Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det behövs mer kunskap om hatbrott

Publicerat fredag 31 mars kl 11.11
1 av 2
Andrea Hammare är handläggare på demokrati - och hatbrottsgruppen. Foto: SVT
2 av 2
Andrea Hammare är handläggare på demokrati - och hatbrottsgruppen. Foto: SVT

Demokratiminister Alice Bah Kunkhe menar att polisen behöver mer kunskap om hatbrott så det blir bättre på att utreda den typen av brott.

Demokratiminister Alice Bah Kunkhe menar att polisen måste få bättre kunskap gällande hatbrott, mot bland annat samer. Enligt henne måste polisen bli bättre på att utreda händelser som hatbrott.

- Vi behöver absolut kunskap om mycket mer så vi säkerställer att om brott begås och det är brott med rasistiska förtecken, då ska man också ställas till rätt för just det, säger Alice Bah Kunhke kultur- och demokratiminister. 

Vad tror du det beror på, är det ointresse eller okunskap hos polisen?

- Jag tror det framförallt är okunskap. Okunskap ger en grogrund för ointresse. Men ju mer man vet då är jag också övertygad att man kommer agera utifrån den kunskapen.

Andrea Hammar jobbar som förundersökningsledare på demokrati- och hatbrottsgruppen i region Stockholm. Där är de sju poliser och civila som jobbar med hatbrottsutredningar.

Hon håller med om att mer kunskap inom polisen gällande hatbrott behövs.

- Att brottsmotivet vid hatbrott inte uppmärksammas av olika skäl, beror kanske på grund av okunskap. Vi behöver kunskap för att kunna hantera hatbrott nationellt och ha en samsyn nationellt i hur vi hanterar hatbrott, säger Andrea Hammar.

Polisen håller nu på att utveckla en online-utbildning för poliser runt om i Sverige om hatbrott och de som jobbar med hatbrott utbildar också regelbundet internt inom polisen. Det är ett arbete som pågår hela tiden. 

Sedan polisen omorganiserades finns det tre grupper som utreder hatbrott, de finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ingen av de grupperna utreder hatbrott som begås i andra delar av Sverige. Då hamnar det på den lokala polisen men polisen har ambition att det ska finnas förmåga att utreda hatbrott över hela landet.

 

Hatbrott

Hatbrott är när någon utsätter en annan person för brott på grund av deras etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller för att personen är en transperson.

Hatbrott används som benämning för polisanmälda brott som har ett främlingsfientligt/rasistiskt, antireligiöst (islamofobiskt, antisemitiskt, kristofobiskt och övrigt antireligiöst), homofobiskt, bifobiskt och heterofobiskt och transfobiskt motiv.

Hatbrott är inte en brottstyp med egna bestämmelser i brottsbalken eller som det finns särskilda brottskoder för i polisens datasystem.
Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons bil – motivet till brottet avgör om det är ett hatbrott eller inte.
Källa: Brottsrummet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".