Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industribyggnad med kraftig rökutveckling som följd och spridningsrisk till närliggande fastigheter. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på din lokala P4 kanal.
(Publicerat idag kl 12.35)

Sametinget har inte sökt pengar till beteskatastrof trots uppmaning från rennäringsnämnden

Publicerat fredag 12 maj kl 05.18
Håkan Jonsson: Vi tror vi klarar det med den ordinarie budgeten
(2:23 min)
Renar matas med foder utan palmolja. Foto: Marit Kuhmunen Blom/ Sameradion & SVT Sápmi
Foto: Marit Kuhmunen Blom/ Sameradion & SVT Sápmi

Rennäringsnämnden har uppmanat Sametingets styrelse att söka extra medel från regeringen för att ersätta samebyarna som drabbats av beteskatastrof. Istället har styrelsen ansökt om att få låna pengar från nästa års anslag.

Den 22 januari beslutade rennäringsnämnden vid sitt möte att förorda styrelsen att söka extra medel till att klara av att ersätta renägarna. Styrelsen beslutade två veckor senare att söka anslagskredit, vilket innebär att Sametinget nu, precis som föregående två år, lånar fem miljoner från kommande års anslag.

Det här gillar inte Per-Jonas Parffa ledamot i Min Geaidnu och rennäringsnämndens ordförande.

- För att komma i rätt nivå nu när vi ser klimatförändringar och beteskatastroferna som är varje år så anser vi att det är viktigt att man får ett anslag som är på noll när året börjar och inte minus som det ser ut idag.

I en första kommentar till varför styrelsen inte sökt extra pengar säger Håkan Jonsson, Jakt- och fiskesamerna, att de kanske klarar sig med den ordinarie budgeten.

- Vi kommer träffa regeringen i juni. Vi får ta upp det med dem i så fall. Men jag vill ha en signal från rennäringsnämnden i första läge. Det är dem som hanterar budgeten. Utifrån det får vi agera.

I deras protokoll står det att de vill att ni ska söka extra medel från regeringen?
- Jag måste återkomma och kolla upp det där i så fall, säger Håkan Jonsson.

15 samebyar matar sina renar på grund av dåligt renbete. Renägarna har lagt ut totalt åtta miljoner kronor i foderkostnader hittills. Sametinget betalar hälften av kostnaderna.

Rennäringsnämnden har budgeterat 4,8 miljoner till det här ändamålet, och det finns omkring 700 000 kronor kvar. Men Kristina Hotti säger att hon tror att summan kommer landa på sju till åtta miljoner som Sametinget måste betala.

Sametingets avdelningschef för samiska näringar, miljö & samhälle, Lars-Ove Sjajn säger att de återigen kommer söka extra anslag för katastrofskadeersättning från regeringen och eller ytterligare höjning av anslagskrediten för att klara av situationen.

- Vi har gjort det varje år och kommer göra det igen, men jag bedömer de chanserna som dåliga att få extra medel, anslagskredit på tio procent räknar jag dock med att få beviljat om vi har behov av det, säger han.

Sjajn betonar att allt är så osäkert ännu. Att de inte vet hur mycket det kommer gå till rovdjuerssättningar eller prisstöd i år eller om de kan spara på annat sätt.

- Det är politiska beslut som ska göras så jag ska inte säga så mycket, men det har ordnat sig varje år hittills, säger Sjajn.

Lars-Jonas Johansson, Landspartiet svenska samer, som också sitter i sametingets styrelse, vill inte ställa upp på bandad intervju innan valet, säger att regeringen inte ger pengar till sånt. Per-Jonas Parffa kallar det beslutet för fegt:

- Anslagskredit är väl rätt väg att gå, men att inte söka om extra medel, med den anledningen att man ändå inte får någonting, känns ju fegt. Ett mer offensivt sätt är att söka pengar och få avslag än att göra som man gör nu.

Varför är det viktigt?

- Det är viktigt för att skapa ett större utrymme från nämndens sida att stödja utvecklande projekt istället för att bara täta hålen som är i båten, säger Per-Jonas Parffa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".