man vem som är same och som ska omfattas av det här?  

 – Vi har antagit ett resursfördelningsprogram i Sametinget, man ska alltså kunna hänvisa till de områden man traditionellt kommer ifrån.

Jonsson menar alltså att det inte är så att vem som helst ska kunna jaga och fiska var som helst. Utan det blir en individuell bedömning från fall till fall, där Sametinget ansvarar för administrationen.

 – En viktig del i det här är att man stärker samisk kultur och det gör man genom att människor ska kunna vara och verka i områdena man kommer ifrån, det handlar om att få fler samer intresserade av sin kultur och traditioner.

Jonsson tror inte att en sådan här förändring kommer att betyda någonting vad gäller trycket på jaktområden och fiskesjöar, eftersom han menar att det är så få samer som omfattas i förhållande till att småviltjaktreformen för över 20 år sedan redan gjort att vem som helst kan komma och jaga mot en avgift.

Landsbygdsminister Sven Erik Bucht säger att det var intressant att höra Sametingets styrelses motivering för sitt förslag.

 – Det handlar ju omkultur, sammanhållning och känslan av att tillhöra folkgruppen, jag förstår och vi ska nu begrunda det här och se om vi kan göra något åt det. 

Vad kan ni göra då?

 – Det är ju ett förslag och det kan jag inte ta ställning till idag.

Håkan Jonsson säger avslutningsvis att det handlar om principen och inte de faktiska kostnaderna för att jaga och fiska.

 - Att som same idag måsta betala intrångsersättning i områden som man verkat inom i många, många generationer, det är ett slag i ansiktet.

Avgifter för jakt och fiske

Idag betalar alla som inte är medlemmar i samebyar intrångsersättning, för jakt och fiske på statlig mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Länsstyrelserna i de olika länen bestämmer storleken på avgifterna, som tas ut via jakt- och fisketillstånd.

När det gäller småviltsjakt så kostar ett dygnsjakttillstånd 350 kronor i Jämtland och 275 kronor i Västerbotten och Norrbotten. Här kan också boende i fjällkommunerna lösa årskort för 900 respektive 800 kronor.

Det går också att lösa länsårsjakttillstånd för 1800 kronor eller 1500 kronor. Dessutom behöver den som vill jaga ett statligt jaktkort för 300 kronor per år.

När det gäller fisket så säljer länsstyrelserna både årskort som kostar runt 450 kronor och dygnskort som kostar kring 80 kronor.

En tredjedel av pengarna tar länsstyrelsen hand om, en tredjedel går till samebyarna i området där jakten och fisket bedrivs och en tredjedel går till samefonden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".