Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tisdag 14 november

Från Girjasrättegången, hovrätten dag 4 - statens sakframställan

Publicerat tisdag 14 november kl 15.15
Hovrättsförhandling: Girjas mot staten tisdag 14/11 förmiddag
(167 min)
Ljudklippet är från avsnittet
14 november kl 08:30
Girjas mot staten
Foto: SVT

Här kan du följa vad som har hänt under den fjärde rättegångsdagen i Girjasmålet under statens sakframställan. Våra reportrar David Rydenfalk och Lars-Ola Marakatt har livekommenterat under dagen.

Tips: Under de flesta rättegångsdagar har vi sänt både under för- och eftermiddagen. Förmiddagens ljud ligger högst upp och eftermiddagens ljud hittar du längst ner i artikeln, under livekommenteringen.

David Rydenfalk: God morgon. Nu startar vi live-kommenteringen från Girjasrättegången vid Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.

08:30, 14 November 2017

David Rydenfalk: Det är den fjärde dagen av förhandlingar och staten kommer nu fortsätta med sin sakframställning.

08:33, 14 November 2017

David Rydenfalk: Diskussion pågår om vad de olika färgerna i markeringarna i statens sakframställning betyder.

08:37, 14 November 2017

David Rydenfalk: Igår handlade det mycket om 1800-talet och bakgrunden till de olika lagarna som reglerar rennäringen.

08:41, 14 November 2017

David Rydenfalk: Idag kommer del 4 i statens framställan handla om Samiska rättigheter, 1971-års rennäringslag och Skattefjällsmålet.

08:42, 14 November 2017

David Rydenfalk: Inleder med kort beskrivning om hur samerna organiserade sig under 1900-talet. Staten: först då ställdes krav på erkännande av rätt till mark ovan odlingsgränsen.

08:45, 14 November 2017

David Rydenfalk: Första samiska organisationen i början av 1900-talet. Samiska krav om mark ovan odlingsgränsen gällde hela den samiska befolkningen.

08:51, 14 November 2017

David Rydenfalk: Organiserade samer motstred uppdelning mellan renskötare och övriga samer. Medan myndigheterna hade en annan syn.

08:52, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten: om organisering bland samer. Från 1900-talets början, via första samiska landsmötet 1918, till att Svenska Samernas Riksförbund bildades 1950.

08:55, 14 November 2017

David Rydenfalk: Hans Forsell: 1960-talet tog SSR initiativ till reformer i rennäringslagen. Vilket så småningom ledde fram till 1971-års rennäringslag.

08:58, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten i hovrätten: 1971-års rennäringslag, gav samebyarna rättskapacitet med ökat inflytande jämfört med tidigare.

08:59, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten: SSR uttalar sig i ett remissyttrande om lagen och kräver självbestämmanderätt för samerna över de marker de förfogar över.

09:08, 14 November 2017

David Rydenfalk: SSR ville enligt staten att rättigehterna skulle tillfalla alla samer och likställas med äganderätt. Medan myndigheterna står fast vid att rennäringen ska bibehålla rättigheterna för att de inte ska bli urvattnade.

09:12, 14 November 2017

David Rydenfalk: Departementschefen sågade SSR:s yrkanden och menade att statlig förvaltning måste fortsätta, för att andra viljor än samernas också ska kunna tillgodoses.

09:23, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten, om nyttjanderättsupplåtelser till samefonden och samebyar: Ger uttryck för karaktären av den kollektiva rätten som rennäringen har.

09:26, 14 November 2017

David Rydenfalk: Förarbetena inför 1971-års lag: intresseavvägning mellan renskötsel och andra ändamål, som turism. Staten: flera, inklusive departementschefen, menade att mångsidig markanvändning för annat än renskötsel borde vara att föredra också för rennäringen. Staten: detta visade på ett diplomatiskt handlag och visade på en avvägning mellan renskötsel och andra intressen.

09:36, 14 November 2017

David Rydenfalk: Statens sakframställning om 1971-års rennäringslag avslutad. 15 minuters paus.

09:37, 14 November 2017

David Rydenfalk: Efter pausen kommer det handla om Skattefjällsmålet.

09:39, 14 November 2017

David Rydenfalk: Skattefjällsmålet var en tvist mellan ett antal samebyar i Jämtland och den svenska staten om äganderätten till de så kallade skattefjällen. Läs: mer om detta här: http://www.samer.se/4461

09:43, 14 November 2017

David Rydenfalk: I den slutgiltiga domen kom Högsta domstolen fram till att samebyarna varken hade äganderätt till skattefjällen eller några rättigheter utöver det som angavs i lagen.

10:00, 14 November 2017

David Rydenfalk: Enligt Högsta domstolen fanns inga kollektiva rättigheter. Staten; och den etniska faktorn fick ingen betydelse, men HD pratade då om samerna, och inte som renskötarna. Vilket staten i sin sakframställning nu tolkar som "nomaderna" på skattefjällen och inte om någon etnisk grupp.

10:01, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten tolkar domen som att endast den som är fast bosatt har kunnat upparbeta rättigheter genom urminneshävd. Eftersom det nomadiserade levnadssättet utesluter anspråk på urminneshävd.

10:04, 14 November 2017

David Rydenfalk: Kan leda till missförstånd menar staten, att Högsta domstolen i Skattefjällsmålet talade om samernas jakt- och fiskerätt. Eftersom HD inte skiljer på individuella och kollektiva rättigheter.

10:06, 14 November 2017

David Rydenfalk: Frågor som var aktuella då, som frågan om samernas äganderätt till marken, menar staten också är viktiga i det nuvarande Girjasmålet.

10:08, 14 November 2017

David Rydenfalk: Sameparterna gjorde gällande att samena som kollektiv hade rätt till marken av hävd, men staten menade i Skattefjällsmålet att rättigheterna bara kan tillhöra enskilda personer och inte något kollektiv.

10:15, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten om HD:s dom i Skattefjällsmålet: Sameparternas ståndpunkt kan inte avgöras generellt, utan måste prövas i hänsyn till brukningförhållandena i det aktuella området. Alltså: eftersom det är fråga om olika områden, olika personer och olika förhållanden och inte ett kollektiv, menar staten att man inte kan dra några slutsatser genom generella principer när det gäller äganderätten till marken.

10:22, 14 November 2017

David Rydenfalk: Däremot konstaterade Högsta domstolen i Skattefjällsmålet att renskötselrätten vilade på civilrättslig grund och tillhörde det samisk folket kollektivt. Vilket innebar att bruket av marken var likställd med den grundlagsskyddade äganderätten.

10:26, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten om HD:s dom: den nomadiserande livsföring som fjällsamerna bedrev kunde inte innebära att det gick att nå skattemannarätt genom urminneshävd, eftersom urminneshävd uppstår på mindre områden via intensivt bruk och att fjällsamernas bruk inte var tillräckligt för förvärv av stora fjällvidder.

10:33, 14 November 2017

David Rydenfalk: HD:s uttalande i Skattefjällsmålet om äganderätt till skattefjällen, innan 1886-års renbeteslag. ”Svårt att efter ett sekel avgöra vilka befogenheter samerna hade på skattefjället innan lagen grep in.” Men sammantaget var samernas befogenheter en starkt skyddad bruksrätt av speciellt slag, menade HD.

10:51, 14 November 2017

David Rydenfalk: HD i Skattefjällsmålet, om upplåtelser: Det förekom i praktiken att jakt och fiske uppläts till tredjeman i äldre tid, även innan 1800-talet utan att staten reagerade på detta.

10:55, 14 November 2017

David Rydenfalk: Övervägande skäl talade för att kronan inte haft befogenhet att upplåta jakträtt.

10:57, 14 November 2017

David Rydenfalk: Staten: I Skattefjällsmålet tolkade HD 1886-års lagstiftning om bruksrätt på skattefjällen som att rättigheter till jakt, fiske och renbete som fanns tidigare nu fick stöd i lagen.

11:06, 14 November 2017

David Rydenfalk: Efter en kort paus ska staten snart komma med kommentarer till Högsta domstolens dom i Skattefjällsmålet.

11:09, 14 November 2017

David Rydenfalk: Nu är de igång igen och staten pekar på svårigheten med att HD i Skattefjällsmålet pratar om "samerna".

11:21, 14 November 2017

David Rydenfalk: Enligt staten ligger uttrycket ”samerna” nära till hands att det är en etnisk grupp som åsyftas, men menar att det i domen är det som förbinder samerna i målet med samerna på skattefjället inte är en etnisk faktor, utan där sameparterna härleder sin rätt till tidigare generationer av renskötare. Om det var samer, eller andra, menar staten inte ha avgörande i domen.

11:25, 14 November 2017

David Rydenfalk: Nu tar Lars-Ola Marakatt över chatten:

11:26, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell "Skillnad om innehavaren om lappskatteland hade ensamrätt på resurserna på landet. Och vilken jakt- och fiskerätt som nomaderna hade på landen som nyttjades gemensamt."

11:27, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: HD, Hoppade över om jakt och fiske kunde grundas på urminneshävd. De kunde inte överlevt, om de funnits sådana rättigheter, säger advokat Forssell. Sameparterna har aldrig förvärvat exklusiv rätt till jakt och fiske. ”Starkt skyddad bruksrätt, förekommer i domen”

11:31, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell: ”Renskötselrätt ska ses som en allmänningsrätt eller flyttningsrätt, som är baserad på tidigare lappmannanäringar. Nomadens rätt att bedriva sin näring på allmänningen. Naturligt svar på frågan om samerna har rätt att upplåta sin jakt- och fiskerätt i området. Den räcker som förklaring för att renskötselrätten inte kan överlåtas eller upplåtas till tredje man.” "Kan inte vara någon exklusiv" "Det kan inte vara någon ensamrätt till jakt och fiske".

11:33, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell i rätten: HD anger att som renskötselrättens juridiska grund, urminneshävd. S. 233 i skattefjällsmålet. Refererar Forssell till. Uttalandet gjordes utan analys av den rättsliga grunden för renskötselrätten och utan hänvisning till 1886 års renbeteslag. Där ansågs renskötseln grundad av sedvanerätt, som är helt annat.
1734 års lag visar att de nomadiserande renskötarna aldrig kunnat uppnå urminneshävd. De skälen är desamma som anges i skattefjällsdomen, där inte samerna kunde yrka äganderätt. Urminneshävd och sedvanerätt är två helt skilda rättsinstitut. Som vi utrett i målet som vi återkommer till senare.

11:36, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat i hovrätten nu om skattefjällsmålet som avgjordes i Högsta domstolen 1981. Sameparterna gjorde gällande att de förvärvat skattemannarätt genom renskötsel jakt och fiske. HD tog upp det i ett avsnitt i domen som vi vill kommentera. Här antog HD att det var möjligt att förvärva skattemannarätt genom renskötsel jakt och fiske. Pga. Karl IX 1608 utfärdad fullmakt till en ”Gören Suahn” som fick fullmakt att utföra uppdrag avseende ödemark i Österbotten.
Vi citerar domen på sidan 189. Enda skriftliga bevisningen och HD skriver att det fanns övervägande skäl för att det vid tiden för brömsebrofreden var ifråga om herrelös mark förvärva en fastighet utan att uppodla den. Vi tar upp det här för att det inspirerat på fortsatta anspråk bland samerna. Det är viktigt att polimisera mot det här uttalandet i domen. HD uttalade uppodling krävs, men nu talar det för att vid tiden genom att bruka marken via renbete, jakt och fiske utan att uppodla den. Men enda utredningen som fanns var den här utredningen om Gören Suahn.
Skattemannarätt kunde vinnas utan odling av marken, genom utövande om sådana näringar som samerna bedrev. Ovisst om det kunde göras utan fast bosättning. Fullmakten utfärdades år 1608 30 mars. Och Vi tolkar för vår del att fullmakten skulle anställa lappar för eget renskötselprojekt. Karl IX bedrev sådan verksamhet, han hade egna renar. Före 1613 ägde kronan rätt stora renbestånd. Kungen vill att finnar skulle handskas med renar i närheten av Vaasa stad i Finland skulle besatt med folk för att bland annat leva på renar

11:45, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Vissa lappar skulle sköta kungens renar och få skattemannarätt för marken. Men de skulle först ha 6 års skattefrihet och sen skattebeläggas. Att man på det här sättet få skattemannarätt via renskötsel jakt och fiske är inte så man ska tolka det säger Advokat Forssell i rätten.

11:48, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Forssell: Slutsatsen är att bosättning krävdes och eller skattläggning som gjorde det möjligt att förvärva skattemannarätt.

11:53, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Forssell: "Man måste vara fast bosatt om man ska upparbeta rättigheter enligt urminneshävd."

11:54, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Lunchpaus. Nästa ämne som statens advokater tar upp i sin sakframställan är Lagstiftning om jakt- och fiske. Fortsätter klockan 13.00

11:55, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rätten på väg in i salen.

13:04, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rätten och fisket på medeltiden. Markägaren äger rätten. Gamla anor i svensk rätt, säger advokat Jonas Löttiger. Skogsstyrelsens berättelse År 1879 tas som bevis för detta nu.

13:07, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ”Varje fri man ägde av behag utöva jakten på sina ägor” citat från skogsstyrelsen 1879.

13:08, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "Björn, varg och räv fick alla fälla" 1879 skogsstyrelsen

13:09, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "Fisket i havet tillhörde Kronan." SOU 1923

13:11, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger hänvisar till SOU 1923. Senare hälften av 1400-talet. Endast konungen och frälserätt hade jakträtt. Bara i södra och mellersta Sverige. Detta avskaffades 1749 och de ofrälse fick jaga.

13:13, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger citerar i kapitlet Rätten att jaga och fiska på allmänningen
"Ouppodlad mark ansågs inte ägd av någon. Alla män fick nyttja den till jakt och fiske bland annat."

13:15, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger: ”Lappmarken som riksallmänning skulle vara tillgänglig för alla svenskar, även lappar.”

13:16, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Tälje stadga år 1328 erkändes lappars rättigheter ”överenskommes att inte hindra lapparna för deras jakter”

13:18, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "Lapparna skattade redan på 1200-talet "

13:20, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ”Lappbyar var inte upprättade med etnisk grund.” Matti Enbuske citeras nu av Jonas Löttiger. Bönder flyttade till lappland redan under medeltiden. De blev integrerades i lappbyarna. Jakt och fiske bedrevs i mitten av 1700-talet. Lapparna ansågs ha monopol i bäverjakt. Men nybyggare kunde också jaga om det betalade skatt för de.
Löttiger konstaterar ”Lapparna hade ingen annan monopol än bäverjakt. Lappskatten var grunden inte etniciteten.” (

13:25, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger i hovrätten: "Rätten att jaga på 1500-talet. Kungamakten försökte införa monopol av skinnhandel i norrland."

13:26, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger refererar till brev från Gustav Vasa på 1500-talet (år 1544)
Rätten till de stora skogarna blev aktuell igen. Nybyggarnas möjlighet skyddades. Kronan underkände ingen ensamrätt till lappmarken. Nybyggen skulle inte bli till nackdel för lapparna. Lapparna kunde inte enligt svensk lag hindra andra för att utnyttja lappmarken

13:33, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Gustav Vasa skyddade lapparnas rätt att jaga mot övergrepp som begåtts av nybyggare som tagit fällda byten. Brev daterat 3 juni 1543 refereras till nu av Jonas Löttiger. ”Öppet brev till ångermanland. Inte göra lapparna hinder eller fång av de djur de fälla”

13:35, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger hänvisade just till Laestadius anteckningar från lappmarken cirka 1830
Petrus Laestadius dagbok, journaler, finns på sida 95 i tingsrättens dom i målet https://www.sametinget.se/100329

13:40, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger i rätten "Lapparna har varit utsatta för konkurrens av bönder och nybyggare.
Fisket och jakten har varit viktigt för nybyggarna. "

13:41, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger ”1600-talet. Ingen inskränkning av jakten för markägarna. Bågaskatt betalades fram till 1666.”

13:43, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Bågaskatt: https://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A5gaskatt

13:44, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1647 års jaktstadga läser Löttiger:
All högdjur älg hjort och rå skulle bli befredade så de inte flås eller fångas av någon. Förutom norrland och finland. ”särbestämmelser i jaktordningen i norra Sverige”

13:46, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: "Rovdjur kunde skjutas och skinnen kunde tillvaratas." 1647 års jaktstadga.

13:47, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Jonas Löttiger som företräder staten via JK läser från 1664 års jaktstadga:
Där har det tillförts. Förbjudes allt överflödigt jagande och skjutande som sker till salu. ”Här förbjöds det”

13:49, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger i rätten läser 1879 års Skogsordning
Största frihet i jakt varit rådande. Befolkningens gleshet hindrade strängare jaktlagar.

13:53, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Adovkat Jonas Löttiger "Allmogen behöll sin rätt att jaga till husbehov trots att det inte stadgades i skogsordningen. Förhållanden var annorlunda i södra och norra Sverige. Behölls ända till 1683 års skogsordning där det föreskrevs om avvittring, och riksallmänning kom att betraktas som kronomark."

13:55, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: år1613
Böndernas byfiske blev rättsligt skyddade mot lapparnas näring.
år 1695
Lapparna vore mera berättigade att skattläggas i de träsk där de bodde nära, än bönderna som bodde långt ifrån.

14:01, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger hänvisar till källor: "Tillfällig nyttjanderätt via lappskatteland
Det fanns ingen ensamrätt. Landen räckte till alla. Lappen hade samma ställning som bonden. Den rätt var en nyttjanderätt, och var oviss. Rätten till den odlade jorden var bestämd. "

14:03, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Landshövdingen Gustav Douglas och lagmannen
Jacob Bure pratar nu advokat Jonas Löttiger om.

14:05, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ~~Douglas och Bure
”Tillfällig nyttjanderätt. ”
Nils Arell
”Ingen strävan att precisera innehåll i ägande eller nyttjanderätt. Behovet var avgörande.” Nybyggare kunde ges som innehavaren inte hade behov av.” Jonas Löttiger tolkar det som ingen ensamrätt. Det är en tillämpningen att behovet var avgörande faktorn.
Mauritz Bäärnhielm, sameland och samerätt, hänvisas också till.

14:09, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Under 1600-talet Allmänningen fick utnyttjas för husbehov. Ingen konflikt juridiskt sett. Att samma mark kunde vara föremål för beskattad näring och å andra sidan samma mark vara föremål för nyttjande för husbehov. Fiske och jakt för nöds skull kunde inbegripas. Den fattige fick bröd. ”Man måste skilja på beskattad näring och rätten att bruka samma allmänning för husbeov”. Lappen hade som nybyggaren rätt till vad hen behövde. Alltså husbehov. ”Man erkände ingen ensamrätt säger, advokat Löttigers”.

14:12, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Före 1600-talet
Fanns inga behov av gränser. Fanns bara intresseområden. Det här är viktigt i fråga om urminneshävd. Förklaringen jakt, fiske och boskapsskötsel var huvudnäringarna och där var det inte viktigt med gränser.
rennomaderna/fjällapparna upphörde att jaga och fiska. Jakt och fiske var den ursprungliga näringen. Men även jordbruk har funnits. Vildrenen var viktigast, renskötsel mindre viktigt.
Helnomadismens expansion har huvudsakligen efter 1605. 1670-talet rennomadismen fullt utvecklad i Lule lappmark.

14:17, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ”Helnomadism. Renen i centrum.” Lennart Lundmark, Nils Arell ”extensiv till följd av växande renhjordar. Rennäringen i de nordligaste lappbyarna övergick till modernare form med större hjordar och mindre jakt och fiske."

14:19, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1660-1670-talet. Skatt i pengar eller lappstövlar. Fjällsamerna lever på renskötsel, skogssamerna på jakt och fiske, Lennart Lundmark.

14:20, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Lundmark: ”Höst och vinter förtär de kött utan salt"

14:22, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger refererar "Fattigare fjällappar fiskade för att överleva".

14:22, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Petrus Laestadius i början av 1800-talet
Jakt och fiske en binäring för fjällappen, skriver Laestadius.

14:23, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Jonas Löttiger drar slutsatsen att under ”1600-talet så ändras rennäringen så att fjällappar slutar jaga och fiska, i princip, medan skogslappar fortsätter med det som binäring.”

14:25, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu paus i hovrätten. 15 minuter. #girjasmotstaten.

14:25, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger tar upp rättsfall
1660 sa sig Mickel Jönsson vara arvinge till Våndeträsk. Mickel Jönsson i Pello (red anm. Tornedalen) skulle nyttja träsket tillsammans med lapp. Han skulle vara tvungen att bosätta sig vid träsket för att fortsätta fisket.
Nils Arell hänvisas till:
Lapp i Pellojärvi by. Bonde i övertorneå försökte tränga honom fisket i lappmarksgränsen. Rätten delade fiskerätten lika. Avgörande borde ha varit att bonden betalat taxa för rätten. Hade samma rättigheter som samer.
Taxerad till fisket får bästa rätt men inte monopol. Hävd tar hänsyn till. För det tredje försöker rätten åstadkomma förlikning.
Gustaf Göthe 1929 hänvisas till:
Fahlträsket (red anm: Västerbotten)hade varit upptaget som skattat träsk. Ett av de starkast beskattade till år 1600. Förändringen av beskattningen av fisketräsk ej synas i jordeboken, (hemmanen beskattades.) Hemmanet under kriget blev öde. ”Tydligt att lappen ej krävt ensamrätt”. Tydligen har inte heller bonden begärt ensamrätt, syns i lappens käromål.

14:53, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt:
Gusaf Göthe hänvisas till:
”Vad minst av allt kunde hävdas var ensamrätten till en sjö. ”

14:54, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu om rätten att jaga och fiska under 1700-talet
Strandägaren äger fiskerätten – Jonas Löttiger hänvisar till 1894 års lag till rätt om fiske.

14:58, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1766-1852 inga större förändringar i fiskestadgarna.

14:59, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Matti Enbuske hänvisas till. Så här står det i tingsrättsdomen om honom:
Han är lektor och docent vid historiska institutionen vid Uleåborgs universitet. Han
ägnar sig åt Finlands och Skandinaviens historia. Hans forskningsområde är Lapplands
historia under 1500 – 1800-talet. Han disputerade år 2008 på frågor som gäller markförvaltning
i Lappland. Efter det har han publicerat forskning på detta tema. Han har
skrivit artiklar som har publicerats i finska och internationella publikationer. Han har
fördjupat och skrivit mer exakt om Lapplands befolknings historia, markförvaltningens
historia och myter.

15:04, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Sida 167 om Enbuske. Men även andra intervjuade i det här målet, finns här. https://www.sametinget.se/100329

15:04, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: ”Den som betalade lappskatt bedrev också jordbruk. Måste skilja på nybyggare under frihetsåren och nybyggare som betalade lappskatt som hade samma rättighet som lapparna.”

15:06, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger drar slutsatsen ”När nybyggare betalade skatt jämställdes de med lapparna”

15:08, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt:
Advokat Jonas Löttiger som företräder staten läser från 1749 års lappmarksreglemente
Där står står nybyggares jakträtt till friåren. Halv mil från boplats fick denne fiska. Lapparna beskyddades. Men nybyggaren betalade inte lappskatt. ”ingen hade ensamrätt”.

15:10, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Även prästen fick vika för nybyggare. Fick fiska på närmare träsk

15:11, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger i rättssalen: Peter Sköld har också skrivit det staten anser
Lappmarksreglementet innebar att ingen erkändes ensamrätt.

15:13, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Gustaf Göthe hänvisas till av advokat Jonas Löttig: Nybyggare fick ägna fiske för husbehov vid Vindelgranseles stora vatten. Lappen fick fiska utan intrång.

15:15, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Statens offentliga utredningar gjord året 1922 hänvisas till nu. ”nybyggarna kunde utan inskränkning begagna sig av alla naturtillgångar, dvs. respekterade inte de begränsningar som fanns,” säger Jonas Löttiger.

15:17, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1830-talet. Petrus Laestadius hänvisar advokat Jonas Löttiger till. "Lever endast av sin renhjord." Renarna utgöra hans alltiallom.

15:19, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nils Arell, Rennomadismen i Torne lappmark - markanvändning under
kolonisationsepoken i fram för allt Enontekis socken, 1977.

15:23, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Arell
”Lappen Eira kunde gott avstå Näkkeläjärvi till nybyggaren.” Visade att lappen inte hade ensamrätt tolkar Jonas Löttiger det som.

15:24, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rättsfall
1774 tinget i Arjeplog
Lappar påstod ingen ensamrätt utan de behövde använda det ensamma..

15:26, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger talar om 1778 års rättsfall i Jukkasjärvi
Bönderna i Vittangi bodde 16 mil från det här vattnet. Fick Vite 1 riksdaler 32. Samerna hade rätt till fiske där de vistas.

15:27, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu om 1800-talet
1808 års stadga om jakt och djurfång. Jakträttigheter.
Här bekräftas markägarens fiskerätt, säger Jonas Löttiger inför rätten.

15:33, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1852 års fiskestadga läses av advokaten:
Fisket var fritt dit inte strandäganderättigheter sträckte sig. Fisket var fritt för hemman som var avlagda för kronomark där delning inte skett. Allmänna kronofisket fick nyttjas för årlig avgift.

15:35, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger i rättssalen: "I 1864 fanns ingen begränsning att jaga för husbehov."

15:41, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1864 års jaktstadga.
Jakträtten tillkommer kronan. Även odisponerad mark. Jakten utövas bland annat av kungen själv. Och i tredje paragrafen så har var och en som äger jord jakträtt. ”Markägaren hade alltså jakträtt”, tillägger advokat Jonas Löttiger.

15:46, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1852 års fiskestadga eller 1864 års jaktstadga fanns inget om lapparnas rätt. ”Antogs att lapparna glömts bort i förarbetena till 1864 års jaktstadga."

15:47, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Slutet av 1800-talet till 1900-talet.
Kommitté uttalade: Rätten till fiske på allmänningar. Fisken skulle enligt allmänna principer tillkomma kronan. ”Jakt- och fiskerätten skulle tillkomma kronan” ”De fick nyttjas av andra”. ”om en reglering är att uppfatta som undantag om strandägandes fiskerätt då är de allmän lag. Om de inte gör det. Då är det att avses som kronans domäner. ”Jonas Löttiger tycker det är viktigt då även förekommer i 1886 års renbeteslag och 1912 och 1927.

15:52, 14 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu avslutas hovrättsförhandlingarna för idag i målet som rör girjas sameby mot staten om vem som har rätt till förvalta småviltsjakten och fisket med handredskap i området Gällivare kronoöverloppsmark 2:1. från norr om Gällivare och västerut till norska gränsen. Imorgon återtas förhandlingarna 08.30 med 1900-talet. Advokat Jonas Löttiger tror sig hinna klart med statens sakframställan imorgon. "Blir heldag" avslutade hovrättspresidenten Margareta Bergström.

15:59, 14 November 2017

2009 stämde Girjas sameby och SSR svenska staten för att få prövat vem som har rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på samebyns renbetesområde i fjällen. I februari 2016 vann samebyn i tingsrätten, men staten överklagade domen. Nu pågår hovrättsförhandlingarna i Umeå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".