Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kända människor, spännande historier, nya trender och den viktigaste debatten just nu i riket och i Jönköpings...

Café Campus torsdag 26/10

Publicerat fredag 27 oktober 2006 kl 08.15
1 av 3
Anders Dybelius.
2 av 3
Anders Dybelius.
Karin Havemose.
3 av 3
Karin Havemose.

Att uppfinna hjulet två gånger

En av de allra största innovatörerna eller uppfinnarna genom tiderna är ju Leonardo Da Vinci. Han var inte bara uppfinnare. Han var mycket annat också. Filosof, till exempel.

Men att man nog måste vara lite av en tänkare för att kunna hitta på nya saker är en aspekt som sällan eller aldrig tas upp när man pratar om innovationer.

Då pratar man oftast bara om själva produkten. Inte hur den kommit till ur det mänsliga perspektivet.

Men det vill universtitetslektorn och forskaren på Ingenjörshögskolan i Jönköping, Karin Havemose, ändra på.

Därför, bland annat, har hon skrivit avhandlingen ”Konsten att uppfinna hjulet två gånger - om uppfinnandets teknik och estetik”.

Finns det luckor i historien?

Det har skrivits ett oräkneligt antal böcker om den svenska historien. Men ändå tyckte Anders Dybelius att det saknades något.

Anders, som bor i Malmbäck, är doktorand vid samhällsvetenskapssektionen vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Och en av huvudpersonerna i hans liv den senaste tiden har varit karolinen Carl Balzar von Dalheim. För snart 300 år sedan stoppade han anfallande ryssar som skulle jämna Stockholm med marken. Och det är här som det ska ha funnits en lucka. För trots att Dalheim gjorde en hjälteinsats, belönades han inte. Istället uteslöts han av staten. Varför?

Ja, det är en fråga som Anders Dybelius försökt få svar på. På torsdagskvällen var det dags för föreläsning på Högskolan om resultatet. Före dess besökte han Café Campus.

Flick- och pojkklasser - bra eller dåligt?

Den nye skolministern Jan Björklund (fp) har föreslagit att man ska kunna dela in skolbarnen i pojk- och flickklasser. Är det bra eller dåligt? Och för vem? Fram till 1960-talet fanns det flickskolor och pojkskolar. Efter det blev det undervisning tillsammans.

Som det är nu delar en del skolor på pojkar och flickor under vissa lektioner, som gymnastik och slöjd. Borde man dela upp mer eller mindre? Eller spelar det ingen roll?

Vi har ställt de här frågorna till elever och lärare på Alfred Dahlin-skolan i Huskvarna och med Tomas Kroksmark, som är professor i pedagogik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".