Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Omfattande exploatering på rennäringens viktigaste marker

Publicerat måndag 15 maj kl 06.00
"Det som pågår nu är helt enkelt ett kulturmord"
(12 min)
Rennäring eller gruvor? Grafik: Liv Widell

Grafik: Liv Widell, Ekot.

Nästan hälften av alla tillstånd för gruvbrytning och mer än var femte vindkraftverk inom renskötselområdet finns på rennäringens särskilt skyddade markområden. Det visar en ny kartläggning av Sameradion & SVT Sápmi.

Klicka på markörerna för att läsa mer om varje fall.

För att få bedriva gruvbrytning krävs ett flertal tillstånd. Ett av de viktigaste handlar om så kallad bearbetningskoncession, som företag ansöker om hos statliga myndigheten Bergsstaten.

Sameradion & SVT Sápmi har kartlagt alla gruvtillstånd och vindkraftverk inom renskötselområdet. Kartläggningen visar att drygt fyra av tio gruvtillstånd samt mer än var femte vindkraftverk finns på marker som är utpekade som riksintresse för rennäringen.

Totalt handlar det om 46 gruvtillstånd och 220 vindkraftverk, och riksintresset innebär att dessa områden så långt som möjligt ska skyddas från exploatering som påtagligt kan försvåra för renskötseln.

Efterlyser samlad bedömning

På Malå samebys viktigaste marker finns just nu femton gruvtillstånd och två vindkraftverksparker, och samebyn har vid flera tillfällen påtalat behovet av en samlad bedömning av hur det påverkar rennäringen.

– Redan för 25 år sedan upplevde vi att exploateringstrycket inte kunde öka; att vi inte kunde acceptera fler intrång. Sedan dess har det egentligen bara eskalerat, säger Jörgen Stenberg, ordförande i Malå sameby.

Även om ett bearbetningstillstånd inte per automatik betyder att det blir en gruva på platsen, så menar han att tillstånden bör läggas till raden av alla de gruvor som redan finns eller har funnits i området.

Idag drivs två stora gruvor i Malå samebys område, två nya är på gång att öppna och drygt tio nedlagda gruvor finns i området.

– Ett samlingsområde där det finns en gruva kommer aldrig att återställas, det är ju bortsprängt. När gruvan läggs ner är marken borta, säger Jörgen Stenberg.

Riksintressen för rennäring och vindkraft ställs mot varandra vid Blaiksjön i Storuman. Grafik: Maksim Goobar.

Riksintressen ställs mot varandra

I många exploateringsområden är rennäringen inte det enda riksintresset. Även gruvnäringen eller vindkraften kan vara klassat som riksintresse till följd av den goda tillgången på mineralfyndigheter eller de goda vindförutsättningarna. När två oförenliga riksintressen ska vägas mot varandra ska det enligt lagen ges företräde till det som bäst främjar långsiktighet och hållbarhet av marken och miljön i området.

Men 103 av vindkraftverken finns på områden där rennäringen är det enda riksintresset, visar Sameradion & SVT Sápmis kartläggning. Och i de fall där rennäringens och vindkraftens riksintressen ställs mot varandra tenderar vindkraften att väga tyngre, konstaterar Energimyndigheten.

Även ett stort antal av gruvtillstånden, 21 stycken, gäller områden där rennäringen är det enda riksintresset. I flera av dessa fall har området först i efterhand blivit utpekat som riksintresse, men minst fyra av dem var det redan när beslutet fattades.

Läs mer: Svensk mineralpolitik gynnar gruvbolagen

Så görs avvägningen

Det är myndigheten Bergsstaten som avgör om ett koncessionstillstånd ska beviljas, men när det gäller bedömningen av rennäringens intressen så går de i regel på länsstyrelsens avvägning. Och att ett område klassats som riksintresse för rennäring betyder inte att gruvdrift i området är uteslutet.

– En gruva och rennäring kan fungera samtidigt. Man kan göra lösningar för att en koncession kan fungera samtidigt med rennäring, säger myndighetens chef, bergmästare Åsa Persson.

– Men ibland gör det inte det och då får man säga att rennäringen går före. Vi har gjort en sådan bedömning, i Stekenjokk, där riksintresset för rennäring var viktigare än riksintresset för mineral.

Den möjlighet till tolkning som finns i lagen handlar om att påverkan måste vara "påtaglig" för att renskötseln ska gå före andra intressen.

– Oftast påverkas renskötseln i viss grad, men frågan är hur mycket? Om man drar det till sin spets och säger att en gruva omöjliggör existensen för en sameby blir det omöjligt att få igenom en gruva, utan det måste vara möjligt att bedriva dem samtidigt, säger Åsa Persson.

Men spelar riksintresset så stor roll då, för renskötseln i det här fallet, om det ändå är möjligt att så pass många koncessioner kan komma till i områdena?

– Jag tycker man ska tänka att det är viktigt att man har den här "flaggan". Sedan är det ingen garanti för någonting, men det är viktigt att den finns, säger Åsa Persson.

Tillstånd för gruvor och vindkraft

Ett gruvtillstånd, en så kallad bearbetningskoncession, varar vanligtvis i 25 år, och beslutet ska tas med hänsyn till eventuella konsekvenser på miljön och andra markintressen. Innan gruvan kan öppnas krävs också bland annat en prövning hos miljödomstolen.

För att få ett vindkraftverk i bruk krävs alltid kommunens godkännande. När det kommer till större vindkraftsparker görs även en prövning hos Länsstyrelsen.

Så gjorde vi kartläggningen

Underlaget till kartläggningen är geografisk data som vi hämtade från Bergsstaten, Sveriges Geologiska Undersökning, Sametinget, Energimyndigheten samt webbplatsen Vindlov.se i april 2017.

Genom att samköra uppgifterna kunde vi ta reda på att det inom hela renskötselområdet finns 113 beviljade tillstånd om bearbetningskoncession och åtminstone 1010 aktiva vindkraftverk.

46 av de koncessionerna, mer än fyra av tio, ligger helt eller delvis inom områden som är av riksintresse för rennäringen. Detsamma gäller 220 av vindkraftverken, vilket motsvarar mer än var femte verk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".