Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Löthberg & Vasell med Radiokockens recept, råd om ekonomi, djur och natur, kultur, musik och underhållning...

Tryck stjärna av Bodil Malmsten

Publicerat fredag 25 april 2008 kl 10.24

16 februari hade Bodil Malmstens pjäs Tryck Stjärna premiär på BoråsStadsteaters lilla scen. Pjäsen är Bodil Malmstens debut som scendramatiker och hade urpremiär på Dramaten förra våren. Den handlar om fyra personers personliga berättelser och speglar tillståndet i Sverige.

Fyra svenska människor i olika åldrar pratar för sig själva och till publiken. Bert-Ove (Bertram Heribertson) är långtidssjukskriven och heltidsensamstående. Giselle (Gunilla Rydholm-Eriksson) är överklass men har råkat bli anhörig och därmed underklass.
Edvard (Ulf Dohlsten) har allt men går omkring och skjuter upp att skjuta sig. Jessica (Elin Bornell) har en vrede som är större än hon själv.

På scen finns också en hemlös man eller tiggare (Jonas Zughaft) som hålögt iakttar de andra med sin genomträngande blick. Samtliga fem personer befinner sig på scenen genom hela föreställningen. Av olika anledningar har de fastnat i sin livssituation och har svårt att komma vidare. De känner sig ensamma, ibland bittra, vemodiga och håglösa. De längtar framför allt efter mänsklig kontakt. Kärleken är ett mysterium för samtliga.

I Borås regisseras föreställningen av Thomas Müller, som i slutet av 1980-talet var konstnärlig ledare på Borås Stadsteater och sedan dess varit verksam  som regissör i Sverige och Danmark. Regissören låter skådespelarna tala direkt till publiken. Scenografi och kostym svarade  Chrissie Lundström för. Scenbilden är enkel med grå slöjor hängandes från tak till golv.

Rollprestationer
Ingen nämnd ingen glömd – alla lysande, skickliga skådespelarprestationer; samtliga intensiva och angelägna om att nå ut till publiken.

Vad var bra? 
Hela föreställningen gnistrade av engagemang – samtliga skådespelare hade total publikkontakt.

Vad var mindre bra?  
Syrebristen och värmen i salongen.

Vad ger det för känsla?
Speglar ett samhälle där många människor är isolerade och ensamma. Den känns tyvärr väldigt angelägen. Tryck stjärna visar prov på svensk gnällighet, men med humor. 

Bodil Malmsten själv kunde inte hitta ett enda passande ord för vad pjäsen är, men hela tre för vad den inte är: familjedrama, komedi och drömspel. Något får vi grubbla över själva. Giselles syster, exempelvis. Existerar hon, eller är hon bara en schizofren uppdelning av rollen? Och vad gör tiggaren där - symboliserar han  den nysvenska fattigdomen, stränga flyktinglagar eller en välfärdsstat som inte kan stå på egna ben?
Helene Skoglund

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".