Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk urfolk- och minoritetspolitik granskas

Publicerat måndag 3 april kl 14.26
Reinis Aboltinš
1 av 2
Reinis Aboltinš, medlem i Europarådets expertkommitté som granskar att minoritetskonventionen följs. Foto Maria Dahlgren Sameradion & SVT Sápmi
Josefina Skerk tror att Europarådets kritik har effekt. Foto Mikaela Sjöstedt/ Sameradion & SVT Sápmi
2 av 2
Josefina Skerk tror att Europarådets kritik har effekt. Foto Mikaela Sjöstedt/ Sameradion & SVT Sápmi

Sverige är under luppen igen. Europarådets expertkommitté undersöker hur rådets konvention för nationella minoriteter följs. Under måndagen var de på plats i Kiruna.

De är tre experter som den här veckan reser runt och träffar representanter för de nationella minoriteterna i Sverige. Reinis Aboltinš, en av experterna i kommittén, ser förbättringsmöjligheter.

- Vi i delegationen måste tala med fler för att få en större bild. En del saker har förändrats, en del har tyvärr inte det. Vi kommer ta upp med regeringen det som inte ändrats till det bättre. Vi tror att nyckelfrågorna kommer vara användandet av samiskan i undervisning, konsultationen av samer i markfrågor och användandet av samiskan i äldrevården, säger Reinis Aboltinš.

Han nämner även bristen på samiskt undervisningsmaterial och rasism mot samer på grund av språk och etnicitet. 

Sverige har i flera omgångar fått kritik från Europarådet bland annat för att många barn inte får möjlighet att lära sig sina språk. Förra året kom den svenska rapporten där regeringen svarade vad man har gjort för att förbättra situationen. Bland annat pekade regeringen på att man ändrat i skollagen så att elever från de nationella minoriteterna nu får läsa sitt språk som modersmål i grundskolan, trots att man inte kan språket sedan tidigare. De skrev också att de vill ha en öppen dialog med Europarådet om hur man ska förbättra minoritets- och urfolkspolitiken.

Representanter från sametinget, SSR och sameskolstyrelsen berättade på dagens möte om situationen för samer i Sverige. Bland annat lyftes bristen på information om samer i lärarutbildningarna och arbetssituationen för modersmålslärare.

Vice styrelseordförande för sametinget, Josefina Skerk, Jakt- och fiskesamerna, tror att den återkommande kritiken från Europarådet är en bra påtryckare på staten i samiska frågor.

- Tids nog, och jag tänker att den här kritiken också har varit en del i varför utbildningsminister Gustav Fridolin har startat den här utredningen i att säkerställa att samiska barn får den språkundervisning som man har rätt till. 

I juni ska experternas rapport lämnas in till Europarådets ministerkommitté, som sedan kommer med rekommendationer. 

-Tro mig, regeringarna läser rapportena väldigt noga och försöker implementera det de kan i förhållande till så klart faktorer som finansiering och resurser, säger Reinis Aboltinš från expertkommittén.

En stor del av kritiken är återkommande, har rekommendationerna någon effekt?

- Jag skulle säga att det här är det största rättsliga påtrycksmedlet i minoritetsfrågor i Europa. Konventionen är rättsligt bindande, och expertkommittén är den som övervakar att den följs. I de flesta fall är regeringarna samarbetsvilliga, säger Aboltinš. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".