Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Urfolksdeklarationen sätter standarden

Publicerat tisdag 25 april kl 20.27
Åsa Larsson Blind: Vi ser att den börjar användas
(2:25 min)
Åsa Larsson Blind.
1 av 2
Åsa Larsson Blind. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Ca 2500 personer samlade i generalförsamlingen under öppningen
2 av 2
Generalförsamlingen på FN högkvarteret i New York Foto: Sara Beate Eira

Under tisdagen uppmärksammades tio-årsjubileet av urfolksdeklarationen på FN:s permanenta forum för urfolksfrågor i New York. Bland de som talade under det så kallade högnivåmötet fanns både Bolivias president Evo Morales och Kanadas urfolksminister Carolyn Bennett.

Det var en lång och mödosam process innan urfolksdeklarationen kunde antas i generalförsamlingen. Redan i början på 80-talet började en grupp på FN att dra upp riktlinjer men det var många turer innan man var överens.

- Det var en stor framgång när man fick till den här deklarationen och att den blev antagen och att man fick så stort stöd för den.  Den gör ju att vi har ett dokument som sätter standarden internationellt för urfolksrättigheter och det är otroligt värdefullt, säger samerådets president Åsa Larsson Blind
 

Redan i januari i år så ordnades FN:s permanenta forum ett så kallat expertmöte om urfolksdeklarationen med inbjudna sakkunniga, bland andra Lars-Ander Baer, som satte ljuset på framgångar och utmaningarna för att förverkliga deklarationen. Samerådets president Åsa Larsson Blind ser också att urfolksdeklarationen har betytt mycket men nu är det viktigt att fler samer förstår vad den innebär och börjar använda den.

- När man blir medveten om vad som är standarden så får man en press lokalt och regionalt, det är ju det som är utmaningen nu, att ta med oss det här hem säger Åsa Larsson Blind

 Flera av de som deltog under tisdagens högnivåmöte pekade på att urfolksrättigheter inte ännu är standard världen över. Inom själva FN systemet är positiva exempel på implementering bland annat urfolkens deltagande i FN:s klimatarbete och i Agenda 2030 där de i båda fallen lyckas föra in urfolksfrågor.

 Även i flera Latin-Amerika har deklarationen vunnit mark. Några av framgångsfaktorerna som expertmötet i januari pekar ut är att det i dessa länder tillhör en relativt hög grad av befolkningen urfolken. Historiskt har urfolk i dessa områden organiserat sig i hög grad både nationellt och lokalt. De har också konsekvent begärt att få sina rättigheter och även fått internationellt stöd. Trots framgångar så kvarstår utmaningar som bland annat handlar om begränsad politisk vilja och svårigheten med att öka medvetenheten om urfolksrättigheter bland befolkningarna. Åsa Larsson Blind se att det håller på att förändras i Sápmi.

- Samiska organisationer och samebyar börjar nu använda sig av EFPIC och man börja prata om att man kräver sitt fritt informerade samtycke, och det är dit vi måste komma. Vi samer blir då medvetna om den standard som finns och att vi inte nöjer oss med mindre, säger samerådets president Åsa Larsson Blind


För att kunna påverka gäller det att få in urfolksdeklarationen in i ländernas grundlagar. Deklarationen om urfolksrättigheter är en standard för urfolksrättigheter. På världskonferensen 2014 antog generalförsamlingen det så kallade slutdokumentet, och det tycker Åsa Larsson Blind visar på ett stort stöd för urfolksdeklarationen.

- Vi deltar nu på de förhandlingar om hur man ska följa upp världskonferensens slutdokument, och det kan man se som ett steg till att implementera urfolksdeklarationen, vi kan nu försöka pusha staterna i att formulera nationala planer för detta, säger Åsa Larsson Blind

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".