Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Rádio Sápmi

Stereotypa föreställningar om samer bland högstadieelever

Publicerat torsdag 27 april kl 14.24
Högstadieelever om vad de vet om samers historia
(2:00 min)
Annica Wennström, Solna. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion och SVT Sápmi
Man blir ledsen, säger Annica Wennström. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion och SVT Sápmi

Många niondeklassare får inte lära sig om samers och nationella minoriteters historia, vilket kan leda till att fördomar stärks. Nu jobbar UR med ett projekt om samisk historia riktat till just högstadieelever och lärare.

Vad vet du om samerna?

 – Att de bor långt uppe i norr och har renar, svarar en av eleverna.

Så här svarar en av de niondeklassare som vi har pratat med och flera av eleverna vi har intervjuat svarar liknande.

Dessa svar är exempel på hur bristande historieundervisning kan leda till att elever inte får tillräcklig kunskap och att deras uppfattning därmed inte alltid stämmer överens med verkligheten.  

Annica Wennström är barnbok- och deckarförfattare. Hon bor i Solna men är uppvuxen i Västerbotten och har sydsamiskt ursprung. Hon lyssnar på intervjuerna med niondeklassarna.

 – Det gör ont i hjärtat, man blir ledsen, dels för att det finns så väldigt fin information att ta till. Sen blir man ledsen att de här klichéerna och föreställningarna, till exempel om vad vi samer är och var vi bor att det fortfarande lever kvar. Att det fortfarande är på ett sådant ytligt plan.

Eleverna berättar i intervjuerna att de inte lär sig om de nationella minoriteterna och samernas historia i skolan och har därför väldigt lite kunskap. 

Annica Wennström säger att det är något hon ofta har funderat över, eftersom hon själv som författare ofta är ute och möter elever på olika skolor i Sverige.

 – Jag pratar även med andra författare och filmare, som Ann-Helen Laestadius och Amanda Kernell, författare från andra minoriteter, så blir man lite förvånad över det här kompakta ointresset. Jag tror att den baseras på att också lärare har en stor bristande kunskap om oss. 

Vad kan bli konsekvenserna av att exempelvis samerna osynliggörs i skolor?

 – Dels så fortsätter fördomar och felaktiga föreställningar om oss och om vår historia leva vidare. Det innebär att också motsättningar bland olika grupper i samhället kan fortgå för att vi inte får den där förståelsen. 

Närmare 200 lärare har svarat på en enkät som Sameradion & SVT Sápmi har skickat ut tillsammans med Sisuradio och andra minoritetsredaktioner samt P4-kanaler inom Sveriges Radio.

Många lärare säger att de inte lär ut om samers eller nationella minoriteters historia överhuvudtaget. Nära hälften av lärarna säger att de inte lär ut om samtliga grupper. 

I Sverige finns fem grupper som är nationella minoriteter, vilkas språk och kultur ska främjas enligt lagen. Dessa är urfolket samerna, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.

När vi frågade några niondeklassare i södra Sverige vad de vet om samer och de andra fyra nationella minoriteterna så var det väldigt lite. Ingen av dem vi pratade med kunde räkna upp alla de fem grupperna.

Annica Wennström skriver själv böcker och berättar att hon tycker det är viktigt att sprida medvetenhet om samer genom sina böcker

 – Och alla samer man träffar ger uttryck för det där att man lätt blir en ambassadör för sin kultur och där man kommer ifrån. Det känns ju också tråkigt att inte skolor tar till sig det för vi är många som kan komma ut och faktiskt berätta och prata.

 – Jag är jätteglad att du tar upp litteraturen och konsten, därför att i litteraturen finns det möjlighet att få en djupare mer sympatisk känsla mer än bara fakta.

Annica Wennström pekar på att det finns många böcker som skulle kunna användas i skolorna. Hon nämner Ann-Helen Laestadius ungdomsböcker som passar just för högstadieelever. Förutom sina egna böcker nämner hon också Thom Lundberg som har skrivit på romani, Katarina Taikon, Mikael Niemi som har skrivit mycket från Tornedalen och Annika Thor om de judiska flickorna Steffi och Nelli.

 – Här finns det hur mycket skönlitteratur som helst att plocka ur tillsammans med till exempel Sametingets fantastiska hemsida där man kan få hur mycket hjälp som helst att hitta fakta. Jag rekommenderar alla lärare i skolorna att också ta del av kulturarbetare.

Just nu jobbar Annica Wennström i ett projekt för UR, utbildningsradion. Där producerar man ett program om samisk historia. Hon berättar att det är ett sätt att försöka fylla de historiska hålen som finns. Projektet riktar sig till högstadiet och det blir fyra program om samisk historia och om samer idag.

 – Jag jobbar mest med research och pratar mycket med redaktionen som ska skapa det här, men framförallt är det Therese Almeus och Helene Näslund som är projektledare för det här. Det känns jättekul och jättebra, säger Annica Wennström och tillägger att det även kommer att finnas en lärarhandledning till de här programmen.

 – Så det finns ingen ursäkt för att inte undervisa om oss samer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".