Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Topsar renar för att se hur stressade de är

Publicerat fredag 14 juli kl 08.15
Ninis Rosqvist: Hoppas att de inte är så stressade
(2:29 min)
Gunhild "Ninis" Rosqvist tar prover av jorden kring olycksplatsen.
Professor Gunhild "Ninis" Rosqvist, föreståndare vid Tarfala forskningsstation. Foto: Máret Steinfjell, Sameradion & SVT Sápmi

I ett nytt projekt tittar forskare på hur klimatförändringarna och exploateringar påverkar renarnas stressnivåer.

Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i geografi med inriktning naturgeografi och föreståndare i Tarfala forskningsstation, intresserar sig för effekterna av klimatet och annan påverkan på rennäringen. I ett nytt projekt, tillsammans med en doktorand från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå, har de börjat topsa renarna för att se hur stressade de är.

- Det är ju viktigt att se hur de påverkas av de här förändringarna, hur deras hälsa är. Och försöka skapa bra villkor för renarna i framtiden genom att kunna använda de här resultaten. Det är väl det jag hoppas på, säger Ninis Rosqvist.

För fyra år sedan träffade hon Niila Inga, ordförande i Laevas sameby. De började diskutera effekterna av klimatförändringarna i fjällmiljön och annat som rennäringen påverkas av.

Ninis Rosqvist ingår i det internationella forskarnätverket REXSAC. Där jobbar forskare inom humaniora, natur- och samhällsvetenskap med att studera utvinningsindustrierna i Arktis som kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska fenomen. En viktig del av arbetet är också samarbetet med lokalsamhällen.

Mötet med Niila Inga ledde till ett gemensamt forskningsprojekt där man bland annat placerat ut väderstationer i områden som är viktiga för renen. och Ninis Rosqvist är intresserad av de kombinerade effekterna på rennäringen av gruvverksamhet och klimatförändringar.

- Om vi ska fatta kloka beslut om hur vi ska använda markerna i framtiden, då måste vi ha med all påverkan, vi kan inte bara titta på klimateffekterna. Utan det kanske är andra marker än idag som blir viktiga i framtiden när vädret har ändrats, så vi måste lägga alla de här olika påverkansfaktorerna på bordet samtidigt, säger Ninis Rosqvist.

Det senaste projektet är att topsa renkalvars munhålor och göra dna analys, för att sedan följa upp med samma renar under några år och jämföra med andra samebyar där man har olika stresspåverkan från exploateringar.

- Men helst skulle man ju vilja se att den här påverkan inte skedde över huvud taget. Klimatet kommer att ändras, men det vi kan påverka är ju att fatta kloka beslut när det gäller annan påverkan och samsas om de här markerna på bättre sätt än vi gör idag, säger Ninis Rosqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".