Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametingsvalet2017

Sametingsparti överklagar hela röstlängden

Uppdaterat fredag 16 december 2016 kl 23.40
Publicerat fredag 16 december 2016 kl 09.34
Per Olof Nutti: Det är Sametingets legitimet det är frågan om
(2:06 min)
Per-Olof Nutti
Per-Olof Nutti, Samelandspartiet Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi

Det finns skäl att ompröva hela Sametingets röstlängd. Det skriver ordföranden i Samelandspartiet, Per-Olof Nutti, i en överklagan till länsstyrelsen.

Samelandspartiet vill alltså att Sametingets valnämnd ska ompröva hela röstlängden.

Partiet anser att ett hundratal personer felaktigt getts rösträtt i Sametinget, bland annat efter ett beslut i Sametingets plenum om att även ta in ingifta i röstlängden.

Något som en statlig utredning redan 2002 ansåg vara en felaktig lagtolkning.

 – Det finns ju en möjlighet att överklaga så jag hoppas att länsstyrelsen granskar den noga, säger partiledaren Per-Olof Nutti.

Det finns ju närmare 9000 personer i den preliminära röstlängden - ska man gå igenom alla namnen? 

 – Det är svårt att säga men jag räknar med att möjligheten att överklaga inte endast är skrivet i snön. 

Samelandspartiet skriver i sin överklagan att Sametingets legitimitet som ett folkvalt samisk organ hotas om inte lagen följs bättre.

Partiet menar att antalet personer som felaktigt upptagits i röstlängden nu börjar bli så många att det finns betydande risk att resultatet i sametingsvalet påverkas.

 – Det här är ett stort problem - det är Sametingets legitimet det är frågan om. Risken är att det inte längre är samiska folket som röstar där. Det kan svänga åt ett håll som vi inte längre har krafter att råda över, säger Per-Olof Nutti.

Statsvetaren Ragnhild Nilsson forskar om Sametinget dess partier, väljarna och media. Nyligen gav hon ut en bok tillsammans med Stefan Dahlberg och Ulf Mörkenstam där 2500 väljare svarat på en enkät.

Ragnhild Nilsson är inte förvånad över att den här frågan kommer upp.

 – När man knyter olika rättigheter till en definition om vem som är same så blir det naturligt att också definitionen diskuteras, så för mig som forskare var det ganska väntat att den diskussion som funnits i Finland också skulle sprida sig hit.

Ragnhild Nilsson menar att frågan om vem som ska tillhöra ett urfolk är världsomspännande och det är en fråga som alla urfolk brottas med när det är staten som sätter upp reglerna för vem som ska tillhöra gruppen och vem som ska ha rättigheter.

 – Det kan ju krocka med urfolkens egen syn på hur man ska konstituera sig, men det handlar också om att när man knyter en fråga till rättigheter på olika sätt, det vill säga att en tillhörighet för med sig rättigheter, så blir det en fråga som ofta leder till konflikt.

Nilsson menar att Samelandspartiet anser att frågan är så pass viktig att man vill göra det till en valfråga på det här sättet.

 – Jag tror det kommer att leda till en större diskussion om definitioner, avgränsningar och rättigheter, för de hänger så väl ihop och det handlar också om samiskt självbestämmande i slutändan, där det uttryckligt sägs i internationell lagstiftning att urfolk ska ha rätt att själv definiera vem som tillhör gruppen, så jag ser det som en del i en sådan diskussion.

  

Det här är Sametinget

  • Sametinget bildades 1993 och är både en folkvald församling och en statlig myndighet.
  • Den folkvalda församlingen samlas till plenum tre gånger per år och deras beslut anger inriktningen på Sametingets politik inom olika områden.

  • Sametingets folkvalda församling har mycket begränsad egen makt i frågor som berör samer utan brukar istället liknas vid ett remissorgan som företräder samerna gentemot bland annat regering och riksdag.

  • Myndigheten Sametinget arbetar utifrån regeringens regleringsbrev och angiven budget, bland annat som central förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor.

  • Sametingets kulturråd fördelar årligen omkring 20 miljoner kronor till samisk kultur.
  • Val till Sametinget hålls vart fjärde år. Vid det senaste valet var det nio partier som ställde upp:

Albmut
Guovssonásti
Jakt- och fiskesamerna
Landspartiet Svenska Samer
Min Geaidnu
Samerna
Samelandspartiet
Skogssamerna
Vi samer

  • Partiet Vi samer kom inte in i Sametinget som under mandatperioden har bestått av åtta partier.

  • Partierna följer inte den mer vanliga höger-vänster indelningen i politiken utan är baserade mer på de frågor partierna driver.

  • När det första Sametinget invigdes av kungen 1993 så var det hela 11 partier som kom in.

  • Valdeltagandet har aldrig varit så högt som i det första sametingsvalet, 72 procent av de röstberättigade deltog i valet. Valdeltagandet har sedan dess sjunkit och vid senaste valet var det 54 procent.

  • Antalet röstberättigade i Sametingsvalet har däremot stigit genom åren. 1993 var det 5390 röstberättigade och vid senaste valet 2013 var det 8327 personer i Sametingets röstlängd.

  • Valdag för nästa Sametingsval är 21 maj 2017.

Överklagan

  •  Sametinget behandlar ansökningar till röstlängden. För att bli upptagen i röstlängden krävs att: en person känner sig som same, SAMT har haft samiska som språk i hemmet, eller har föräldrar som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd.
  • Personer som är gifta med en samisktalande personer uppfyller inte kraven.
  • Den som har inte uppfyller språkkraven ska inte få vara med.
  • "rör sig om hundratalet personer"

Samedefinitionen i Sverige

Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".