Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametingsvalet2017

Spridda förslag om nordisk samekonvention

Publicerat tisdag 4 april kl 13.39
Lars Miguel Utsi på plenum i Trondheim
1 av 3
Lars Miguel Utsi, partiledare i Guovssonásti, som tycker att frågan borde skjutas upp till efter valet. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.
Christina Åhrén (MG). Foto: Sameradion & SVT Sápmi
2 av 3
Christina Åhrén, partiledare i Min geaidnu, som är för konventionsförslaget. Foto: Sameradion & SVT Sápmi.
Simon Wetterlund, Partiet samerna
3 av 3
Simon Wetterlund, ordförande i Samerna, vill inte yttra sig i ärendet. Foto: Tobias Poggats/ Sameradion & SVT Sápmi.

Anta förslaget, omförhandla, eller vägra yttra sig över ett bordlagt ärende. Sametingspartiernas remissvar på förslaget till nordisk samekonvention spretar.

Nu har samtliga sametingspartier, utom det styrande Jakt- och fiskesamerna, kommit in till Sametinget med sina remissvar på förslaget till nordisk samekonvention.

Landspartiet svenska samer är positiva till förslaget. De tänker sig att konventionen kommer att förena samer över landsgränserna och förtydliga och stärka samiska rättigheter.

Partiet Samerna skriver däremot att de överhuvudtaget inte vill yttra sig i ärendet innan frågan kommer upp på ett nytt plenum. De menar att ärendet är bordlagt och inte får behandlas.

Vuovdega-Skogssamerna stämmer in med Samerna och ser med förvåning på att styrelsen trots bordläggningen av plenum i Trondheim öppnat upp ärendet för ny behandling. Samtidigt menar Vuovdega att förslaget inte är bra som det ser ut nu och menar att den miniminivå som anges skall utgå från den av staterna antagna urfolksdeklarationen i de delar staterna inte antagit högre nivå.

Álbmut menar å sin sida att konventionen innebär ett genombrott i svensk samepolitik. Den bekräftar att samisk rätt ägs gemensamt av folket samerna, samernas förhandlingsposition förbättras och det blir inte lika enkelt för staten att ignorera och förhala beslut i viktiga frågor när den har ett folk som motpart och inte en yrkesgrupp av samer via rennäringslagstiftningen.

Samelandspartiet går i sitt yttrande in i förslagets detaljer och tycker inte alls att det kan antas som det ser ut nu, eftersom konventionsförslaget inte erkänner reell samisk rätt till land och vatten och att det inte stärker samisk självbestämmande enligt urfolksrätten och folkrätten.

För Min Geaidnus del handlar det både om ris och ros. Partiet menar att förslaget innehåller många positiva förstärkningar av samiska rättigheter i Norden, men också ett antal svagheter och otydligheter. Trots bristerna menar partiet att förslaget kan utgöra ett positivt steg för förverkligandet samiska rättigheter i förhållande till de tre länderna.

Slutligen menar Guovssonásti att förslaget till nordisk samekonvention inte stärker de samiska rättigheterna, den behöver omförhandlas och kan inte antas i nuvarande form. Istället tycker partiet att förslaget ska behandlas av de nyvalda ledamöterna på första plenum efter sametingsvalet för att få en större legitimitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".