Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Etniska beteckningar svårtolkade i arkeologiskt material

Publicerat tisdag 6 december 2005 kl 08.32

 Etnicitet är svårt att läsa in i arkeologiskt material. Det var de flesta överens om vid ett seminarium i Vuollerim i helgen.

I Vuollerim har under helgen ett tjugotal historieforskare och arkeologer träffats för ett seminarium med urfolk som tema. Ett av de stora diskussionsämnena var hur etnisk tillhörighet ska tolkas utifrån arkeologiskt material.
 - Det är svårt att använda arkeologin i såna sammanhang. Etnicitet är komplexa saker och det är svårt att veta vilka människorna här i Vuollerim var. De saker vi hittar i marken är inte märkta med någon etikket om vilken folkgrupp som var här, säger Anders Olofsson, forskningschef vid Vuollerim 6000.

Tolkningstvister
Ett av de mest kända exemplen inom arkeologin där tolkningen av etniciteten har delat forskarna i två läger är boplatsen och gravfältet Vivallen i Härjedalen, som är omkring 1000 år gammalt. Samebyarna understödda av arkeologen Inger Zachrisson använde Vivallen som bevis i renbetesmålet för tidig samisk närvaro - vilket ifrågasattes av markägarna och deras vittne, Evert Baudou.

Del av förhistoria
Även den 6000 år gamla boplatsen i Vuollerim som upptäcktes i början av 80-talet har varit föremål för olika tolkningar. Kjell Åke Aronsson, chef för Ájttemuséet i Jokkmokk, säger att även Vuollerim är den del av den samiska historien.
 - Där kan vi naturligtvis inte utan vidare överföra vår tids etniska beteckningar. Men Vuollerim är en del av Nordkalottens förhistoria och därmed också en del av den samiska historien, säger Kjell Åke Aronsson.

Samisk historia stärks
Den samiska historieskrivningen har inte alltid varit helt självklar, speciellt inte i det sydsamiska området. Den allmänna uppfattningen i forskarkretsar har varit att samerna vandrat in i Jämtland så sen som på 1600-talet.
Senaste åren har dock inneburit ett genombrott – speciellt genom den forskning som Inger Zackrisson bedrivit.
Den samiska närvaron i det sydsamiska området är minst 1000 år och man kan till och med tala om en kustsamisk befolkning i Västerbotten. Karin Wiklund är docent i miljöarkeologi vid Umeå universitet och hon menar att man rent allmänt kan gå tvåtusen år tillbaka när man pratar om samisk förhistoria.
 - Om man ska tala om samisk identidet kan man gå tillbaka till vikingatid och kanske också till år 0. Många vill också diskutera vilka som var föregångarna och vad som byggt upp identiteten, säger Karin Wiklund. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".