Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametingsvalet2017

Så vill politikerna utveckla samiska språket

Publicerat tisdag 18 april kl 06.00
Henrik Barruk.
Henrik Barruk vill veta vad politikerna ska göra för att samiskan ska utvecklas. Foto: John E Utsi.

De allra flesta politikerna vill se en ny samisk språklag och satsa på de unga, som främsta åtgärd för att utveckla det samiska språket.

Sameradion & SVT Sápmi har låtit en rad väljare ställa sina frågor till partierna inför sametingsvalet.

Henrik Barruk frågar politikerna: Vad ska politikerna göra för våra språk i Sverige, hur ska de samiska språken utvecklas? Det är en stor utmaning och en stor fråga för vårt folk.

Samiska folkomröstningspartiets partiledare Lars Wilhelm Svonni tycker att resurser måste satsas på språket.

- Det är pengar och tid. Det finns alla möjliga varianter. Det är framförallt pengar det är frågan om.

Partiledaren Lars-Jonas Johansson för Landspartiet svenska samer tycker att samiskan ska stärkas från skolåldern och att skolfrågorna bör in i Sametinget. Partiet kommer också att jobba för att en samisk språklag arbetas fram, att skapa förutsättningar för föräldrar och övriga samer att läsa sitt språk och att fler lärare utbildas.

Simon Wetterlund, partiledare i Samerna, tror också på barnen och att fokus bör ligga på skolundervisningen.

- Men det finns också andra saker att göra, fokusera mer på hemspråksmiljön att kunna stötta dem där. En sak som har slagit mig är att det är mycket pengar som går till institutioner och tjänster, men det är lite stöttning i hemmet där språkarbetet förs. Så dit borde man kunna reglera lite mer pengar.

Christina Åhrén, vägvisare i Min Geaidnu, berättar att partiet i sitt partiprogram kräver språkbad för alla samer.

- Det är viktigt för oss att alla samer inkluderas oavsett var man bor. Barn och ungdomar ska inte exkluderas från utbildning bara för att deras föräldrar har valt att bo utanför förvaltningskommuner eller kärnområdet.

Vuovdega-Skogssamerna vill se samma genomlysning av pitesamiskan som den man gjort av umesamiskan när man fått den godkänd. Partiledaren Jan Rannerud menar också att en konkret åtgärd för språket skulle kunna vara att plenum också tolkas för radiolyssnarna.

- Sedan försöker vi i mångt och mycket själva att använda språket i den mån vi kan. Även om det bara är några ord vi yttrar, vi måste våga, det ser jag som den största åtgärden.

Per-Olof Nutti, partiledare i Samelandspartiet, menar att det handlar om att skapa forum där samiskan talas.

- Då tänker jag på idrottsevenemang, språkkurser, man kan inom föreningar starta koltsömndskurser, musikcaféer och allt möjligt, allt som man kan få ihop och på såna ställen bara prata samiska. Det är väldigt viktigt att man har utbildningar också och läromedel, det är det som är grunden egentligen, för att få till det här.

Håkan Jonsson, partiledare i Jakt- och fiskesamerna, tycker att det viktigaste är att det finns lärare som kan jobba både mot barn och vuxna, så att barn som lär sig samiska också ska kunna komma hem till sina föräldrar och prata samiska för att det ska bli ett levande språk.

- Vi vet att samiska språklärare är en bristvara, så det är det som är prioriterat.

Lars-Paul Kroik i Álbmut ser en möjlighet i att lägga in information om samisk i lärarutbildningen så att lärare vet vad det handlar om när föräldrar kommer och begär samiska.

- Framförallt är det information och attitydförändringar som måste till så att det blir en naturlig dialog mellan föräldrar och kommuner när man vill ha sina barn i samisk förskola.

Lars-Miguel Utsi, partiledare i Guovssonásti, vill stärka språket på alla nivåer och i alla åldrar.

- Vi måste se till så att alla åldrar börjar använda språket mer. Och då vill vi stärka ungdomar och barn, så att de ska få möjlighet att lära sig språk, att få språklektioner i skolan, på förskolan och det vill vi genomföra genom en samisk språklag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".