Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ubmejen Biejvieh

Turism som hot och möjlighet

Publicerat måndag 13 mars kl 09.03
Dieter Müller
Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.

Om relationen mellan urfolk och turism är ett hot eller en möjlighet för urfolk diskuterades på Ubmejen Biejvieh förra veckan.

Under samiska veckan i Umeå hölls ett seminarium om samisk turism. Regi: Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet, där man sedan många år forskar kring samisk turism.

Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet, menar att urfolk har intresse av att framställas på ett korrekt sätt, något som inte alltid sker med till exempel samiska traditioner. Han tar jultomteindustrin som ett exempel.

- Utan man hittar på saker och det blir väldigt stereotypt och oftast negativt laddat i alla fall i mångas ögon, säger Dieter Müller.

Att urfolk är attraktiva och spännande för utländska turister leder till att urfolkskultur ofta lagts tillrätta som turistattraktioner, menar Dieter Müller. Samtidigt menar han att den attraktionskraft det samiska utgör för utländska turister kan användas, om det används på rätt sätt av dem som förespråkar samiska intressen. Att ha kunskap om det samiska.

- På så vis funkar samisk turism på samma sätt som andra samiska kulturyttringar. Filmen Sameblod är ett jättebra exempel, eller Sofia Jannok och den uppmärksamheten som den typen av konstformer skapar för samiska frågor på samma sätt kan samisk turism fungera. Att helt enkelt locka folk till områden, skapa en ekonomi runt det hela, men så också att skapa förståelse för samiska intressen och helt enkelt kunskap, säger Dieter Müller.

Forskningen som presenterades vid seminariet ingår i tre forskningsprojekt. Dieter Müller själv leder projektet Från renskötare till turismentreprenör. Det handlar om varför renskötare lämnar renskötseln och väljer turistvägen. Och en del av resultatet var förvånande menar han. 

- Många säger att vi inte har lämnat renskötseln. Utan vi är fortfarande renskötare på samma sätt, utan vi skördar renar på ett annat sätt, alltså vi tjänar pengar inte genom att slakta och sälja utan vi tjänar pengar genom renskötseln genom att visa upp. Så man har inte egentligen den där omställningen som vi, kanske lite naivt trodde, att det skulle innebära för många. Utan tvärtom ser man turism som ett sätt att stanna i renskötseln och inte att lämna det och det tyckte jag var ganska spännande, säger Dieter Müller.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".