Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Samisk historia i Mellansverige lyfts fram

Publicerat tisdag 16 maj kl 21.20
Maria Björk: Vårt jobb att sprida kunskap
(2:45 min)
Arkeologen Bernt Ove Viklund visar samiska lämningar utanför Sollefteå.
1 av 2
Arkeologen Bernt Ove Viklund visar samiska lämningar utanför Sollefteå. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
Länsmuseer, Skogsstyrelsen och skogsbolag deltod i dagens exkursion. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 2
Länsmuseer, Skogsstyrelsen och skogsbolag deltod i dagens exkursion. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.

Tre länsmuseer satsar nu på att lyfta samisk historia i Mellansverige tillsammans med det sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije. I dag hölls en gemensam utbildningsdag nordväst om Sollefteå.

Här i Resele socken, på Voernese samebys vintermarker i Ångermanland, har arkeologen Bernt Ove Viklund hittat några av de sydligaste konstaterade samiska eldhärdarna från gammal tid.

Vi följde med när Bernt Ove Viklund drillade tre länsmuseer i konsten att hitta samiska lämningar i skogsland.

Länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland har nämligen inlett arbetet med att hitta samiska lämningar.

Tillsammans med det sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije har museerna i dagarna beviljats en halv miljon kronor till för det treåriga projektet Ohtsedidh – Samiska kulturyttringar i Mellansverige.

Arbetet har dock redan inletts och i Dalarna har museet lokaliserat ett flertal fysiska platser nedanför fjällområdet som intressanta för fortsatta inventeringar.

Det finns gott om skriftligt källmaterial om en lång samisk närvaro långt söder om det som idag betecknas som Sápmi, framförallt i Dalarna, Gävleborg och Västmanland.

Långt in på 1600-talet bedrivs i de tre länen en småskalig, nomadisk renskötsel kombinerat med jakt och rotslöjd av en samisk befolkning som enligt flera källor säger sig ha levt i området i urminnes tider.

Men den rådande tidens föreställning är att samerna hör hemma i lappmarken och myndigheterna vill inte ha några kringströvande samer.

Under mitten av 1600-talet inleds statliga kampanjer för att driva bort samerna från Mellansverige.

De statliga fördrivningskampanjerna bemöts av både samiska motskrifter och vädjanden från allmogen om att behålla samerna i området, som i århundranden försett allmogen med hantverk.

Detta leder till att samerna tvingas lämna sitt nomadiska renskötarliv och istället bli kvar inom något som kallades för sockenlappsväsendet.

Etnologen Ingvar Svanberg skriver i boken Hästslaktare och korgmakare att det omkring år 1800 fanns sockenlappar i landskapen Jämtland, Dalarna, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och norra Uppland.

En socken hade i regel en eller två samer anställda för att vara allmogen behjälplig med diverse sysslor såsom slakt av hästar och andra husdjur och samerna försåg också allmogen med förstklassigt hantverk, framförallt rotslöjd som korgar och fiskeredskap.

Samerna anlitades också för att jaga rovdjur och det finns även uppgifter om att samerna i Dalarna under en period även hade små renhjordar.

Under 1800-talet minskade allmogens behov av samernas tjänster och kring 1900 var det så kallade sockenslappsväsendet i princip försvunnet och samerna hade integrerats i det svenska samhället.

Nu ska spåren efter dessa samer kartläggas.

Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi
jorgen.heikki@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".