Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

SSR vill att krafttag tas om sjukdomen CWD

Publicerat onsdag 22 mars kl 13.04
Renar på fjället under våren.
Foto: Nils-Josef Labba/ Sameradion & SVT Sápmi

I Norge har man anslagit sju miljoner kronor för att bekämpa CWD-smittan hos hjortdjur. I Sverige avvaktar man med den systematiska övervakningen av CWD. Nu efterlyser SSR krafttag för att utröna om sjukdomen kan förekomma i landet.

Längst ner i artikeln hittar du mer fakta om sjukdomen CWD.

- Vi anser att man så fort som möjligt bör börja med rätt så omfattande provtagning för att utröna om det finns CWD i Sverige så att man kan börja jobba med eventuell smittspridning. Det säger Jörgen Jonsson, ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR.

SSR har fått pengar av Jordbruksverket för att ta reda på vad CWD, Chronic Wasting Disease, är och hur det påverkar renar. SSR har även informerat samebyarna och bjudit in Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, till ordförandekonferensen för att informera om CWD.

- Det här är en smitta som är påvisad i Norge och vi har en lång gräns mot Norge och djur vandrar ju över gränser, så som älg, ren och hjort. Det är naturligtvis viktigt att länderna pratar ihop sig och fattar meningsfulla och likartade beslut när det gäller smittspridningen.

Enligt Jörgen Jonsson finns inga belägg att smittan kan spridas till människor och man ska inte oroa sig för att fortsätta äta renkött. Men han säger att det finns en oro för smittspridning i Sápmi om man inte går in aktivt och eliminerar den.

Erik Ågren, biträdande statsveterinär vid SVA, säger att SVA och Jordbruksverket nu väntar på EU-kommissionens beslut om hur övervakningen ska gå till. Det beslutet väntas komma i vår. Jordbruksverkets förslag till EU-kommissionen är att indela landet i zoner för att övervaka olika områden. SVA är rådgivare till Jordbruksverket som har det yttersta ansvaret för CWD-smittan och arbetar utifrån EU-kommissionens direktiv. Jordbruksverket tar det slutgiltiga beslutet och betalar övervakningen.

Finns risken att smittan sprids till Sverige eftersom den hittats i Trøndelag som ju gränsar till Sverige?

- Teoretiskt finns det en risk, men smittan verkar vara lokalt förekommande i Norge. Men älgar vandrar ju och det finns en risk att det sprids till Sverige, säger Erik Ågren.

Ska renägare vara oroliga för att CWD kan spridas i Sverige?

- Man ska inte vara orolig i förväg. Men vi måste ta reda på var och om det finns samt komma igång med övervakningen. Arbetet är på gång, men det dröjer, menar Erik Ågren.

Redan nu tar SVA prover på fallvilt. Dessa prover är beroende av enskilda personer som exempelvis jägare som skickar in huvuden av fallvilt för analys. Av runt 100 prover som tagits har man ännu inte hittat ett fall av CWD i Sverige.

Enligt Karin Åhl, ställföreträdande enhetschef på Häst-, fjäderfä- och viltenheten vid Jordbruksverket, startar en mer systematisk övervakning 2018. Då ska bland annat Sverige, Norge och Finland börja ta 1 000 prover av vilda hjortdjur respektive 1 000 prover på inhägnade hjortdjur. Övervakningen ska ske i tre år och sammanlagt ska 6 000 prover tas.

Karin Åhl menar att renägare ska ta sjukdomen på allvar. 

- Om man har djur med symptom bör man prata med en veterinär eller SVA. Det är viktigt att utesluta eller säga att det är CWD. Det är svårt att hantera något man inte vet om man har eller inte, säger Karin Åhl.

Men Jörgen Jonsson, SSR, menar att man kör en lågbudgetvariant i Sverige och EU när det gäller CWD-smittan.

- Nu hänvisar myndigheterna att näringen själv ska vidta försiktighetsåtgärder, säger han.

Fakta om CWD

  • CWD, Chronic Wasting Disease, är en prionsjukdom, som drabbar olika hjortdjur som ren, älg, rådjur och hjort. Sjukdomen är smittsam och plågsam och leder till förändringar i hjärnan som i sin tur leder till neurologiska symtom, avmagring och död. Inkubationstiden, den tid som förflyter mellan smittotillfälle och tidpunkten då sjukdomen bryter ut, är upp till två år. Djuren kan gå sjuka upp till flera månader för att till slut dö. Symtomen är beteendestörningar, trötthet, förlamningar, dregling, osamordnade rörelser, torr hårrem, tandgnissling, skälvningar och sänkt huvud. Forskning tyder på att sjukdomen inte kan smitta människor eller sällskapsdjur.
  • Sjukdomen smittar vid direktkontakt mellan djur och förorenat foder, vatten eller jord. I nuläget finns ingen behandling mot sjukdomen. Man fastställer diagnosen med snabbtester eller mikroskopiska undersökningar av material från hjärna och andra vävnader från döda djur. Några metoder för att fastställa CWD hos levande djur finns inte.
  • Sverige och EU har vidtagit åtgärder mot en smittspridning av CWD. Det är förbjudet att ta in levande hjortdjur från Norge till resten av EU. Men det finns undantag för förflyttning av renar från Norge till Sverige och Finland. Eftersom renar korsar gränserna blir det också förbjudet att föra in levande hjortdjur från norra Sverige till resten av EU.
  • Renar som betar säsongsvis och som rör sig mellan Norge och Sverige berörs inte av förbudet. Hjortdjur från Norge som går direkt till slakt får föras in i EU. Förbudet gäller inte heller förflyttningar av renar till och från Norge som ska användas i sport- och kulturevenemang.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".