Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tolkning av filmen Sameblod möter hårt motstånd

Publicerat onsdag 14 juni kl 14.21
Lene Cecilia Sparrok, Amanda Kernell och Maj Doris Rimpi. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Skådespelarna Lene Cecilia Sparrok och Maj Doris Rimpi på var sin sida av regissören Amanda Kernell. Foto: Sameradion & SVT Sápmi

Dagens Nyheters kolumnist Lena Andersson kritiseras från flera håll efter hennes tolkning och tankar kring filmen Sameblod.

Vad tycker du? Håller du med Andersson eller dem som kritiserar henne? Diskutera här!

Många har reagerat starkt på Lena Anderssons tankar och tolkning av filmen Sameblod som hon skriver om i sin kolumn i DN den 9 juni.

 – Hon är ju inte bara vem som helst, och jag kände att någon måste komma med ett svar och så tog jag kontakt med Johan, säger Helena Omma.

Helena Omma är doktorand vid Samiska högskolan i Kautokeino och tillsammans med Johan Sandberg McGuinne har de skrivit ett blogginlägg med rubriken: Även en same kan vara högutbildad.

I sin text i DN skriver Lena Andersson att rasismen och statens förtryck mot samerna inte är orsaken till att filmen Sameblods huvudperson Elle Marja lämnar sin familj och sitt hem.  

Enligt Helena Omma är det största problemet att Lena Andersson lägger ansvaret på Elle Marjas familj och det samiska samhället för att hon inte fick studera vidare, utan var tvungen att lämna det samiska för att göra det.

 – Det framställs som att det samiska samhället stoppat henne och att det bara är naturligt att vilja lämna sitt område, säger Helena Omma.

Lena Andersson skriver i sin text:
"I hennes hemmiljö var möjligheten att välja bana noll, och kravet att göra samma sak som föräldrarna absolut. Trots motstånd hemifrån ville flickan studera, läsa, träffa andra människor än dem hon redan kände, bära kläder som inte liknade dem som påbjöds hemmavid. Hon ville forma sitt liv."

Men enligt Helena Omma så blundar Andersson helt och hållet för den kontext som var då på den tiden. Omma berättar att det på den tiden, under 1900-talets första hälft, var Sverige som drev och spred rasforskningen till världen. Och orsaken till varför Elle Marja inte fick läsa vidare var att hon var same och i rasbiologins anda ansågs sämre och mindre kapabel än andra. Det var därför hon var tvungen att lämna sin samiska bakgrund för att få möjlighet att studera vidare.

Helena Omma menar att Lena Andersson visar upp synnerligan dåliga kunskaper om historien och det samiska samhället.

 – Hon har inte förståelse för kontexten och historien, det är allvarligt när en så stor skribent börjar tycka utan kunskap och förståelse, och därför viktigt att svara när det kommer sådana här felaktigheter, säger Helena Omma.

Andra som reagerat är tidningen Nuorats redaktör Pia Sjögren och prästen Kim Astrup, som i en gemensam debattartikel i VK ger DN:s kolumnist Lena Andersson en uppläxning.

 – Vi tänkte att det här måste vara kortslutning, säger Pia Sjögren.

Sjögren menar förvisso att Lena Andersson har rätt i att man inte ska stoppa ungdomar som strävar efter något mer, som vill utforska världen och inte stanna vid sin läst.

 – Men här blir det bara så fel, hon skapar ju ett påhittat samiskt samhälle och det var ju inte så på 1930-talet och det är ju inte så idag.

Lena Andersson skriver att filmen Sameblod ofta tolkas som att det är rasismen mot samerna som får Elle Marja att vilja bort, istället för att förklara det med att hon är särskilt begåvad teoretiskt.

”Att önska något annat än att sköta renar är att vara mjuk i ryggraden. Sådant bör kallas vid sitt rätta namn. Det är konservativ nationalism och inget annat. Den blir inte berömvärd för att den appliceras på små och fordom förtryckta grupper", skriver Andersson.

Även Expressens Jonas Holmberg menar i sin text att Lena Andersson är fel ute, och Holmberg frågar sig varför Andersson tycker det är så viktigt att påtala att förtrycket mot samerna är undangömd?

Lena Andersson skriver:
"Med all respekt för behovet att diskutera den mer, men rasbiologin och skallmätningarna är inte undangömda, statens övergrepp mot samer och svenskars rasism tystas inte ner."

Enligt Jonas Holmberg, som också är konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival, så stämmer inte Lena Anderssons konstaterande, inte vad gäller svensk film. Holmberg skriver att Sameblod är den första samiska långfilmen på tio år och fortsätter:

”I svensk filmhistoria har den samiska kulturen framför allt fungerat som en exotisk bakgrund, sedd ur ett mer eller mindre kolonialt utifrånperspektiv. ”Sameblod” är något nytt.”

Sameradion & SVT Sápmi har försökt få en intervju med Lena Andersson, men hittills har hon tackat nej.

Helena Omma tycker att skribenter och kolumnister givetvis får skriva och tycka vad de vill. Samtidigt menar hon att en sådan stor tidning som DN har ett stort ansvar för hur och vad som skrivs i tidningen.

I sitt blogginlägg skriver Helena Omma och Johan Sandberg McGuinne:

"Som samer kan vi inte acceptera att DN tillåter sina medarbetare att indirekt försköna den koloniala historien i Sverige, för att på så sätt tillåta att Andersson anklagar det samiska samhället för att stänga in en längtande själ."

 – Lena Anderssons text är bara en forsättning på rasbiologin, svenska samhället måste lära sig se när det är rasism mot samer och när det är förklätt i fina ord, säger Helena Omma.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".