Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hör operaföreställningar från hela världen. Populära operor som du känner igen, men också urpremiärer...

Snödrottningen libretto

Publicerat torsdag 15 december 2016 kl 16.27
Gerda-Frida Johansson  Rövarkärring-Maria Streijffert
Gerda-Frida Johansson Rövarkärring-Maria Streijffert Foto: Jan Wieslander SR

av Anelia Kadieva Jonsson efter H C Andersen

                                  

                                   Kallt och skönt i mitt frusna slott.

                                   I kölden är tankarna klara.

 

                                   Håll huvudet kallt.

                                   Förnuft kan råda i kylan blott.

 

                                   Annars stryps det

                                   i känslornas snara.

 

                                   Min magiska spegel

                                   visar mig världens frusna prakt.

 

                                   Och inget kan hota min makt.

 

                                   Bara en sak återstår.

 

                                   En arvinge

                                   som ska stärka min kraft.

 

                                   Många har jag prövat,

                                   men ingen som visat sig vara värdig.

 

                                  

                                   Många har jag velat

                                   uppfostra till kyla,

 

                                   men de var veka,

                                   de svek mig,

 

                                   och många isstatyer

                                   pryder nu mitt slott.

 

                                   Jag behöver en arvinge.

                                   Och så kan ingen hota min makt.

 

                                   Vad hör jag?

 

                                   Barn som leker?

 

                                   Skratt?

                                   Och fnitter?

 

                                   Värme! Glädje!

                                   Vad är det som händer?

 

                                  

                                   Åh, de skrattar och stojar,

                                   så värmen når ända hit!

 

                                   Deras glädje skall inte

                                   förstöra mina planer.

 

                                   Makten är min!

                                   Världen är min!

 

                                   Jag, bara jag,

                                   ska rå över människoland.

 

                                   Flyg skärvor och sprid

                                   kyla med vindens hand.

 

                                  

                                   I känslolös bister bris,

 

                                   vart hjärta ni träffar

                                   blir kallt som is.

 

                                   Vart öga ni träffar

                                   ser sen inget gott.

 

                                   Vänd kärlek

                                   till isande förakt.

 

                                   Jag sänder skärvor

                                   av iskristall.

 

                                   Flyg över jorden,

                                   och gör jorden kall.

 

                                   Flyg och virvla!

                                   Flyg och virvla!

 

                                   Flyg över världen

                                   och gör som jag sagt.

 

                                   Ah!

 

                                   Hör du,

 

 

                                   tiden tickar.

 

                                   Kanske

                                   tiden har ett hjärta.

 

                                   Hör!

                                   Hör tiden rusa,

 

                                   där minut jagar minut.

 

                                   Ja, det som tickar

                                   är av glädje och av smärta.

 

                                   Det slår här,

                                   där en ny sång tar sig ut.

 

                                   Men snälla Gerda,

                                   vad då för sång?

 

                                  

                                   Om oss, så klart.

 

                                  

                                   Om dig och mig.

 

                                   Växa upp och ta ett språng,

                                   säg Kaj,

 

                                   växa upp och ta ett språng,

                                   skrämmer det dig?

 

                                   Tennsoldaten ligger kvar

                                   i kartongen utan ett hej.

 

                                   Himlen den är fortsatt blå,

                                   men leken blir en helt annan lek.

 

                                   Den häst vi red uppå, är nu

                                   plötsligt av trä, så grå och blek.

 

                                   Idag är inte som igår.

                                   Tiden rusar, hjärtat slår

 

                                   Växa upp och ta ett språng, säg,

                                   Kaj, skrämmer det dig?

 

                                   Titta!

                                   Snö!

 

                                   Men våren har ju kommit

                                   för länge sen. Ska allt dö?

 

                                   Det virvlar och yr.

                                   Gerda, se på snön.

 

                                   Nu är Snödrottningen

                                   tätt inpå.

 

                                   - Snödrottningen!

                                   - Du berättade om henne -

 

                                   - när vi var små.

                                   - Berätta om igen!

 

                                   Vacker som en snökristall,

                                   helt gjord av is.

 

                                   Iskyla. Känslokall.

                                   Köld är hennes paradis.

 

                                   Det sägs att hon lockar,

                                   hon rövar bort barn,

 

                                   och fryser deras hjärtan

                                   till is med en kyss.

 

                                  

                                   Hon söker sin like.

 

                                  

                                   Men blir hon besviken -

 

                                  

                                   får de pryda hennes slott -

 

                                   som

                                   statyer av is.

 

                                   Nej barn,

                                   här är kallt.

 

                                  

                                   Ved till vår spis!

 

                                   Käraste mormor,

                                   låt mig bära in.

 

                                   Min rare gosse,

                                   stanna här med Gerda.

 

                                   Smarta Kaj! Snabbast på

                                   pussel och bäst på matten.

 

                                   Tänk om Snödrottningen

                                   kommer och tar dig?

 

                                   Ha! Då sätter jag henne på spisen

                                   tills hon blir vatten.

 

                                   Aldrig att jag lämnar mormor

                                   och dig, min bästa kompis.

 

                                   Och du är min bästa vän.

                                   Utan er har jag ingen.

 

                                   Jag vill alltid bo här, med dig

                                   och din mormor om jag får.

 

                                   Var inte rädd. Jag ska skydda

                                   oss alla från Snödrottningen.

 

                                   Var inte rädd. Jag är ju

                                   faktiskt nästan tolv år!

 

                                   Titta vad jag fick

                                   av din mormor.

 

                                   Röda,

                                   och med klack.

 

                                  

                                   Ett par finskor!

 

                                   Kan du hjälpa mig

                                   att spänna här?

 

                                   Så där.

                                   Nu var det gjort.

 

                                   Tack

                                  

                                   Kaj, mitt hjärta slår så fort . . .

 

                                   Titta!

                                   Så mycket snö!

 

                                   Kom!

                                   Vi går ut och leker.

 

                                  

                                   Mössa och vantar.

 

                                   Åh nej, våra rosor

                                   blir förstörda av snö.

 

                                  

                                   Kaj, vad gör vi nu?

 

                                  

                                   Vi borstar, vi två.

 

                                  

                                   Låter dem aldrig dö.

 

                                  Nu gör vi änglar,

                                   jag och du. Kom!

 

                                   Aj!

                                   Vad var det där?

 

                                   Det stack i bröstet,

                                   och värkte till.

 

                                   Aj!

                                   Mitt öga!

 

                                   Vänta,

                                   jag hjälper dig.

 

                                   Får jag se vad det är?

                                   Kaj, snälla, sitt nu still.

 

                                   Sluta! Jag behöver ingen hjälp.

                                   Gå! Det är vad jag vill.

 

                                  

                                   Titta!

 

                                   Titta på snöflingan

                                   i min hand.

 

                                  

                                   Perfekta vinklar har den.

 

                                  

                                   Och kristaller utan fel.

 

                                   - Titta. Titta!

                                   - Ja, så vacker.

 

                                   Lika vacker

                                   som rosorna här.

 

                                   Bladen mjuka,

                                   och fulla av doft.

 

                                   Rosor? Så fula,

                                   med mask och larv.

 

                                   Nej! Rosorna som vi odlat,

                                   du och jag! Våra rosor!

 

                                   - Nej, låt bli!

                                   - Mask och larv!

 

                                   Sluta gråta.

                                   Du blir så ful.

 

                                   Sluta gråta,

                                   du blir så ful!

 

                                   Om Snödrottningen

                                   funnits här . . .

 

                                  

                                   hade jag följt med henne.

 

                                  

                                   Ja, jag svär!

 

                                   Var hälsad, Kaj.

                                   Du kallade på mig.

                                   Vad? Vem? Nej!

                                   Vem är du?

 

                                   Ser du inte?

                                   Jag är Snödrottningen.

 

                                   Du är utvald,

                                   du har potential.

 

                                   - Jag är utvald?

                                   - Du har den rätta kylan

 

                                  

                                   Hu, jag fryser.

 

                                  

                                   Varför blev det kallt?

 

                                   Kylan är

                                   perfektionens vän.

 

                                   Förnuft

                                   och reson.

 

                                   - Men jag fryser än.

                                   - Sluta gnälla.

 

                                   All förändring

                                   innebär smärta.

 

                                   Kryp in här

                                   under min päls.

 

                                  

                                   Fryser du än?

 

                                  

                                   Nej.

 

                                  

                                   Kaj! Kaj!

 

                                   Kaj, Kaj, var är du?

                                   Han är borta.

 

                                   Något hemskt har hänt!

                                   Så tydligt har jag aldrig känt.

 

                                  

                                   Jag måste leta efter honom.

 

                                   Jag känner

                                   att det är bråttom.

 

                                  

                                   Jag kan ju inte stanna här,

 

                                   när Kaj

                                   behöver mig!

 

                                   Mot mitt rike.

                                   Nu flyger vi.

 

                                   Du blir min kronprins,

                                   helt känslofri.

 

                                   I mitt rike glömmer du

                                   både sorg och skratt.

 

                                   Där lycka är

                                   att vara oberörd,

 

                                   dit blir du förd

                                   i isens natt.

 

                                   Vänd hem,

                                   ge upp, flicka lilla.

 

                                   Att söka rädda Kaj

                                   kan bara sluta illa.

 

                                   - Krax! Fröken, förlåt?

                                   - Ja?

 

                                   Vad är du för en,

                                   och vad gör du här?

 

                                   Jag heter Gerda,

                                   och jag måste vidare.

 

                                   Ja, själv är jag

                                   Kråkan och jag . . .

                                   - Krax! Hallå fröken?

                                   - Tyst. Stör mig inte.

 

                                   Du flod som aldrig vilar,

                                   du flyter, forsar, ilar.

 

                                  

                                   Snälla ta mig till min vän.

 

                                   Får man fråga

                                   vad du håller på med?

 

                                   Jag måste hitta min vän Kaj.

                                   Han är borta.

 

                                   Men jag kan inte få

                                   båten att röra sig.

 

                                   Aha! Du måste ge floden

                                   det finaste du har,

 

                                   om du vill att

                                   båten ska få fart.

 

                                   Om jag ger dig mina skor

                                   som gåva,

 

                                   kära flod, kan du då lova

                                   att jag får se Kaj igen?

 

                                   Tack!

                                   Du tog emot min gåva.

 

                                   Då är det till Kaj

                                   dina strömmar för mig.

                                  

                                   Blomstergumma!

 

                                   Ah, Snödrottningen. Nej!

                                   Döda mig inte.

 

                                   - Döda inte mina blommor!

                                   - Blomstergumma,

 

                                   du får behålla grönskan och våren,

                                   men till ett pris.

 

                                   Snart kommer en flicka,

                                   håll henne kvar -

 

                                   eller så fryser jag dig

                                   och dina blommor till is.

 

                                   Titta där,

                                   flickan!

 

                                 

                                   Åh, en sån prakt!

 

                                  

                                   Åh, hyacint,

 

                                   smörblomma, iris

                                   och blåklint!

 

                                   Aldrig har jag sett

                                   så många blommor.

 

                                  

                                   Och kakor!

 

                                   Välkommen hit.

                                  Kom hit, kom närmre min vän.

 

                                  

                                   Så vänligt.

 

                                   Snälla, säg att du har sett

                                   Kaj, min vän.

 

                                   Han är borta,

                                   och jag måste hitta honom.

 

                                   Han har inte kommit än,

                                   men han kommer snart, din vän.

 

                                   För alla kommer hit till slut,

                                   här verkar år bli till minut.

 

                                   - Vila en liten stund,

                                   - Vila en liten stund,

 

                                   - kanske ta en blund.

                                   - kanske ta en kaka.

 

                                   Med denna magiska krans

                                   ska jag radera flickans minne.

 

                                   Då stannar hon

                                   för evigt här inne,

 

                                   och jag blir

                                   aldrig mer ensam.

 

                                  

                                   Aldrig mer ensam.

 

                                   Njut nu här, och glöm din Kaj.

                                   Här är alltid vår, alltid maj.

 

                                   I min trädgård står tiden still,

                                   att skydda dig är allt jag vill.

 

                                   Sov nu sött,

                                   och glöm din Kaj.

                                   Här är alltid vår,

                                   alltid maj.

 

                                   I vår trädgård

                                   står tiden still.

 

                                   Att skydda dig

                                   är allt jag vill.

 

                                   Ett lyckligt barn kan du förbli,

                                   för evigt helt bekymmersfri.

 

                                   Jag är stolt min prins.

                                   Så känslokall,

 

                                   med ett hjärta

                                   så vitt som snökristall.

 

                                   Men nu till dina sista prov:

                                   har ditt hjärta fler behov?

 

                                   Vad lärde du dig

                                   vid din första lektion?

                                  

                                   Berätta vad du vet.

 

                                  

                                   Kylans överlägsenhet.

 

                                   Du är klok, käre Kaj,

                                   så vis, så skärpt.

 

                                   Det visar att

                                   du har förstått.

 

                                   Håll huvudet kallt.

                                   Ha is i magen.

 

                                  

                                   Det ska gå dig gott.

 

                                  

                                   Jag behöver inte vänner.

 

                                   Jag bryr mig

                                   inte om kärlek.

                                   Glädje

                                   rör mig inte i ryggen.

 

                                   Inför all kärlek

                                   står mitt hjärta kallt.

 

                                   Du är klok, käre Kaj,

                                   så vis, så skärpt.

 

                                  

                                   Svaret är likgiltighet.

 

                                   Att stå oberörd

                                   för vart känslosvall.

 

                                  

                                   Kyla, det är lycka det.

 

                                  

                                   Det är lycka det!

 

                                   Ja men,

                                   där är ju den där flickan igen . . .

 

                                   Hur var det,

                                   letade hon inte efter någon?

 

                                   Nu ska hon väckas

                                   med buller och bång,

 

                                   vakna till kråkans

                                   ljuvliga sång.

 

                                  

                                   Krax!

 

                                   Hördu du du!

                                   Jag trodde att du hade bråttom?

 

                                  

                                   Sov jag?

 

                                   - Lyssna Gerda!

                                   - Vem sa något?

 

                                   Det är vi!

                                   Du har varit här en lång tid.

 

                                   Blomstergumman har förtrollat dig,

                                   men ute är det redan höst.

 

                                  

                                   Kan det stämma?

 

                                   Nej, här är så skönt.

                                   Ge mig en kaka till.

 

                                  

                                   Lyssna noga till vår röst.

 

                                   Rosor! Vi odlade rosor

                                   där hemma, jag och Kaj.

 

                                  

                                   Kaj, åh, jag minns!

 

                                   Lever han?

                                   Vet ni var han finns?

 

                                  

                                   Han är inte död.

 

                                   Ta oss på orden,

                                   vi har ju varit i jorden.

 

                                   Inte död,

                                   men i nöd.

 

                                   Han är i ett palats.

                                   En magnifik plats.

 

                                   Men han är inte fri,

                                   så långt vet vi.

 

                                  

                                   Tack kära ni.

 

                                   Gerda,

                                   hon kommer!

 

                                   Stopp! Stanna!

                                   Stoppa dem!

                                  

                                   Hon får inte försvinna!

 

                                   Nu du Kaj,

                                   kom nu.

 

                                   Det är dags att se

                                   vad du går för.

 

                                   Har du den minsta

                                   känsla kvar?

 

                                   Det visar

                                   mitt stora test.

 

                                   Kaj, i spegeln av is

                                   är det framtiden du ser.

 

                                   Bara du har makten

                                   att förändra det som sker.

 

                                   Alla spår leder fel,

                                   alla vägar bort.

 

                                   Jag irrar runt omkring . . .

                                   Var är du Kaj?

 

                                   Jag är rädd,

                                   och förstår ingenting.

 

                                   Ser du Kaj?

                                   Hon går vilse,

 

                                   och är snart förlorad,

                                   hon lilla Gerda.

 

                                   Låt spegelskärvans

                                   sanning tala till dig.

 

                                   Hjälp mig Kaj!

                                   Jag är rädd. Så rädd.

 

                                   - Var är du Kaj? Hjälp!

                                   - Rädda henne Kaj,

 

                                   med detta spjut av kristall.

 

                                  Hjälp henne.

                                   Skynda dig.

 

                                   Gå nu.

                                   Gå till anfall!

 

                                   - Hjälp mig Kaj!

                                   - Rädda henne!

 

                                   Om Gerda dör spelar ingen roll.

                                   Jag behöver inte något spjut.

 

                                   Kaj, du gör mig så lycklig,

                                   att jag får ljuvligt kalla kårar.

 

                                   Där du sitter så härligt

                                   orörlig och oberörd.

 

                                   Andra har veknat,

                                   och gråtit bittra tårar.

 

                                  

                                   Men inte du.

 

                                   Du rör inte en min,

                                   och blir inte det minsta störd.

 

                                   Som belöning

                                   blir du min prins,

 

                                   och får härska över ett rike

                                   där känslor inte finns.

 

                                   I ett magnifikt palats

                                   sa blommorna.

 

                                  

                                   Var kan det vara?

 

                                  

                                   Tänka, tänka.

 

                                   Kra . . .

                                   Kra . . .

 

                                   Ja!

                                   Där satt den!

 

                                   Vill ni se en stjärna?

                                   Se på mig!

 

                                   Ni får mycket gärna,

                                   se på . . .

 

                                   Vadå?

                                   Vad håller du på med?

 

                                   Prinsessans slott,

                                   så klart.

 

                                   Men tror du att

                                   Kaj finns där?

 

                                   En pojke med klok blick,

                                   lika gammal som jag är.

 

                                   Håret långt,

                                   och gången kvick.

 

                                   En klok blick?

                                   Aha.

 

                                   Det låter onekligen som han

                                   som prinsessan valt till äkta man.

 

                                   Vad säger du?

                                   Har Kaj gift sig?

 

                                   Det är något

                                   som inte stämmer.

 

                                  

                                   Vi måste in på slottet.

 

                                  

                                   Stopp!

 

                                   Du kommer aldrig in, bara sådär,

                                   aldrig någonsin!

 

                                  

                                   Men hur ska jag då veta?

 

                                  

                                   Om vi är diskreta -

 

                                   så finns det ett sätt,

                                   i skydd av mörkret.

 

                                   Prinsen och

                                   prinsessan sover nu.

 

                                   Men om vi smyger tyst,

                                   jag och du,

 

                                   så ska jag visa dig en hemlig gång,

                                   som leder direkt till deras sovsalong.

 

                                  

                                   Kom nu!

 

                                  

                                   Kaj, är det du?

 

                                   Kaj . . .

                                   Vad nu?

 

                                   Ah!

                                   Vakter!

 

                                   - Ah! Vakter!

                                   - Kra, kra, kra, kraaa!

 

                                   Snälla,

                                   lyssna!

 

                                  

                                   Släpp honom!

 

                                  

                                   Stopp!

 

                                   Kråkan är oskyldig,

                                   han bara hjälpte mig hit opp.

 

                                   Och vad ville

                                   du här, du lilla?

                                  

                                   Förlåt, jag ville inget illa.

 

                                   Ers höghet, vi trodde att Ni var

                                   min saknade vän Kaj.

 

                                   Jag tror att han är i fara,

                                   och jag har letat sen i maj.

 

                                   Du följde ditt hjärta.

                                   Så romantiskt det kan bli!

 

                                   Kråka,

                                   en belöning ska du få.

 

                                  

                                   Vill du flyga fri,

 

                                   eller bli hovsångare?

                                   Slottets maestro här hos oss.

 

                                   Jag föredrar en plats vid hovet,

                                   då har jag trygghet för äldre dar.

 

                                   Och du, kära flicka, ska få av oss,

                                   kläder och skor och smycken förstås.

 

                                  

                                   Nej, jag måste vidare.

 

                                   Kom och sätt

                                   dig här, min vän.

 

                                  

                                   Resa kan du göra sen.

 

                                  

                                   Ja, kanske . . .

 

                                   Hos oss skall du

                                   få allt du vill ha.

 

                                  

                                   Åh, så vacker!

 

                                   Du blir allas lilla docka.

                                   Åh, den färgen klär dig bra.

 

                                   Jättesnyggt.

                                   Nej, det går inte!

 

                                  

                                   Jag måste hitta Kaj.

 

                                  

                                   Som du vill.

 

                                  

                                   Lycka till på färden.

 

                                   Var är min muff?

                                   Här, ta den.

 

                                  

                                   Hoppas att du finner din vän.

 

                                   Var försiktig

                                   därute i världen.

 

                                   Nej . . . Jag kan inte

                                   låta henne gå ensam.

 

                                   Ursäkta mig fröken prinsessa . . .

                                   Gerda, vänta, jag följer med!

 

                                   Du har nu förtjänat chansen

                                   att bli fri.

 

                                   Att få styra världen och ditt

                                   öde till vad det må bli.

 

                                   Du får allt

                                   om du klarar ett spel.

 

                                   Bildas ”Kärleken”

                                   vinner du.

 

                                   Jag skänker dig hela världen

                                   och ett par skridskor.

 

                                   Vad bra,

                                   pussel är min favorit.

 

                                   Men . . . inget verkar stämma.

                                   Inte en enda bit.

 

                                   Kärleken. Kärleken . . .

                                   Kärleken?

 

                                   Förståndet kan inte

                                   lösa detta spel.

 

                                   Utan hjärta och känslor

                                   blir inte figuren hel.

 

                                   Men Kaj har inte några känslor kvar,

                                   så han blir för evigt kvar i mitt förvar.

 

                                   Måste tänka

                                   och fokusera.

 

                                   Men varför går det inte?

                                   Måste tänka mera.

 

                                   Kärleken. Kärleken . . .

                                   Kärleken?

 

                                   Gerda! Gerda!

                                   Jag har tappat bort henne.

 

                                   Hur kan hon

                                   försvinna så snabbt?

 

                                  

                                   Jag får skynda, skynda!

 

                                   Kaj är helt och fullt

                                   i min makt.

 

                                   Ingen ska förstöra

                                   mina planer.

 

                                   Nu ska flickan stoppas

                                   en gång för alla.

 

                                   Rövarkärring,

                                   på vakt!

 

                                  

                                   Väck alla dina rövare.

 

                                   En flicka är på väg.

                                   Henne ska du döda.

 

                                   En flicka?

                                   Med nöje!

 

                                   Jag ska nog se till

                                   att hon får blöda.

 

                                  

                                   Tänk att jag har sådan tur!

 

                                   Alla är så snälla och rara,

                                   både människor och djur.

 

                                   Kaj, håll ut.

                                   Jag är på väg. Vänta bara!

 

                                  

                                   Attack!

                                   Hej hå! Ha ha ha!

                                   Hej hå! Ha ha ha!

 

                                  Guld! Ha ha ha!

                                   Döda! Ha ha ha! Hej!

 

                                   Aha! En prinsessa.

                                   Hit med dig!

 

                                   Åh, har man sett,

                                   god som ett lamm.

 

                                   Inte fy skam,

                                   mums på ett grillspett.

 

                                   Hej hå! Ha ha ha!

                                   Hej hå! Ha ha ha!

 

                                  

                                   Mamma!

 

                                   Aj, släpp mig,

                                   lilla satunge!

                                  

                                   Jag ska ha henne!

 

                                   Heja! Heja!

                                   Heja! Heja!

 

                                   Ah! Ah!

                                   Ha! Ha!

 

                                   Heja! Heja!

                                   Heja! Heja!

 

                                   Ha! Ha! Ha! Ha!

                                   Hahaha! Ha! Ha!

 

                                   Kolla hur den

                                   dansar lilla mänskan.

 

                                   Ha! Ha! Ha! Ha! Kolla hur

                                   den dansar så hejvilt nu.

 

                                   Hon är min.

                                   Hon är min leksak.

                                   Okej.

                                   Du får henne.

 

                                  

                                   Ge hit!

 

                                   Var inte rädd.

                                   De gör dig inte illa.

 

                                   Men om du gör mig arg,

                                   ska du få se på grilla! Ha ha ha!

 

                                   - Hej hå! Ha ha ha!

                                   - Ha ha ha!

 

                                   - Döda! Döda!

                                   - Ge hit muffen! Ge hit mössan!

 

                                   - Döda! Döda!

                                   - Och dem! Och dem! Och dem!

 

                                   Visst, ta allt,

                                   men låt mig gå.

 

                                   Vadå?

                                   Aldrig!

 

                                   Du är min.

                                   Kom.

 

                                   - Nej . . .

                                   - Tyst.

 

                                   Vi ska ha kul,

                                   och vi har bråttom!

 

                                  

                                   Ha ha ha ha!

 

                                  

                                   Titta.

 

                                   Här ska du bo.

                                   Titta på mina saker.

 

                                  

                                   Här är min älskade ren.

 

                                   Med kniven under hakan

                                   kittlar jag honom -

 

                                   tills han stampar med sitt ben.

                                   Ha ha ha!

 

                                   Nej.

                                   Sluta!

 

                                  

                                   Ser du inte att han blir rädd?

 

                                   Det är ju kul.

                                   Ingen skada skedd.

 

                                   Sätt dig,

                                   och berätta är du snäll.

 

                                   Varför reser en prinsessa som du,

                                   ensam genom skogar, över fjäll?

 

                                   Jag letar efter min vän

                                   Kaj, som försvann.

 

                                   Så du har en vän?

                                   Denne Kaj, var är han?

 

                                   Blommorna sa

                                   att han hålls fången i ett slott.

 

                                  

                                   Men mer vet inte jag,

 

                                  

                                   och lång tid har gått.

 

                                  

                                   Sluta genast pipa.

 

                                   Ingen pojke förtjänar tårar

                                   fattar du väl?

 

                                  

                                   Jag kan inte begripa,

                                   vad det är som gör just denne

                                   Kaj så speciell?

 

                                   Vi växte upp tillsammans.

                                   Han var den finaste som fanns.

 

                                  

                                   Han var så snäll, min vän.

 

                                   Men när våren blev till vinter igen

                                   fick han något iskallt i ögonen.

 

                                   Ha ha!

                                   Och nu har han flytt.

 

                                  

                                   Där ser du vad litet du betytt.

 

                                   Vad?

                                   Vad menar du?

 

                                   Och en sån riskerar du livet för,

                                   det hade han aldrig gjort för dig!

 

                                  

                                   Jo, det tror jag nu allt.

 

                                   Nu vill jag inte höra mer

                                   om blommor och konstiga vänner.

 

                                   Vi har det roligt.

                                   Vi leker.

 

                                  

                                   Vi är vänner istället!

 

                                  

                                   Kom bröder!

 

                                   Skynda,

                                   vi måste hjälpa Gerda.

 

                                  

                                   Gerda!

 

                                   Kurr, kurr. Kurr, kurr.

                                   Vi vet. Vi har sett din vän.

 

                                   Har ni det?

                                   Var då?

 

                                   - Han var med Snödrottningen.

                                   - Snödrottningen?

 

                                  

                                   Vi såg dem, de två.

 

                                   Hennes andedräkt

                                   var som en isfläkt,

 

                                   som frös ihjäl

                                   allt liv omkring sig.

 

                                   Snabbt som en isande vind

                                   for de mot Lappland.

 

                                  

                                   Ja, vi vet, vi såg dem.

 

                                   Lappland?

                                   Var ligger det?

 

                                   Fråga renen Bä,

                                   han vet.

 

                                   Ja, där har jag växt upp.

                                   Mitt kära hemland!

 

                                   På de snötäckta fälten

                                   är det ljuvligt och gott.

 

                                   Berätta om

                                   Snödrottningen!

 

                                   Men mot Nordpolen till,

                                   vid Spetsbergens strand

 

                                   har Snödrottningen

                                   sitt isklädda slott.

 

                                   Åh Kaj,

                                   jag måste dit!

                                   Vart ska du?

                                   Jag trodde vi var vänner.

 

                                  

                                   Jag måste till Kaj!

 

                                   Är Kaj hos Snödrottningen

                                   så betyder det -

 

                                   att han fått skärvor av glas

                                   i hjärta och öga.

 

                                   Hans tankar om henne

                                   är vackra och höga.

 

                                   Kaj blir sig själv igen

                                   först när glaset tagits ut.

 

                                   Annars förblir han i hennes makt

                                   till tidens slut.

 

                                   Stackars Kaj.

                                   Har hans hjärta frusit till is?

 

                                   Jag måste rädda honom

                                   till varje pris.

 

                                   Låt mig gå.

                                   Jag ber!

 

                                   - Släpp henne fri!

                                   - Släpp henne fri!

 

                                   Fri! Fri! Fri! Fri!

                                   Släpp henne fri!

 

                                  

                                   Tysta!

 

                                   Jag tycker om dig.

                                   Gå.

 

                                  

                                   Och du käraste Bä,

 

                                   jag släpper dig fri.

                                   Följ flickan till Snödrottningen.

 

                                  

                                   Men skynda på!

 

                                   Hej! Hej!

                                   Hallå!

 

                                   Hej, hej! Vart är ni på väg?

                                   Hallå! Hallå!

 

                                   Snön virvlar runt hjärtat

                                   och tiden är knapp.

 

                                   Frihet! Så härligt

                                   att springa ikapp.

 

                                   Trots vilda vägar,

                                   jag måste vara rapp.

 

                                   Mot hemtrakters längtan

                                   etapp för etapp.

 

                                   Skynda min ren,

                                   för tiden är dyr!

 

                                   Välkända stenar

                                   bland skogar och myr.

 

                                   Som en pil vill jag flyga

                                   så fort som det går.

 

                                   Här får jag styrka

                                   och hjärtat det slår.

 

                                   Håll ut, kära Kaj,

                                   snälla, minns vem du är.

 

                                   Mitt norrsken som lyser

                                   och isar som bär.

 

                                   Ingenstans är det

                                   så vackert som här.

 

                                   Trots isiga vindar

                                   som här drar förbi.

                                   Långt vackrare där,

                                   än i min fantasi.

 

                                   - Vänta Kaj, för snart är du fri!

                                   - Vänta Lappland, för snart är jag fri!

 

                                   Där!

                                   Snödrottningens palats.

 

                                  

                                   Dit in måste du gå ensam.

 

                                   Tack kära Bä,

                                   tack kära Kråka.

 

                                   Jag är rädd . . . Jag önskar

                                   att ni kunde följa med.

 

                                   Du är starkare

                                   än du tror lilla vän.

 

                                   - Starkare än tolv renar.

                                   - Och två kråkor.

                                  

                                   Och hundra män.

 

                                   Du har styrkan att

                                   besegra Snödrottningen.

 

                                   För du har den största

                                   makten här inuti.

 

                                   Med ditt varma hjärta

                                   kan du göra Kaj fri.

 

                                   Kärleken. Kärleken . . .

                                   Kärleken?

 

                                   Försöker lösa detta pussel,

                                   men utan framgång.

 

                                   Kanske en bokstav fel?

                                   Det är frågan.

 

                                   Jag måste fokusera,

                                   men tappar lusten.

                                  

                                   Ångrar inget.

 

                                   Kärleken?

                                   Vad är kärleken?

 

                                   Varför det . . .

                                   Varför det?

 

                                   Det måste vara något annat.

                                   Jag provar igen.

 

                                   Kärlek . . .

                                   Evighet . . .

 

                                   Frihet . . . Är jag på rätt spår?

                                   Talar jag på fel språk?

 

                                  

                                   Love. Eternity. Freedom.

 

                                  

                                   Liebe. Ewigkeit. Freiheit.

                                  

                                   L´amour. Éternité. Liberté.

 

                                 

                                   Nej, ingenting fungerar.

 

                                  

                                   Det går inte.

 

                                  

                                   Kaj, är det du?

 

                                  

                                   Jag har hittat dig äntligen.

 

                                   Kaj? Svara då Kaj!

                                   Vad är det med dig, egentligen?

 

                                  

                                   Han är i min makt.

 

                                   Med ishjärta

                                   så hårt, så rent.

                                  

                                   Lönlös var all din jakt.

 

                                   Försvinn!

                                   Du har kommit försent!

 

                                  

                                   Du kan inte stoppa oss!

 

                                   Kaj ska räddas

                                   om jag så ska slåss!

 

                                   Du behöver inte slåss.

                                   Ah!

 

                                   Kära Gerda.

                                   Vi låter Kaj själv bestämma.

 

                                   Kaj min vän.

                                   Vill du följa denna Gerda,

 

                                   eller stanna här hos mig

                                   i vårt sagorike?

                                   Jag vet inte vem Gerda är.

                                   Och jag bryr mig inte.

 

                                   Men snälla Kaj,

                                   vad är det som händer?

 

                                  

                                   Det här är ond magi.

 

                                   Minns du inte mig,

                                   Gerda?

 

                                  

                                   Aj!

 

                                   - Dina tårar . . .

                                   - Ge upp Gerda.

 

                                   - De bränner mig!

                                   - Ge dig av!

 

                                   - Kaj har talat.

                                   - Aj! Låt bli!

                                   - Nu farväl, ge dig av.

                                   - Det sliter och drar här inuti.

 

                                   - Snödrottningens skärva.

                                   - Jag står inte ut.

 

                                   Nej!

                                   Rör den inte!

 

                                   - Ah!

                                   - Aj!

 

                                  

                                   Den smälter i min hand.

 

                                   Nu ser jag plötsligt helt klart,

                                   allt kommer tillbaka.

 

                                  

                                   Gerda?

 

                                   Gerda, min kära vän,

                                   min Gerda.

                                   Hon är ingen,

                                   bry dig inte om henne.

 

                                   Nu vet jag hur pusslet ska lösas.

                                   Svaret är kärleken.

 

                                  

                                   Skynda fort!

 

                                   Kärleken

                                   övervinner ondskan.

 

                                  

                                   Allt är förstört.

 

                                   Den öppnar döda ögon,

                                   den värmer frusna hjärtan.

 

                                  

                                   Vad är det som händer?

 

                                   - Är hjärtat bara hängivet . . .

                                   - Jag kan inte andas.

 

                                   - . . . och längtan värd att vårda,

                                   - Vad gör ni?

 

                                   . . . kommer värmer snart tillbaks,

                                   och mjukar upp det hårda.

 

                                   Snön smälter.

                                   Gerda, vad är det som händer?

                                  

                                   Snön smälter!

 

                                  

                                   Jag såg snödroppar.

 

                                   Hennes makt ger vika,

                                   du gjorde det Gerda.

 

                                   Titta,

                                   det stämmer.

 

                                   Tack Gerda,

                                   för att du löste förtrollningen.

                                   Du bröt

                                   Snödrottningens makt

 

                                   Gerda och Kaj,

                                   vi tackar er.

 

                                  

                                   Kylan har ni kämpat ner.

 

                                   Vi var frusna,

                                   men nu skrattar vi, nu igen,

 

                                   genom kärlek till

                                   en äkta vän.

 

                                   Gerda, du har räddat oss!

                                   Emot kylan får vi alla slåss.

 

                                   Vi håller samman,

                                   alla som en.

 

                                   Med känslor,

                                   värme och skratt.

                                   Morgonrodnad

                                   efter vinternatt.

 

                                   Gerda, nu kommer vi

                                   och hjälper dig.

 

                                   Döda!

                                   Döda!

 

                                   - Nu kör vi hårt.

                                   - Döda!

 

                                   - Blod! Blod!

                                   - Blod! Blod!

 

                                   Det behövs inte.

                                   Gerda har besegrat Snödrottningen.

 

                                   Ni tror att ni har vunnit,

                                   men spelet är inte slut än.

 

                                   Jag ska frysa er

                                   alla till döds.

                                   Ni kommer önska

                                   att ni aldrig fötts.

 

                                   Njut medan tid är.

                                   Snart är vintern åter här.

 

                                   Låt oss fylla världen med liv,

                                   med musik och dans,

 

                                   men utan att glömma

                                   den kyla som fanns.

 

                                   Låt oss fylla världen med liv,

                                  med musik och dans,

 

                                   men utan att glömma

                                   den kyla som fanns.

 

                                   Snödrottningens ondska

                                   lämnar ingen ifred,

 

                                   och ondskan måste varje dag

                                   kämpas ned.

 

                                   Snödrottningens ondska

                                   lämnar ingen ifred,

 

                                   och ondskan måste varje dag

                                   kämpas ned!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".