Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#GirjasMotStaten

Forskare reagerar åter på språkbruket i Girjasrättegången

Publicerat tisdag 14 november kl 06.52
Åsa Össbo: Det har bidragit till väldigt stor smärta i det samiska samhället
(1:44 min)
Statens företrädare Hans Forssell. Foto: Máret Steinfjell/ Sameradion & SVT Sápmi
1 av 2
Statens företrädare Hans Forssell vid tingsrättsförhandlingarna i Gällivare 2015. Foto: Máret Steinfjell/ Sameradion & SVT Sápmi
Åsa Össbo vid Umeå universitet. Foto: Umeå universitet
2 av 2
Åsa Össbo vid Umeå universitet. Foto: Umeå universitet

Åsa Össbo var en av de 59 forskare som skrev under en debattartikel i DN för två år sedan - där de kritiserade språket som statens företrädare använde i tingsrättsförhandlingen mot Girjas sameby.

Åsa Össbo är också en av de som reagerat på hur statens företrädare pratat då förhandlingarna fortsatt i hovrätten.

- Det här är begrepp som härrör från en tid för länge sedan, och som använts i en väldigt besvärlig tidpunkt i Sveriges historia och också inom forskningen, och som har bidragit till väldigt stor smärta i det samiska samhället.

Då Girjas sameby och staten möttes i tingsrätten i Gällivare för två år sedan, gick 59 forskare ut i Dagens nyheter och fördömde statens företrädare - och menade att advokaterna pratade om samer som rasbiologer på 30-talet.

När parterna nu träffas i hovrätten i Umeå är det många som åter igen reagerat över de fula ord, bland annat L-ordet, som statens företrädare använder i rättssalen.

Åsa Össbo, är en av de 59 forskarna som skrev under DN-artikeln för två år sedan, och hon var med under första dagen i hovrätten i Umeå. Och hon säger att statens företrädare inte alls har tagit till sig av kritiken som framfördes efter förhandlingarna i tingsrätten.

- Att man inte har jobbat mer för att faktiskt hitta andra sätt att kommunicera på, det tycker jag är lite, jag tycker att man kunde ha lagt ner lite mer tid på det helt enkelt.

Åsa Össbo säger att staten bygger sin argumentation på att skilja dåtidens nomadiserande folk, från de samer som lever idag, genom att använda olika ord för de båda. Och hon undrar också om företrädarna inte alls har följt med i den rättsutveckling för urfolk som skett efter andra världskriget.

- Det känns som att staten har olika fack, där man kan dra ut en låda, och så har man urfolksrätt, och så drar man ut den andra lådan när man pratar om markrättigheter, och då blir det något helt annat. Då sätter man in de här begreppen som man använde under tidigt 1900-tal, säger forskaren Åsa Össbo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".