Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kända människor, spännande historier, nya trender och den viktigaste debatten just nu i riket och i Jönköpings...
Jönköping

Premiär för biosfärområdets egen dag

Publicerat torsdag 3 november 2011 kl 17.30
Simon Jonegård: ”Man jobbar underifrån”
(4:18 min)
1 av 2
Simon Jonegård på Skogsstyrelsen. Foto: Fredrik Bogar/Sveriges Radio
Ellen Almers vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Foto: Fredrik Bogar/Sveriges Radio
2 av 2
Ellen Almers vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Foto: Fredrik Bogar/Sveriges Radio

Idag är det första gången som Biosfärområdets dag firas, och på HLK, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, berättade Skogsstyrelsen och högskolan om att Jönköpings län kan få Sveriges femte biosfärsområde.

Östra Vätterbranterna, som området heter, sträcker sig från Tenhultasjön i söder, till några mil norr om Gränna, och inkluderar samtidigt en stor del av Vättern och hela Visingsö.

Anledningen till att det blivit just det här området beror på en biologisk mångfald – djupa sjöar och höga berg, tillsammans med bördiga skogar och betesmarker bildar bra förutsättningar. Beslutet om det skall få bli ett biosfärområde ligger nu hos Unesco, som är FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur.

Erfarenheter inför framtiden

Simon Jonegård, som jobbar på Skogsstyrelsen och är koordinator för Östra Vätterbranterna, menar att de här områdena är som testområden inför framtiden.
– Deras betydelse är att de funkar som testområden för hållbar utveckling, man lägger lite extra resurser i de här områdena. Sen sprider sig erfarenheterna från de här områdena som ringar på vattenytan, så det kommer få stor betydelse på sikt.

Vilka betydelser kan ett biosfärsområde få?
Exempelvis så har man i Sveriges första biosfärområde, Kristianstads vattenrike, märkt att man har vänt på hur man ser på landskapet och naturen. Till en början såg man vattenriket som ett vattensjukt område, och nu ser man det som ett vattenrikt samhälle. Det gör istället att man kan tjäna pengar på naturen, och att man har lockat turister till Kristianstad som har samlats kring den här naturresursen.

Viktigt för utbildningen

Men det är inte enbart miljön och människor som kan dra nytta av de här områdena, även utbildning och forskning är två stora områden som ser positivt på biosfärområden. Då ekosystemtjänster och hållbar utveckling kommer bli en del i de nya kursplanerna för grundskolan, så hoppas Ellen Almers, lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, att det kan leda till ökad kunskap inom området.

- Det här innebär nya utmaningar för undervisningen i skolorna, och då vi att biosfärsområdet kan komma att bli ett fantastiskt exempel. Ett område som vi kan utnyttja på väldigt många sätt som en resurs i undervisningen, men inte bara  i undervisningen, utan även inom forskning.

Hur skulle du vilja att området användes?

- Jag skulle ju vilja att barn i alla åldrar, ungdomar och våra studenter på HLK, fick chansen att komma till det här området och studera ekosystemtjänster på plats. Men också att ha möjlighet till att kunna intervjua människor med traditionell kunskap om naturen i det här området.

                                                                                                             Fredrik Bogar
fredrik_karoly.bogar@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".