Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Professor: Utmärglade renar ingen garanti för misskötsel

Publicerat fredag 7 april kl 15.50

P4 Norrbotten rapporterade i veckan om att länsstyrelsen i Norrbotten åtalsanmäler en samebyordförande för att renar som tillhör samebyn svultit ihjäl. Men nu reagerar renbetesprofessor Birgitta Åhman och menar att flera faktorer måste vägas in för att förstå varför renar kan dö när tillgången på mat är knapp.

- Nu vet man ju inte hur stor var renhjorden, var det några hundra, eller var det flera tusen renar? Femtio renar på en gång är ju i och för sig anmärkningsvärt men det kan ju vara så att om de är i dålig kondition och sedan händer det någonting annat - det blir en köldknäpp eller att de utsätts för någon form av stress - som gör att flera stycken dör på en gång, berättar Birgitta Åhman som är professor inom renskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det var förra året som en sameby i Norrbotten ansökte om skyddsjakt på tre örnar inom samebyns område - efter att cirka 55 av deras renar dött. Renarna dog över en period på två veckor under april 2016.

Samebyn skrev då att renarna utsätts för hårt rovdjurtryck året om, och att örnarna dyker upp före kalvningen i april och stannar tills renarna flyttar från sommarbetet i augusti- september. Vidare menade samebyn att örnarna flyger, pressar och stressar renarna och därför får de inte betesro.

I sitt svar på samebyns ansökan bekräftade länsstyrelsen då förra året att minst två av renarna dött till följd av skador från kungsörn - och att ytterligare elva djur uppvisar blödningar eller skador som kan vara orsakade av rovdjur.

Även statens veterinärmedicinska anstalt undersökte fyra av renkadavren som samebyn uppger har dött av örn. Svaret som de gav förra året i samband med skyddsjaktsansökan var att de fyra renarna de undersökt dog på grund av utmärgling, men på renarna finns också färska blödningar som visar att de blivit bitna medan de fortfarande varit i livet.

- Det är ju naturligt att renar är lite magra. De ska ju ha lite reserver naturligtvis så att de klarar sig fram till sommaren men sedan beror det ju på hur vintern har varit. Men det är ju helt naturligt för renar att tappa vikt under vintern. Nu vet jag ju i och för sig inte i det här fallet hur utmärglade har de varit - men det kan gå ganska fort om betet blir låst där på vårkanten, säger professor Birgitta Åhman.

Men nu har alltså Länsstyrelsen i Norrbotten skickat in en åtalsanmälan mot samebyns ordförande där de 55 renarna dog. De menar att det finns en misstanke om brott och att ordföranden gjort sig skyldig till djurplågeri. Men eftersom anledningen till deras anmälan är sekretessbelagd går det inte att se där varför länsstyrelsen anmäler samebyns ordförande.

- På grund av att när vi gör en åtalsanmälan så sekretesbeläggs anledningen till det. Det råder förundersökningssekretess så därför kan jag inte kommentera varför vi gör en åtalsanmälan, säger Anna Modig, som är enhetschef för djurskydds- och veterinärenheten på Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan alltså varken bekräfta eller dementera att deras nya anmälan av ordföranden har någonting att göra med händelsen då de 55 renarna dog.

Under 2016 var det 27 av landets samebyar som ansökte om så kallat katastrofskadeskydd. Detta stöd söker renskötare för att täcka kostnader som uppstår på grund av särskilt svåra betesförhållanden för att förhindra att en omfattande mängd renar ska dö.

- Sen är det ju svårt att snabbt också vidta åtgäder om betet blir låst. Man utfordrar inte bara renar bara sådär utan vidare, utan det är alltid en avvägning. Man kan ta död på djur också genom att ge dem foder som de inte är vana vid också. Det är väldigt vanligt att renar får problem med magen och tarmarna när man byter från naturligt bete till foder. Särskilt om de redan är i dålig kondition. Så det kan vara svårt för renägare att avgöra om det är bättre att bara låta dem vara, eller om det är bättre att börja utfordra, berättar Birgitta Åhman som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Samebyn själv vill inte kommentera den nya anmälan som länsstyrelsen har gjort. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".