Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Bihtám/Biđon/Piteå

Politisk majoritet vill inte se Piteå som samisk förvaltningskommun

Publicerat tisdag 14 mars kl 13.27
Helena Stenberg om kommunens nej
(4:02 min)
Joakim Påve och Ulf Nårsa i Bihtám sámesäbbre
1 av 2
Joakim Påve och Ulf Nårsa från Bihtám sámesäbbre förklarade för kommunfullmäktige varför de vill att Piteå ska ansöka om att bli samisk förvaltningskommun. Foto: Anna Sunna/Sameradion & SVT Sápmi
Piteå kommuns kommunvapen
2 av 2
Renen är symbol för Piteå kommun. Foto: Anna Sunna/Sameradion & SVT Sápmi

Även i kommunfullmäktige blev det stopp för medborgarförslaget om att kommunen ska ansöka om att bli samisk förvaltningskommun. Men sameföreningen ger inte upp säger vice ordförande Joakim Påve.

När Piteå första gången utredde om de skulle ansökan att bli samisk förvaltningskommun kom de fram till att det inte fanns skäl för det. Fortfarande, tio år senare är det samma läge enligt Piteås socialdemokratiska kommunalråd Helena Stenberg.

– Nu har vi gått tillbaka till den utredningen och finner inte att några nya skäl föreligger, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Helena Stenberg som vill hitta andra sätt att jobba ihop med ortens samer.

Vad är det som gör att ni inte vill ansöka om att bli förvaltningskommun?

- Dels är språket litet, det gör det inte mindre viktigt att arbeta med det. Det är en sån sak som vi skulle kunna samarbeta kring, att lyfta språket. Men att kommunen ska stå för service på pitesamiska till exempel det känns som ett stort åtagande och därför tänker jag att kan vi hitta bra samarbetsformer så kan vi komma ganska långt med det, säger Helena Stenberg.

Ytterligare orsaker som Stenberg för fram är att kostnaderna för ett sådant åtagande skulle överskrida bidraget. Kommunen menar också att även om de är vinterbetesområde så är det inte några samebyar som har sin bosättningsplats inom kommunen.  

Liberalerna som yrkade för en återremittering och ytterligare utredning köper inte den politiska ledningens argument.

- Det är 75 kommuner som ingår i det här förvaltningsområdet och de hävdar att statsbidraget täcker de här kostnaderna, så det argumentet faller ju och är bara en okunnig gissning skulle jag tänka mig, säger Liberalernas gruppledare Åke Forslund och motiveringen om samebyar ser han inte höra till frågan.

- Relevant blir det om det bor samer i kommunen och det gör det onekligen. En snabbkoll på eniro på de vanligaste samiska familjenamnen visar att minst ett trettiotalet personer som är bosatta i den här kommunen och det är säkert ännu flera för de flesta har mer svenskklingande namn, säger Forslund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".