Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Länstyrelsen nekade skyddsjakt trots elva dödade renar

Publicerat fredag 26 maj kl 14.54
Renskötaren Lars-Thomas Persson: Det är ju som en käftsmäll i ansiktet
(3:01 min)
Lars-Thomas Persson
Lars-Thomas Persson i Gällivare skogssameby tycker myndigheterna gör för lite. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi

Järven härjade i Gällivare skogssameby, men istället för att bevilja skyddsjakt uppmanade ansvarig på länsstyrelsen till hårdare kontroller av samebyn så inte renskötarna bara hittade på att de gjorde vad de kunde för att skydda sina djur.

- Och det tycker jag är rent ut sagt förjävligt, att det finns den typen av mentalitet. För det visar på något helt annat, då handlar frågan om vad sitter i väggarna? Hur ser vi på trovärdighet? För mig handlar det om att tror myndigheten på den som ansöker, eller den som påstår något? Eller går man och tror att de inte gör det som de säger? Då är det beklagligt, säger juristen på SSR, Jenny Wiik Karlsson.  

I december och januari skickade Gällivare skogssameby in totalt tre ansökningar om skyddsjakt på järv som härjade i deras område. I mitten på december dokumenterade personal på länsstyrelsen sju renar som dödats av järv. Trots det gav länsstyrelsen avslag på ansökan om skyddsjakt då de menade att skadan inte kunde anses vara allvarlig och att det inte gick att peka ut en speciell järv som orsakat skadan.

Dessutom skriver länsstyrelsen i sina avslag att det finns ett politiskt mål att spridningen av järv i skogslandet ska främjas - och att antalet järvar är för låg inom Norrbottens län. 

Även de två följande ansökningarna om skyddsjakt får avslag av länsstyrelsen med liknande motiveringar. Fram till den 26:e januari hittar samebyn 16 dödade renar, men bara för elva stycken kan dödsorsaken fastställas till järv då bara hårtussar och ben återstått då naturbevakare kommit till platsen.

- Det är ju som en käftsmäll i ansiktet. Att han måste döda mera renar för att vi kanske ska få skyddsjakt. Det ska inte vara... den här dokumentationen det har blivit helt absurd, säger Lars-Thomas Persson som är rovdjursansvarig för Gällivare skogssameby.

Det dör alltså totalt 16 renar under en kort period, varav elva går att dokumentera att järvar har dödat. Trots det får samebyn inte beviljat tillstånd att skydda sina renar genom jakt på de järvar som härjar i samebyn.

- I det här fallet så bedömde vi att det var för få renkadaver i relation till hur lång tidsperiod det gällde och hur stort området var. Så i efterhand om man tittar på området det gällde så tror vi inte att det var en järv utan kanske två och då vet vi inte vilken som är den skadegörande individen bland annat, säger Anna Danell som är handläggare på länsstyrelsen i Norrbotten. 

- Varje situation är unik när vi gör bedömningarna. Och som sagt vi bedömer risken för fortsatt skada och i det här fallet bedömde vi då att den inte kan ses som allvarlig, fortsätter Danell.  

Då Sameradion och SVT Sápmi begär ut konversation mellan personalen på länsstyrelsen framkommer det dessutom att en av utredarna på länsstyrelsen uppmanat till hårdare kontroller av de insatser som samebyn gjort för att skydda sina renar - eftersom skyddsjakt är sista utväg när rovdjur dödar renar. "Om dom ska mota bort järven bör väl bevakare medverka? Så dem inte hittat på att dom gjort än det ena och än det andra." skriver ansvarig på länsstyrelsen i ett sms.

- Jag tror ju att det där är en olycklig formulering. Det vi måste ha dels när vi beviljar skyddsjakter och när vi... med underlaget vi använder... så måste det vara dokumenterat. För vem som helst annars ska kunna ta samma material som vi har haft och göra en likvärdig bedömning, säger handläggare Anna Danell.

- Då är det sagt att länsstyrelsen ska medverka när man gör ett sådant skrämselförsök eller om man försöker trycka ut rovdjur ur ett område. Det stärker vår dokumentation. Så det handlar inte om att vi tror att någon skulle ljuga om det, men vi måste ha det dokumenterat i vårt material, fortsätter hon. 

Men renskötaren Lars-Thomas Persson menar att kravet är alldeles för högt ställt på samebyarna - och att det nästan är omöjligt att uppnå.

- Att vi måste dokumentera och dokumentera istället för att få hjälp med skadorna. Inte faller Sveriges järvstam på en eller två järvar i Gällivare skogssameby. Vi är en av byarna som är i kollapsfas och det är väldigt tungt att vända en sådan trend. Och helt klart - vi har inte stöd från länsstyrelsen i alla fall, snarare tvärtom, säger Lars-Thomas Persson. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".