Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KOMMENTAR

Nu dras rösträtten in i valrörelsen

Publicerat måndag 19 december 2016 kl 12.10
Katarina Hällgren
Katarina Hällgren Foto: Thomas Sarri / SR Sameradion & SVT Sápmi

En överklagan av hela röstlängden reser många frågor. Det menar Sameradion & SVT Sápmis Katarina Hällgren i en kommentar.

Vart fjärde år är det skarpt läge för de som vill in i den gemenskap som sametingets röstlängd till viss del innebär.

Varje gång är förfarandet detsamma. Ansökningar skickas in, sametingets valnämnd sorterar, säger ja eller nej och sedan står det fritt för allmänheten att titta på den preliminära röstlängden och tycka till, både om sig själv och andra.

Nu har Samelandspartiet tagit frågan om röstlängden längre än någon gjort tidigare, genom att överklaga hela röstlängden. Samelandspartiet vill bland annat ompröva röstlängden utifrån argumentet att ingifta samer finns med i röstlängden, men också att det finns personer som inte uppfyller språkkriteriet.

Och därmed kan vi väl konstatera att sametingets valrörelse är igång inför valet i maj. Med obefintlig budget för valkampanjer gäller det för sametingspartierna att ta tillfället i akt när möjligheten kommer.

Att jobba utifrån en exkluderande princip är knappast lösningen för att komma ur kolonialstatens klor.

Vi har alltså ett sameting utan någon egentlig makt, som inrättats utifrån majoritetssamhällets regler och en röstlängd med minst sagt luddiga kriterier som baseras både på känsla och bevisbörda.

Att börja om från början med att ompröva röstlängden kanske kan upplevas som en konkret lösning för att försvara det samiska samhället mot majoritetssamhället.

Men det uppstår också en del frågeställningar. Identitetsfrågan är en. Att enbart samer ska rösta i sametingsvalet kan tyckas självklart, men ska familjemedlemmar till samer lämnas utanför? Är det mer rättvist att ett parti överklagar hela röstlängden än att enskilda samer ger sig på varandra? Vem ska definiera någon annans identitet och vad ska man i så fall utgå från? Är det språket som avgör vem som är same?

Jag kan någonstans förstå att det här kan uppfattas som ett steg mot ett samiskt självbestämmande, genom att på det här sättet försöka ta kontrollen över vilka som ska vara med och rösta fram sametingets politiker. Men att jobba utifrån en exkluderande princip är knappast lösningen för att komma ur kolonialstatens klor.

För jag antar att det är kolonialmakten man genom det här överklagandet kämpar emot. Det kan väl knappast vara så att det är andra samer som är fienden i det här fallet. Låt oss i alla fall hoppas att det inte är så.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".