Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametingsvalet2017

Folkomröstning om nordisk samekonvention inget för sametingspartierna

Publicerat måndag 10 april kl 06.00
Christina Åhrén: Vi har uppfattat att kritiken främst riktats mot det snabba förfarandet.
(2:18 min)
Jannie Staffansson
Jannie Staffansson undrar: Hur ser du på att öppna upp för en folkomröstning kring Nordisk Samekonvention? Foto: John E Utsi

Just nu pågår diskussionerna om en nordisk samekonvention. Men om det ska bli en folkomröstning om att anta den eller inte är inget partierna går igång på.

Sameradion & SVT Sápmi har låtit en rad väljare ställa sina frågor till partierna inför sametingsvalet. En av frågorna kommer från Jannie Staffansson och lyder: Hur ser du på att öppna upp för en folkomröstning kring Nordisk Samekonvention?

Per-Olof Nutti, partiledare i Samelandspartiet, tycker att det är en bra fråga, men han är skeptisk när det gäller folkomröstningar. Han menar att det i och för sig behövs en bättre bakgrund, att man måste vara mer förberedd och att det behövs mer tid i frågan om nordisk samekonvention.

- Det har dragit ut ganska långt på tiden så det hade ju inte gjort något om man förlänger det lite till, men en folkomröstning, det kan bli svårt att genomföra. Det är ju också en ekonomisk fråga och i dagsläget vet jag att Sametinget inte har pengar för att genomföra en sådan.

Från Jan Rannerud, partiledare i Vuovdega, kommer det ett principiellt nej på frågan. Hans erfarenhet av folkomröstningar är att de bara är vägledande och att de som beslutar, beslutar ändå.

- Jag tror inte på en folkomröstning. Däremot så kräver jag att den här frågan ventileras runt om i hela Sápmi. Det har ju inte gjorts än. Det är viktigt.

Christina Åhrén, vägvisare i Min Geaidnu, har uppfattat att kritiken främst riktats mot det snabba förfarandet med nordisk samekonvention. Därför hoppas hon att departementet går med på att beslutet kommer från Sametinget efter det nya plenumet inrättats i höst, och att det ska räcka för att den nuvarande regeringen ska hinna anta nordisk samekonvention.

- Skulle vi då gå vidare med att ha en folkomröstning, ponera då att vi skulle säga ja, då måste vi förhandla med en annan regering och en annan regering behöver ju faktiskt inte lyfta den här frågan. För det är ju den här regeringen som ställt sig positiv till nordisk samekonvention.

För Simon Wetterlund, partiledare i Samerna, känns det inte bra med en folkomröstning. En folkomröstning är för honom något som gäller innanför landets gränser och han menar att den här frågan är större än så.

- Så därför tycker jag att den först ska förhandlas klart och sedan får man ta det därifrån. Det är inte bra med en folkomröstning i det fallet.

Landspartiet svenska samers partiledare Lars-Jonas Johansson tycker inte heller att nordisk samekonvention är den typ av fråga där en folkomröstning är nödvändig. Han menar att nordisk samekonvention inte är direkt avgörande för samer när det gäller utökade eller minskade rättigheter och att den endast garanterar en miniminivå för vad staterna garanterar oss som folk.

Det nya Samiska folkomröstningspartiets partiledare Lars Wilhelm Svonni menar dock att en folkomröstning vore en väg att gå.

- Man är ju inte överens, det är ju framförallt de som tillhör rennäringen som är emot det, men den berör ju inte bara rennäringen.

Skulle en folkomröstning ge så mycket information som behövs för att komma till rätta med den här frågan?

- Nä, det är tveksamt.

Men du skulle ändå vilja se en folkomröstning?

- Nä, inte nödvändigtvis, men det är en väg att gå, sa jag.

Lars-Miguel Utsi, partiledare i Guovssonásti, tror i och för sig att det skulle kunna vara vägledande, men samtidigt tror han det är viktigt med djupare diskussioner om nordisk samekonvention och tycker inte att det då är en folkomröstning som behövs.

- Det är kostsamt och ger kanske inte så mycket information som vi behöver. Vi måste likafullt samla in information.

Det är Sametingets sak, som parlamentarisk organisation, att fatta beslut om anta nordisk samekonvention eller inte menar Lars-Paul Kroik i Álbmut.

- Man kan anta konventionen och göra tilläggsskrivelser, det här tycker vi inte är bra, det här behöver vi ändra på. Men sedan, en omröstning, det ser jag som väldigt långsökt.

Inte heller Håkan Jonsson, partiledare i Jakt- och fiskesamerna, menar att en folkomröstning är en bra väg att gå.

- Vi har ju en rad hearingar, vi remissar det här till alla riksorganisationer, vi remissar det här till alla politiska partier och de flesta politiska partierna ska ju ha förankring hos väljarna, så vi tycker i alla fall att det här får en bra förankring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".