Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametingsvalet2017

Röstar för första gången: Viktigt att ungas röster hörs!

Publicerat torsdag 23 mars kl 15.51
1 av 3
Maja Jannok Björnström, ska rösta för första gången i Sametingsvalet.
2 av 3
Maja Jannok Björnström, ska rösta för första gången i Sametingsvalet. Foto: Maria Dahlgren/ Sameradion & SVT Sápmi
Johanna Njaita, Jokkmokk, ny ordförande i Sametingets ungdomsråd. Foto: Lisa Utsi/Sameradion & SVT Sápmi
3 av 3
Johanna Njaita, Jokkmokk, ny ordförande i Sametingets ungdomsråd. Foto: Lisa Utsi/Sameradion & SVT Sápmi

Maja Jannok Björnström är ung och första gångsväljare till Sametinget. För henne är det viktigt att ungdomarnas röster hörs i det samiska samhället.

Nu är det hög tid för Maja Jannok Björnström att hitta information om vad Sametingets partier har för valprogram och hur de avser att jobba politiskt i kommande mandatperiod.

- Det är enda sättet för mig att göra min röst hörd, hur ska man annars göra skillnad om man inte får med sin åsikt någonstans på vägen. Man kan klaga jättemycket på saker och ting men om man inte röstar kan man inte göra skillnad heller, säger Maja Jannok Björnström.

21 maj är det val till sametingsval i Sverige och röstlängden har ökat med 800 personer. Men en granskning av röstlängden visar att ungdomar mellan 18 och 22 år som har anmält sig till röstlängden har minskat med 32 procent i jämförelse med förra valet. Samtidigt har medelåldern i röstlängden ökat med två år. Sametingets ungdomsråd har som uppgift att bland annat uppmuntra ungdomar att registrera sig till röstlängden men ordförande Johanna Njaita vill ännu inte säga om ungdomsrådet har misslyckats eller inte med ett av sina uppdrag.

- Det är svårt att säga eftersom vi inte har någon statistik på hur mǻnga samiska ungdomar det finns på svenska sidan av Sápmi, det kan skilja sig år från år. Jag ser här på skolan att vissa årskullar är det fler barn och ibland är det färre. Det kan bero på det också, säger Johanna Njaita och tillägger att hon inte tror på att samiska ungdomar inte bryr sig om samepolitik.

- När jag har åkt runt och fått ungdomar att registrera sig i röstlängden, så har inte jag stött på nån som har sagt att dom inte är intresserade, säger Johanna Njaita.

Maja Jannok Björnström menar att oavsett vilken anledningen är till att antalet ungdomar i röstlängden minskar så är det viktigt att ungdomarnas röst hörs.

- Om det ska vara demokrati så är det ju alla röster som ska höras men om vi ungdomar väljer att vara tysta, då hörs inte alla röster och det blir inte ett jämställt samhälle. Då blir det ur de gamlas perspektiv, avslutar Maja Jannok Björnström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".