Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Efter 23 år i sameröstlängden - nu vill någon få bort honom

Publicerat fredag 16 december 2016 kl 06.46
Kjell Holmberg: Det känns ju inte bra
(4:48 min)

Sju personer som sedan tidigare finns med i röstlängden har blivit överklagade. En av dem är Kjell Holmberg.

Vad tycker du om att man kan överklaga andra personer som valnämnden redan har godkänt i röstlängden? Kommentera och diskutera här!

Torsdag den 15 december var sista dagen att överklaga Sametingets preliminära röstlängd.

Totalt 58 personer blev nekade tillträde till röstlängden när valnämnden tog beslut om ansökningar. Nu har tolv av dem överklagat att de inte blivit upptagna i röstlängden.

Dessutom har sju personer som sedan tidigare finns registrerade i röstlängden överklagats av andra personer.

En av de som ifrågasätts är 81-årige Kjell Holmberg i Hallen, Jämtland.

 – Det känns inte bra, jag har ju varit med ända sedan 1993 och nu plötsligt har jag fått reda på att det är de som inte tycker att jag är välkommen att vara där. 

Kjell Holmberg berättar själv att han är ingift, det vill säga gift med en samisk kvinna, sedan över 50 år tillbaka. Sedan dess har han jobbat i renskötseln och fruns familj pratar samiska.

 – Jag känner mig som same och jag tycker att jag har uppfyllt de kriterier man frågar efter.

Kjell Holmberg menar att sametingspolitikerna behöver se över regelverket och kriterierna för att komma med i röstlängden.

Som exempel tar han den sameby som hans familj är med i och menar att många har gift sig med personer som inte är samer.  

 – Du kan ju inte stänga ute halva befolkningen, de måste ju vara med för att du inte ska splittra familjen. Den som känner sig som same och vill leva i den kulturen, de måste ju acceptera det.

 

Kriterier för att bli upptagen i Sametingets röstlängd i Sverige:

- Ett subjektivt kriterium, att man själv anser sig vara same.

- Ett objektivt kriterium som har med det samiska språket att göra. Antingen att man själv eller någon av ens föräldrar, mor- eller farföräldrar har haft samiska som språk i hemmet. Man måste göra sannolikt att den person man hänvisar till har kunnat samiska. 

- Om man har en förälder som är eller har varit upptagen i sameröstlängden räcker det med att ange förälderns namn.

Det är Sametingets valnämnd som beslutar vem som kan upptas i röstlängden. Beslutet kan överklagas.

Källa: Sametinget

Kalender Sametingsvalet 2017

2016

20 oktober
Sista dag som anmälan till röstlängden ska ha kommit in till Sametinget.

15 november
Sametingets valnämnd ska senast denna dag ha upprättat den preliminära röstlängden. Den ska sedan finnas tillgänglig på ett antal platser i landet för den som vill granska den. Valmyndigheten kungör dessa platser.

15 december
Överklagan av valnämndens beslut om vilka som ska tas upp i röstlängden ska ha kommit till Länsstyrelsen i Norrbottens län senast detta datum.

2017

15 februari
Länsstyrelsen i Norrbottens län ska fatta beslut om överklaganden som rör den preliminära röstlängden.

1 mars
Sametingets valnämnd ska senast denna dag ha upprättat den slutliga röstlängden.

15 mars
Grupper, partier och liknande sammanslutningar ska senast denna dag ha anmält sig och sina kandidater till Valmyndigheten.

30 dagar innan valdagen
Valmyndigheten ska ha skickat röstkort/ytterkuvert till alla i röstlängden.

Val 21 maj
Röstning i vallokaler. Sista dag att posta brevröst. De röster som har tagits emot i vallokalerna skickas till Länsstyrelsen i Norrbottens län.

En vecka efter valdagen
Sammanräkningen av röster hos Länsstyrelsen i Norrbottens län startar tidigast en vecka efter valet. Länsstyrelsen i Norrbottens län granskar och räknar rösterna, fördelar mandaten samt utser ledamöter och ersättare. Resultatet redovisas på Valmyndighetens webbplats så snart det är klart. Valet kan överklagas inom tio dagar från det att valresultatet kungjorts.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".