Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#sametingsvalet2017

Idag börjar rösträkningen - så här delas mandaten ut

Publicerat måndag 29 maj kl 06.00
Första röstkuvertet läggs i valurnan i Östersund, Sametingsvalet 2017.
Första röstkuvertet läggs i valurnan i Östersund, Sametingsvalet 2017. Foto: Stefan Karlsson/ Sameradion & SVT Sápmi

Den 21 maj var det val till Sametinget - och idag sätter länsstyrelsen igång med rösträkningen. Imorgon blir det offentligt vilka som kommer leda det samiska folket de närmaste fyra åren.

GRAFIK: Den jämkade uddatalsmetoden ( fördelning av de första fyra mandaten vid 2009 års val)
Grupp, parti eller liknande sammanslutning Röstetal Mandat 1 Mandat 2 Mandat 3 Mandat 4
Albmut - Almetjh - Almasj - Folket 117 83,57 83,57 83,57 83,57
Guovssonásti 625 446,42 446,42 446,42 446,42
Jakt- och Fiskesamerna 1 069 763,57 356,33 356,33 356,33
Min Geaidnu Mijá Gäjnno Mijjen Geajnoe 496 354,28 354,28 354,28 354,28
Samerna 646 461,42 461,42 461,42 215,33
Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet 908 648,57 648,57 302,66 302,66
Solidaritet 62 44,28 44,28 44,28 44,28
Vuovdega-Skogssamerna 450 321,42 321,42 321,42 321,42

Så fungerar uträkningen då mandaten delas ut:

Mandatfördelningen följer samma metod som vid riksdag-, landstings-, kommunal-, och europaval - och kallas för "Den jämkade uddatalsmetoden" (se exempel på uträkning från valet 2009 högst upp).

Genom att dela det ursprungliga antalet röster som ett parti fått med en högre och högre siffra räknas så kallade rösttal ut för varje parti.

För det första mandatet delas antalet röster med 1,4 för varje parti. Det parti som har högst rösttal får sitt första mandat. I den andra omgången räknas återigen rösterna ut med en skillnad: det parti som fick sitt första mandat delar sina ursprungliga röster med 3 istället för 1,4 - och sedan delas mandaten ut igen.

I räkneexempelet från 2009 (se uppställning nedan) får således Jakt- och fiskesamerna sitt första röstetal 763,57 (1069/1,4) och får därmed sitt första mandat. Efter att mandated delas ut - delas återigen deras 1069 röster med 3 och kvar blir siffran 356,33 som sedan används som jämförande rösttal med de andra partierna. I den andra omgången har således Sámiid Riikabellodat högst rösttal och de får sitt första mandat.

När ett parti får fler mandat delas deras ursprungliga rösttal med högre siffror (3, 5, 7 och så vidare). På detta sätt fortsätter uträkningen tills dess att alla 31 mandat är utdelade.

Länsstyrelsen i Norrbotten granskar alla valkuvert 

Vägen från röstning till resultat börjar med väljaren och slutar vid länsstyrelsen i Norrbotten. Då alla röster har kommit in från vallokaler och brevröster granskas alla valkuvert. Om kuvertet passerar granskningen läggs det ner i en speciell valurna och väljaren prickas av i röstlängden. Genom att separera granskningen av valkuverten och rösträkningen skyddas valhemligheten för den enskilde väljaren.

När alla röster och brevröster har granskats och är nedlagda i valurnan töms den och räkningen börjar. Först räknar länsstyrelsen ihop antal valsedlar för varje parti och sedan går de genom personrösterna för varje kandidat.

En valsedel räknas som ogiltig om den saknar beteckning - det betyder att det inte går att rösta blankt i sametingsvalet. Om det ligger flera valsedlar i ett valkuvert med flera olika partinamn räknas också rösten som ogiltig.

Det är personrösterna som avgör i första hand

Kravet för att bli invald på personröster är att kandidaten fått minst 5% av partiets totala antalet röster (dock minst 25 stycken). Om kandidatnamnet finns på flera listor räknas rösterna på kandidaterna samman från alla listor. Av de som klarat spärren är det den som fått flest personröster som får första platsen i gruppen, den med näst mest röster får andra platsen och så vidare.

Historiskt sett har personrösterna varit väldigt viktiga vid val till Sametinget. Ungefär 80% av rösterna som varje parti fick vid 2013 års val var personeröster.

Du som väljare kan också granska

Genom att använda samma verktyg som länsstyrelsen använder för att räkna ut mandat och platser till Sametinget är det alltså möjligt för vem som helst att titta på statistiken över valdeltagande och antal röster för att säkerställa att myndigheterna har gjort korrekta uträkningar då politikerna som ska leda Sametinget har valts.

Statistik Sametingsvalet 1993 - 2013

1993

  • Röstlängd: 5390
  • Antal röster: 3880
  • Valdeltagande: 72%

 

1997

  • Röstlängd: 5991
  • Antal röster: 3774
  • Valdeltagande: 63%

 

2001

  • Röstlängd: 6694
  • Antal röster: 4351
  • Valdeltagande: 65%

 

2005

  • Röstlängd: 7180
  • Antal röster: 4510
  • Valdeltagande: 63%

 

2009

  • Röstlängd: 7812
  • Antal röstande: 4623
  • Valdeltagande: 59%

 

2013

  • Röstlängd: 8327
  • Antalet röstande: 4530
  • Valdeltagande: 54%

 (Källa: Valmyndigheten och Sametinget.)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".