Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Från rättegången Girjas mot staten, hovrätten dag 3

Publicerat måndag 13 november kl 15.24
Hovrättsförhandling: Girjas mot staten måndag 13 november förmiddag
(173 min)
Girjas mot staten
Foto: SVT

Här kan du följa vad som har hänt under den tredje rättegångsdagen i Girjasmålet under statens sakframställan. Vår reportrer Lars-Ola Marakatt har livekommenterat under dagen.

Lars-Ola Marakatt: Nu startar statens sakframställan i Girjasmålet i Hovrätten, i Umeå. Förhandlingarna hålls i tingsrättens lokaler, som är större. Den här veckan pågår förhandlingarna fram till onsdag eftermiddag. Här är varför staten, via JK Justitiekanslern har överklagat målet till hovrätten...http://www.jk.se/om-oss/aktuellt/2016/sammanfattning-av-statens-overklagande-i-girjasmalet/

08:36, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Hela tingsrättens dom i målet finns här: https://www.sametinget.se/100329

08:37, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu om 1800-talet. Regleringen av renskötseln fram till 1928 års renbeteslag. Hans Forssell säger att det kommer nog att ta hela dagen. “Nyodling och storskalig renskötsel expanderar samtidigt”

08:41, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ”Konflikten mellan jordbrukare och renskötare ökade på 1800-talet” Hans Forssell.
”Renarna trampade ner hö”. ”Nybyggarna kunde inte stängsla för renarna”

08:43, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ”Stängeselskyldighet eller rennägarnas ansvar?” Krävdes lagstifting. Lagstiftaren 1867 fram till början av 1890-talet jobbade med odlingsgränsen eller kulturgränsen, beskriver Hans Forssell i hovrätten.

08:45, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: I Jämtland beslutades att nybyggen inte skulle få upplåtas i fjälltrakterna förrän betesmarker för renarna blivit utstakade. (Forssell)

08:46, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Statens advokater i Hovrätten: 1867 restes första gången frågan om odlingsgräns i Riksdagen. Odlingsgränsen tillkom 1890 i Norr- och västerbotten.

08:48, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Jonas Löttiger läser direkt ur Statens offentliga utredningar när odlingsgränsen tillkom i slutet av 1800-talet ”Lapparnas rättigheter kom att skyddas ovan kultur/odlingsgränsen , där fick inte nybyggen anläggas. Renbetesland av särskild rätt, om de inte är mark under användning.”

08:51, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "I Jämtland Härjedalen köpte staten mark för pengar som kom från skogsavverkning. Som kompensation för tidigare markförluster."

08:54, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1873 års avvittringsstadga.
Vikten av att ”L” möjlighet till renbete skulle beaktas. Diskuterades i Riksdagens båda kamrar.
”Första gången som det nämns renbete under vintertiden.”

08:57, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1751 års lappkodicill nu i hovrätten #girjasmotstaten. Kodicillen var en bilaga till gränsförhandlingar mellan Sverige och Norge.
1883 års förordning ersatte 1751 års kodicill. Ledde till 1886 års renbeteslag.

09:00, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Läser ur 1751 års kodicill: "L" skulle Betjäna sig av landet för underhåll av sig sina djur och sig själva.

09:03, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "Terminologin skapade otydlighet, om det var alla samer eller om det ansågs bara de renskötande nomader. Lapparna var befriade från krigstjänst. De var på så sätt priviligerade. De talades om lapprivilegliet. De betalade lappskatt." Forssell.

09:05, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Som framgår av förarbetena av 1886 års renbeteslag. Bakgrund är: att de skulle få eget ansvar för att jakten och fisket inte överutnyttjades. Det var inte tal om att jakt och fiskerätten som sådan tillkom för lapparna. Samerna som etnisk grupp gavs särskilda rättigheter, monopol till renskötsel.

09:08, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell: År 1898
Begränsing av skötesrenar tillkom.
Skillnad mellan bofasta och samer. Bofastas rätt att ha skötesrenar begränsdes.

09:09, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell: 1928 Medlemskap i lappbyar införs. Ska vara same för att ägna sig åt renskötsel och vara medlem i byn. Begränsade även rätten för den ickesamiska befolkningen att äga renar. Många samer trängdes ut från jakt och fiske eftersom de ägnade sig åt annat yrke än renskötseln.

09:10, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell i hovrätten #girjasmotstaten "1751 års lappekodicill.
”L” definierades som svenska eller norska. Handlade om vilket land de skulle beskattas."

09:14, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Forsell: "Grunden för rätten anses vara gammal sedvana. Går igen i 1800-talets renbeteslagstiftning. ”Använda mark och vatten för underhåll till sig och sina renar” talas det om i rennäringslagen idag. "

09:16, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Enligt kodicillen: Lapparna var tvungna att betala lega för varje djur. Om lapparna fiskade i havet var skatten dubbel. Det här har inte tillämpats i praktiken.

09:18, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1871 proposition. Skulle ersätta 1751 års kodicill. Men avslogs av Riksdagen. ”Där talades om ”L” i Sverige och Norge. Konflikter mellan ”L” och jordbrukare. Svårt för jordbrukare att få ersättning för sina skador. ”L” ansågs vara berättigade att flytta till trakter där det fanns gammal sedvana och betjäna sig av landet för sig och sina renar. Från 1 maj till första oktober.

09:21, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Forssell trycker på ”Nödvändigheten för ”L” existens. De var beroende av sina rättigheter för sin existens.”

09:22, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "L" hade rätt att jaga och fiska. Kommitén tolkas av advokat Forssell som en nyttjanderätt. Många riksdagsledamöter hänvisade till att "L" rätt inte hade tillgodosetts. så propositionen avslogs.

09:27, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Statens advokat Hans Forssell om 1883 års internationella lag:
De fick uppehålla sig i trakter enligt gammal sedvana som Lapparna tidigare besökt. Fick betjäna sig av landet. Utan jordbrukares tillåtelse fick inte Lapparna uppehålla sig i det andra landet mellan 1 maj till första oktober, om inte ovanliga väderförhållanden hindrade flyttningar.

09:31, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1886 års lag hänvisar advokat Forssell till "Lapparna i motsats till bofasta. Med lapparna menades nomader i första hand och lappska folkstammen också. Svårt att avgöra när kommitén syftar på nomaderna och den etniska gruppen samer. Oklart om den jakt- och fiskerätt tillkom alla samer eller endast de nomadiserade renskötarna. Lappska folkstammens kultur och överlevnad skulle säkras var grunden.

09:33, 13 November 2017

?: Live? Bara jannok nu

Lars-Ola Marakatt: Ja sändningen går ut live, nu iaf. Inte fått några andra besked från våra tekniker.

09:38, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1886 års renbeteslag
Kodifierades den samiska befolkningens monopol för renskötsel. Detta innebar att alla som tillhörde den lappska folkstammen. ”alla fick jaga och fiska på området är Hans Forssells tolkning.”

09:41, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Matti Enbuske hänvisar advokaterna till:
”I Kemi och Torneå lappmark hade vissa nybyggare specialiserat sig på renskötsel. Det var inte bara en lappsk näringsgren. I mitten av 1700-talet nybyggare kunde nybyggare ha det som binäring.”

09:45, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Paus i 20 minuter från och med NU!

09:56, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu om
Statliga utredningen inför 1886 års renbeteslag

10:23, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell (innnan den här pausen) "Kommitén gjorde en utredning om förhållanden till lappmarken. ”socken för socken utredde antalet nomadiserande lappar, flyttningsvägar, förekomsten av lappskatteland och om lapparna vid sidan av renskötselrenar bedrev jordbruk, skötesrenar och sociala förhållanden mellan lapparna. Om antalet renar var för stort i något område, eller om det fanns utrymme för renar. "

10:24, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Forssell redogör för vad statens utredning kom fram till: "Arjeplog och Arvidsjaur hade renbetesland. 36 i Arvidsjaur. Många ”lappskatteland var tomma” då renskötare gått över till jakt- och fiske. De hade fått nybyggeland tilldelade.
Sorsele fanns 20 lappskatteland men fyra av dem var öde. Hade inte någon innehavare. I fjällandet var betet gemensamt. I Umeå fanns också renbetesland, i Stensele 2, i Tärnaby 15. Begagnades under vår och höst. Till sommaren drog de till fjälls. I Vilhelmina 13 sådana land i Dorotea 3."

10:26, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Sammanfattning av advokat Forssell: skiftande förhållanden åren innan 1886 års renbeteslag. "Fjällappar och skogsslappar. Skogslappar var få till skillnad från fjällapparna. Skogslappar hade på vissa håll övergått till fjällappar. Fjällappar flyttade långa stycken. Skogslapparna var också jordbrukare. Skogslappar hade förlorat sina renar och slagit sig ned och börjat fiska. I Arjeplog var de mer bofasta. Renarna lämnades i det fria medan de tog hand om hemmanet. "

10:29, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell läser ur utredningen: "År 1880
6100 lappar tog hand om
255 000 renar. "

10:30, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Inför 1886 års renbeteslag. I förarbetena läser Hans Forssel, och advokat Jonas Löttiger:
”Lapparnas rättigheter grundades av sedvanerätt.
Gränserna syfta till att utestänga jordbruket från viss mark, i Jämtland och Härjedalen.
Slutsatsen som dras av Hans Forssel: att avväga renskötelns behov mot andra intressen, framförallt mot jordbrukets."

10:45, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Kommitén skriver, som advokat Forssell hänvisar till ”Marken var kronans. Renbeteslanden var avsatta till lapparna för renskötsel. Nyttjanderätten var begränsad till renskötsel.”

10:47, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokaten om kommittén inför 1886 års renbeteslag
Lapparnas att begagna skogen. (1873 års avvittringsordning – för husbehov)
Skötesrenar. Accepterades (följde internationella lagen) kunde dock skapa trängsel och brist på betesmark.

10:52, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Enligt advokaterna som företräder staten via JK. Kommittén till 1886 års renbeteslag.
”Lapparna hade inte rätt att till tredje man upplåta jakt och fiske eller upplåta slåtter och bete till bofasta och deras djur.”

10:59, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Fortfarande kvar i förarbetena inför 1886 års renbeteslag:
Propositionen 1886 nr 2
”Sedvanlig rätt att bedriva renskötsel även på privat mark. Sedvana hade utövats från åldriga tider och inte mött någon gensaga från ortsbefolkningen. Lapparna hade ansett flyttningen som en rättighet.”

11:21, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Hans Forssell: "Det talas om den nomadiserande befolkningen och den bofasta. Etniska faktorn uppmärksammas inte här alls. "

11:32, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: I förarbetena till 1886 års renbeteslag och 1971 års rennäringslag där det idag står urminneshävd... vill nu advokat Hans Forssell göra hovrätten uppmärksam på 1734 års lag har icke ordnat våra bofastas och nomaders rättsförhållanden. "Talar för att det inte är urminneshävd. Texten talar för att det är urminnestid.
Urminnneshävd är en rättsinstitut, och urminnestid är en lång tid"

11:43, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Riksdagsutskottet inför 1886 års renbeteslag
…naturlig rätt för deras existens – rätten är en nyttjanderätt till renskötselns bedrivande, säger advokat Forssell.
”Framhöll som att jakten och fisket skulle betraktas som binäringar. Därför borde upplåtelser till andra inte hindra att samer fick jaga och fiska.”

11:46, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1886 års renbeteslag trädde i kraft år 1887 i norr och västerbotten, två år senare i jämtland och härjedalen. Här fanns en bestämmelse att intäkter inom bland annat jakt och fiske skulle användas till förmån för lapparna enligt lagen. Advokat Hans Forssel som företräder JK och staten tycker det är tydligt: ”Man kan inte tolka de förhållanden att intäkterna som tillgodoförs samiska intressen som att det skulle vara någon särskild jakt- och fiskerätt för samer som avsågs. Andra överväganden bakom det här systemet står bakom det ursprungligen.”

12:04, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu paus i hovrättsförhandlingar mellan girjas sameby och staten i Umeå. Staten återupptar sin sakframställan igen 13.00 och vi sänder direkt. Tekniker Jim Daunfeldt på plats i Umeå och jag via livekommentering, från Kiruna. David Rydenfalk tar över imorgon på plats. Vår juridiska expert Eivind Torp på plats i Umeå under sista dagen av statens sakframställan på onsdag.

12:06, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Statens advokat i hovrätten just nu: 1886 års renbeteslag. Syftet var att minska konflikter mellan renägare och jordbrukare.
Mellan nomader och bofasta.
Renantalet hade ökat. Renskötarna hade blivit mindre omsorgsfulla. De hade fått rätt att beta sina renar på privat mark. Det här hade konsekvensen att den bofasta befolkningen gjorde övergrepp mot renarna.
1895 tillsattes ny kommitté för att göra ändringar i lagen inför 1898 års renbeteslag.

13:13, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell i hovrätten: 1886 års lag var obeständig i flera avseenden. Lagen handlade inte längre om ekonomiska och kulturella skäl utan att begränsa renantalet.
Skötesrenar hade gett negativa sociala konsekvenser, renskötare ansågs ha utarmats av att sköta andras renar. Kritiska tidpunkten var 1 oktober. privata markägare i Jämtland vill senarelägga renbete på deras marker till 1 december.

13:17, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell: ”1895 års utredning hade ingående kontakter med företrädare för lapparna”

13:20, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Forssell i rätten: Kommitén diskuterade om ett förbud nedanför för lapparna nedanför odlingsgränsen
Men nekades då skogslappar som bedrev jordbruk fanns där.

13:22, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell ”Lappen ska ses som nomad och stå i förhållande till de bofasta”.

13:25, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1898 års lag innebar en skärpning av renbeteslagen från 1886. Rätten att äga skötesrenar i Jämtland och Västerbotten avskaffades. I Norrbotten gjordes vissa undantag. I Norrbotten fick de bofasta som brukade jordbruksfastighet äga skötesrenar för att försörja sig. Ett annan skärpning var att renägare fick också ersätta skador på höet. Byordningar skulle reglera betet på sommaren.

13:34, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu om förarbetena till 1928 års renbeteslag i hovrätten där advokaterna Jonas Löttiger och Hans Forssell håller statens sakframställan i målet som rör rätten att förvalta småviltsjakten och fisket i Gällivarefjällen, i trakterna kring Kebnekaise.

13:37, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Lapp kunde inte vara nomad och jordbrukare på samma gång. Det framkommer i förarbetena till 1928 års renbeteslag, läser advokat Jonas Löttiger. "Fanns stora grupper samer som inte levde på renskötsel", Advokat Löttiger. "Räddningen var enligt en riksdagsmotion att kombinera olika näringar. "

13:44, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rätten att bedriva renskötsel just nu på tapeten. Inför 1928 års rennäringslag.

14:10, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jordbruk skulle inte begränsa rätten att bedriva renskötsel. De var lappmötets önskemål från år 1918.

14:11, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1917 års proposition
Bofasta samer skulle fortsättningsvis äga renar, skötesrenar. Lapp skulle vara den som vara av lappsk härstammning.

14:14, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 15 minuters paus i hovrättsförhandlingarna i Umeå

14:14, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Lagrådsremiss 1924
Uppdelning i två lagar
Fjällrenskötsel och en för skogsrenskötsel. (underkändes i riksdagen)Renskötande lappar och andra lappar och ickelappar gjordes skillnad. ”Här kanske skulle säga mellan renskötande samer och icke samer” förtydligar Hans Forssell.

14:45, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Hans Forssell läser 1917 års proposition:
”Erfarenheter nomadlivet lämpar sig bäst för samerna. Fast bosättning av de nomadiserande lapparna var dåligt. Renarna försummades.”

14:50, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell just nu i hovrätten, #girjasmotstaten "Man kan urskilja en nyansskillnad mellan 1917 års proposition. 1917 utgick man från att lagen endast var tillämplig för renskötande lappar. Och de hade förmånerna som följde med lapprivilegiet. Här medger departementschefen tillkommer varje person som med språk och härstamning kan få de, även de som var bofasta och sysslade med jordbruk.
Med lapp menas då den som är berättigad till renskötsel och så definierar man begreppet renskötande lapp. Lapp var alltså den som uppfyllde kravet på renskötselrätt. Men det var inte längre tillräckligt att vara av samisk härkomst för att bedriva renskötsel, man var tvungen att vara med i en sameby, eller lappby som det kallades."

15:03, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell: 1928 års proposition
Endast renskötsel som stadigvarande yrke fick räknas med som kvalifikationsgrund för renskötselrätt.
Rätten att jaga och fiska inom renskötselområdet. Lappfogden i Jämtlands län, hälften av alla lappar uteslöts ur lappbyn. För lappar utanför samebyn ställdes en gräns på 20 skötesrenar".

15:10, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1924 lagrådsremiss
Lappar borde inte läggas större begränsningar i sin näringsfrihet.
Lappar i västerbotten – fördel att kombinera renskötsel med jordbruk. Fanns olika intressen hos de renskötande grupperna.

15:14, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rättegången Girjas mot staten tar paus till imorgon 08.30. Jag ska försöka få med här i kommenteringen vad statens advokat Hans Forssell sa i sin sammanfattning av dagen nu 15.15. Jag återkommer när jag hunnit lyssna och skriva det ordagrannt. Om tio minuter ska jag nog hinna få det här.

15:23, 13 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Statens advokat Hans Forssell:s sammanfattning på dagen med några slutsatser:
Staten genom regleringen av nyodlingen och renskötseln sedan senare delen av 1800-talet har säkerställt och utvidgat samernas möjligheter att bedriva renskötsel som näring.
Staten har också genom rationalisering av renskötseln och stöd till denna ansträngt sig att främja samernas försörjningsmöjligheter och stödja den samiska kulturen.
Renskötselrätten är en nyttjanderätt till de omfång som bestäms av villkoren för renskötselns bedrivande. Citat ”vad därtill inte fodras faller gränserna för denna rätt” Ifrån särskilda utskottet 1886.
Det sker löpande en avvägning av renskötselns intressen mot andra samhällsbehov.
Och slutligen, Renskötselrätten, inklusive rätten att jaga och fiska på renskötselområdet är en modern variant på nomadens på allmänningen och innebär en rätt att oberoende av vem som använder marken och vid sidan om markägaren använda marken på visst sätt. Renskötarens rätt att jaga och fiska är därför ingen ensamrätt. Och därför innehåller den inte heller någon rätt att upplåta. Att intäkterna av jakt och fiske tillgodoförs samerna innebär inte någon ändring av detta.
Sen vill jag här hänvisa till två rättsfall som härrör från 1944 och 1946. De handlar om huruvida berörda personer som var samer, huruvida de hade lämnat renskötseln och ägnade sig åt stadigvarande yrke. Ena fallet avser fiske det andra jakt. De var åtalade för olaga jakt och olaga fiske. De dömdes i båda fallen för dessa brott, vederbörande ansågs ha lämnat renskötseln och ägnat sig åt annat stadigvarande yrke.
(1928 år renbeteslag krävde medlemskap i lappby.)

15:36, 13 November 2017

2009 stämde Girjas sameby och SSR svenska staten för att få prövat vem som har rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på samebyns renbetesområde i fjällen. I februari 2016 vann samebyn i tingsrätten, men staten överklagade domen. Nu pågår hovrättsförhandlingarna i Umeå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".