Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
SUPERBLOGGEN

"Supporterlivets vardag"

Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 08.39
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Väl framme på arenan mötte vi två gulvita fanatiker upp ett par andra FFF-supportrar som tagit sig till Grimsta denna eftermiddag. Vi intog träläktaren på långsidan utan tak , placerade oss i en liten inhängnad varifrån vi skulle bära fram grabbarna ute på plan till seger.

Min resa till bortamatchen mot BP började redan tidigt på morgonen, dagen efter premiären mot Umeå då arbete väntade i Stockholm tisdag-fredag. Perfekt att man därtill kunde få en helhelg att ladda i Stockholm inför matchen.

En annan falkenbergare tog sig till huvudstaden under lördagen och vi laddade för fullt redan kvällen innan. På matchdagen begav vi oss till O'Learys i Vällingby Centrum där vi intog käk och öl inför matchen. Tankarna inför matchen var att en poäng i den svåra bortamatchen mot en av förhandsfavoriterna Brommapojkarna skulle vara ett okej facit, men vi FFF-supportrar på plats hoppades givetvis på tre friska.

Väl framme på arenan mötte vi två gulvita fanatiker upp ett par andra FFF-supportrar som tagit sig till Grimsta denna eftermiddag. Vi intog träläktaren på långsidan utan tak , placerade oss i en liten inhängnad varifrån vi skulle bära fram grabbarna ute på plan till seger. Sex tappra var vi som stod där och jag kunde utöver det skymta några enstaka gulvita halsdukar på andra delar av arenan.

Vi höll inte igång i 90 minuter, men vi höll igång med flaggor och sång en hel del i alla fall och en del lustiga ordvitsar förekom. I första halvlek tyckte jag vi trillade boll bra, men hade svårt att komma till några riktiga farligheter framåt.

I andra halvlek var det inget snack om vilket lag som styrde och ställde. De rödsvarta pojkarna från Bromma tryckte på större delen av andra halvlek och vi kunde bland annat notera en riktigt kvalificerad enhandsräddning från Stojan.

Vi åstadkom i stort sett ingenting framåt, men ju längre matchen led och 0-0 stod sig hade man förhoppningar om att vi kanske kunde få ett läge att sticka upp och ta en oförtjänt ledning. Tyvärr avgjorde lagkaptenen i hemmalaget, Pontus Segerström med tio minuter kvar. Förlusten var kort sammanfattat inte så mycket att säga om, vi var alldeles för uddlösa framåt och jag vill tro att det bara kan bli bättre till nästa match om vi istället kör på två anfallare.

Samtidigt är Brommapojkarna på bortaplan, en av de svårare uppgifterna i serien och ska man ta en förlust så är denna match kanske en sådan. Men jag är givetvis aldrig nöjd med ett sådant konstaterande.

Hemresan på 50 mil till Falkenberg efteråt var tung till en början, men vi fåtalet FFF-supportrar som åker på dessa långväga bortamatcher brukar ha en bra förmåga att göra dessa till en behållning ändå. Strax efter ett på natten någon gång var vi hemma i Falkenberg och vid sjutiden var det dags att kliva upp för arbete, men det där gulvita laget är värd dessa uppoffringar. Det är en vardag av supporterlivet.

På återseende och med hopp om tre poäng mot Brage på söndag!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".