Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor.

Prioriteringar i konsumentpolitiken

Publicerat måndag 14 maj 2007 kl 16.55

Torsdag den 10 maj talade konsumentminister Nyamko Sabuni på temat ”Prioriteringar i konsumentpolitiken” i samband med Konsumentdagarna i Tylösand.

(Det talade ordet gäller.)

Egenmakt är en ledstjärna för mig och regeringen. Det handlar om att enskilda och familjer ska få mer att säga till om och förväntas ta ansvar, för sig själv och för andra. Det handlar om att vi som människor ska få större möjlighet att själva forma vår tillvaro. Det handlar med andra ord om att stärka människors egenmakt. Detta är en viktig utgångspunkt för mina prioriteringar inom samtliga politikområden jag ansvarar för - också inom konsumentpolitiken.

Att stärka människors egenmakt handlar om att vi som konsumenter ska kunna göra egna aktiva, medvetna val - inte om att samhället ska göra dessa val för oss. Konsumentpolitiken måste stå på tre ben: konkurrens, information och konsumentskydd

- Det behövs fungerande konkurrens på marknaden.

- Det krävs att den enskilde konsumenten har tillgång till relevant och tillförlitlig information samt

- Ett fungerande konsumentskydd som ger konsumenten möjlighet att få rättelse när det uppstår en tvist

Konkurrensverkets årsrapport ”Konkurrensen i Sverige 2006” visar att konkurrensen ökat på flera - för oss som konsumenter - viktiga områden:

Inom dagligvaruhandeln har utvecklingen lett till förbättringar i form av ökat utbud och lägre priser. De svenska priserna för dagligvaror har närmat sig genomsnittet i Europa. Mellan 2002-2005 ökade priserna för livsmedel och alkoholfria drycker med fyra procent mindre än inom EU15-området. För en tvåbarnsfamilj betyder det 2 000 kronor mer i plånboken per år. Det gör skillnad! Konkurrens är lönsamt för oss konsumenter.

Efterfrågan på välfärdstjänster inom vård, omsorg och utbildning kommer att öka. Genom att möjliggöra för fler aktörer att verka inom, vård, omsorg och utbildning vill regeringen öka konkurrensen och stärka drivkrafterna för ökad effektivitet och kvalitet i dessa tjänster. Ett viktigt steg i dessa ansträngningar är att minska de offentliga monopolmarknaderna.

För närvarande utreds möjligheterna att omreglera apoteksmarknaden. Att göra det möjligt för konsumenterna att inhandla receptfria läkemedel på andra platser än apoteket. Fler aktörer på apoteksmarknaden kommer att gynna konsumenterna med en ökad tillgänglighet och prispress genom konkurrens.

Konkurrens är lönsamt för oss konsumenter!

Det behövs fler aktörer som kan bidra till att ge konsumenter tillgång till information och vägledning. Jag tror att fler frivilligorganisationer skulle kunna medverka till att fler konsumenter får möjlighet att kunna göra aktiva och medvetna val. Ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor och samfund kan på ett värdefullt sätt komplettera det arbete som bedrivs av till exempel Konsumentverket och den kommunala konsumentvägledningen.

Jag är övertygad om att den frivilliga konsumentrörelsen kan ha en mer betydande roll i konsumentpolitiken än vad den har idag. Konsumentverket har därför fått i uppgift att till sina utbildningsinsatser för konsumentvägledarna också kunna inbjuda företrädare för frivilligorganisationer.

Konsumentorganisationerna har en viktig roll att värna konsumenternas intressen bland annat genom att fungera som opinionsbildare. För att stärka konsumentfrågorna inom frivilligrörelsen har regeringen ökat anslaget som organisationer kan ta del av via konsumentverket.

Jämfört med förra året har ytterligare fem kommuner skaffat konsumentvägledning. Antalet uppgår nu till 264 av landets 290 kommuner. Därmed är det ett fåtal kommuner som har valt att inte ha någon form av konsumentvägledning i kommunal regi.

Jag tycker detta visar på två saker:

- Dels att de flesta kommuner ser ett väsentligt värde i att tillhandahålla denna värdefulla tjänst för sina kommuninvånare.

- Dels att det inte finns anledning för staten att överväga en statlig styrning som gör det obligatoriskt med konsumentvägledare i varje kommun.

Den kommunala självstyrelsen tycks fungera väl på detta område. Jag har stort förtroende för att kommunerna själva kan hantera denna fråga och den utveckling vi ser tyder inte på något annat.

Jag får som konsumentminister ofta frågan, vart jag som enskild konsument ska vända mig om jag bor i en kommun som saknar kommunal konsumentvägledning. Då är det viktigt att det finns flera aktörer, till exempel rådgivningsbyråerna, som kan sprida information och vägledning. Man kan också tänka sig att konsumentorganisationer och andra frivilligorganisationer hjälper till.

I samband med att bolaget Fly Me och GO International gick i konkurs drabbades många resenärer. Det blev tydligt att informationen till resenärerna inte var tillfredsställande och tillräckligt tillgänglig. Konsumenter, som hade betalt in förskott på resor, förlorade sina pengar och konsumenter som hade påbörjat sina resor fick ta sig hem med egna medel. Många konsumenter hade helt enkelt bristande kunskaper om när en resa är skyddad med resegaranti.

Kammarkollegiet har fått i uppdrag att utveckla informationen om resegarantifrågor till konsumenter. Konsumentpolitikens huvuduppgift är att bidra till att konsumenter blir mer medvetna och aktiva.

Här sitter alla ni som i era olika egenskaper verkligen är experterna i er dagliga verksamhet. Ni har en viktig roll att hjälpa människor vidare, så att ingen behöver stå helt utan råd. Våra val som konsumenter har både miljömässig och social betydelse. Här är era insatser som enskilda vägledare värdefulla. Ni kan föra upp dessa frågor på agendan. Göra konsumenterna mer medvetna om dessa frågor genom information.

Information är en förutsättning för aktiva och medvetna konsumenter!

Konsumentpolitiken står inför ständigt nya utmaningar. Var kommer konsumentskyddet att behöva utvecklas?

Tjänstesektorn växer. Allt fler tjänster tillhandahålls inom de privata, sociala och offentliga sektorerna. För oss konsumenter är det viktiga inte vem som tillhandahåller tjänsten, utan att vi kan känna oss trygga med den tjänst vi väljer och att den motsvarar de krav som vi ställer på den.

Varor och tjänster som vi efterfrågar, produceras och tillhandahålls i allt högre utsträckning på en global marknad. Som konsumenter agerar vi alltmer på den europeiska marknaden och globalt. Såväl kanaler för hur varor och tjänster marknadsförs som hur de tillhandahålls förnyas och förändras i ett allt snabbare tempo. Det ställer krav på att konsumentskyddet både i Sverige och inom EU utvecklas så att det blir både mer generellt och medieneutralt.

Till exempel är många av de frågor som nu ska hanteras kopplade till IT och telefoni. Vi ser ett växande problem för många konsumenter när det gäller telefonförsäljning då det är oklart för många vad som gäller. Marknadsföringsutredningen fick redan av den tidigare regeringen i tilläggsuppdrag att se över frågan om skydd vid telefonförsäljning. Remisstiden på betänkandet gick ut i månadsskiftet. Jag kommer nu att gå igenom remissyttrandena och pröva vilka förslag som kan bli aktuella för att komma till rätta med dessa problem.

Regeringen har som ambition att göra konsumenttjänstlagen och produktsäkerhetslagen tillämplig också på tjänster som produceras inom den offentliga sektorn. Samma höga krav ska ställas på den offentliga sektorn som i den privata. Kravet att tillhandahålla relevant information och annat stöd till brukaren och möjligheterna att kunna klaga och få rättelse vid brister är nödvändigt också inom den offentliga sektorn. Målet är att konsumenter ska ha motsvarande starka ställning som brukare av en offentlig tjänst, som när de köper en tjänst på den privata marknaden.

En viktig uppgift är att vara en aktiv och pådrivande kraft i Europeiska Unionen - inte minst på konsumentområdet. Vi måste eftersträva gemensam europeisk marknad som har konsumenternas förtroende.

Då är det nödvändigt att harmonisera de konsumenträttsliga reglerna. Vi kommer att vara aktiva och pådrivande för att uppnå en harmoniserad konsumentlagstiftning med en hög skyddsnivå. En ny marknadsföringslag bereds just nu inom regeringskansliet - med anledning av genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder. En proposition planeras till hösten.

Det slutliga målet är en stark och gemensam konsumenträtt i hela Europa!

I Konsumentverkets sammanställning över kommunernas konsumentverksamhet framgår att det förebyggande arbetet tilltar, vilket jag hälsar med tillfredsställelse.

Där framkommer också att var femte fråga rör boendefrågor. Klagomål rörande köp och försäljning av bostad utgör en viktig del av dessa. Det här är ett område som också kommit att uppmärksammas rätt flitigt i medierna. I bland verkar det nästan vara djungels lag som råder, särskilt i storstadsområdena.

För många av oss är bostadsköpet den allra viktigaste affären i livet. Inte så sällan inträffar bostadsbyte i livssituationer, som också på andra sätt är omvälvande för den enskilde - ibland med ganska kort varsel. Vi fattar beslut som får stora privata ekonomiska konsekvenser för lång tid. Det är en tuff och stressad situation för många människor som ofta saknar tidigare erfarenhet av detta.

Då är det viktigt att man som konsument kan känna sig trygg och att man kan lita på de experter man anlitar för sitt bostadsköp. Fastighetsmäklaren har en viktig funktion för den konsument som behöver få svar på viktiga frågor och få information om viktiga fakta i samband med köpet eller försäljningen. Det är mäklarens skyldighet att ta till vara både säljarens och köparens intressen.

Riksrevisionen kommer inom kort att presentera sin granskning av skyddet för enskilda som nyttjar fastighetsmäklartjänster. Jag kommer att ta del av Riksrevisionens rapport med stort intresse när den offentliggörs. Oavsett vad den kommer fram till, finns det skäl att pröva om det finns åtgärder att vidta för att förbättra tillsynen på området. En åtgärd skulle kunna vara att förändra och/eller förtydliga uppdraget till Fastighetsmäklarnämnden.

En framgångsrik väg på några viktiga marknader har varit inrättandet av branschvisa konsumentbyråer. Senast i raden är Konsumenternas Tele- och Internetbyrå. Jag vet att frågan har väckts tidigare också vad gäller boendefrågor, men jag anser att det nu är dags att väcka den på nytt.

Mot den bakgrunden vill jag redan nu informera om att jag kommer att bjuda in företrädare för aktörerna på boendeområdet, och då också företrädare för fastighetsmäklarna, till samtal om de problem som föreligger och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas i syfte att stärka konsumenternas skydd på området.

*****

En av den här regeringens övergripande prioriteringar är att bidra till att bryta det utanförskap som har vuxit i vårt samhälle. Utanförskapet har under de senaste tio åren spridit sig. I december utökade vi antalet kommuner från de ursprungliga sju till numera tjugofem som regeringen erbjuder att teckna lokala utvecklingsavtal i strävan att bryta utanförskapet. Egenmakt står i fokus för dessa ansträngningar.

I utanförskapet ligger också ofta att sakna tillräckliga förutsättningar att utöva egenmakt för den enskilda människan i hennes roll som konsument. Hur ska resurssvaga människor i dessa områden kunna få möjlighet att köpa sin bostad?

Hur ska de få möjlighet att se att de har råd att teckna en försäkring för sig och sin familj? Hur ska de kunna göra aktiva, medvetna dagliga konsumtionsval som gör att de kan få hundratals kronor mer över i plånboken?

Jag kommer att prioritera att få belyst hur människor i utanförskap kan fungera som aktiva och medvetna konsumenter och därmed utöva egenmakt.

En första åtgärd på detta område är att de projektbidrag som Konsumentverket har i uppgift att fördela till frivilligorganisationer, ska ha till syfte att stärka möjligheten för konsumenter i utanförskapsområden att göra aktiva val. Här kan också invandrarorganisationer vara en resurs.

*****

Konsumentverket och KO finns nu på plats i Karlstad. Det har varit en tuff omställningsperiod, som också har inneburit påfrestningar för många berörda. Processen att tillsätta en ny generaldirektör pågår. Som en del i regeringens strävan till ett öppnare rekryteringsförfarande har tjänsten utannonserats i dagspressen.

Ansvaret att ge konsumenterna möjlighet att kunna göra aktiva och medvetna val åvilar många aktörer. Konsumentverket kommer renodla och vässa sin uppgift till det som är kärnan i myndighetsuppgiften och som ingen annan har till uppgift att utföra. Det handlar om en mer effektiv tillsyn av att lagstiftningen efterlevs. Det handlar till exempel om produktkontroll enligt produktsäkerhetslagen. Och om att tillhandahålla grundläggande konsumentinformation. Dialogen med Konsumentverket fortsätter och kommer att fortsätta under hösten, då myndighetens instruktion kommer att skrivas om.

Avslutningsvis kan jag konstatera att konsumentpolitiken är ett område som är i ständig och snabb förändring. Många insatser måste göras på europeisk nivå men också i ett globalt sammanhang. Regeringen har ett antal grundläggande utgångspunkter för hur kommande ställningstaganden ska göras. Konkurrens, information och starkt konsumentskydd är ledorden.

Glöm inte att konsumentpolitiken formas också av er som företräder de olika aktörerna på konsumentområdet. Tillsammans kan vi stärka konsumenternas egenmakt, så att vi alla i högre utsträckning kan göra aktiva och medvetna val.

Tack!

Källa: Integration- och jämställdhetsdepartementet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".