Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2009/2010. Humorprogram där varje program handlade om en lyssnare.

ROCKBJÖRNENS FOLK DEL 3

Publicerat fredag 17 april 2009 kl 09.28

Där en byxorm dompteras och ett mystiskt moln rör sig över Stockholm.

Rockbjörnens folk hade flyttat sitt högst tillfälliga läger till Håkans Steens tvårummare på Skånegatan. Lennart Perssons stånd, som tidigare gett upphov till sådan munterhet, började nu gå de flesta medlemmarna på nerverna.

Måttet ansågs rågat, när han rev ner en Roy Lichtenstein-litografi med förhuden, samtidigt som kärlekssprötet fortsatte i en båge genom rummet, där det kolliderade med en Lou Reed-byst.

Nu får det fan va nog, sa Jan Gradvall och slängde en hink kall frityrolja över Lennart Persson. Vilket snarast förvärrade den redan penibla situationen.

Från London mms:ade Andres Lokko diverse avtändande bilder från Johan Cronemans födelsedagskalas. Men inte heller det bet på den gamla byxormen.

Det här går inte, suckade Mats Olsson och torkade sig om pannan med ett gammalt runkpapper som han stulit från Joppe Philgren tjugo år tidigare. Vi får helt enkelt supa ner den här erektionen.

Håkan Steen tittade upp från skärvorna av sin Lou Reed-byst. Supa ner ståndet, ska det verkligen vara nödvändigt? Undrade han tyst för sig själv.

Tillsammans bildade de en kedja från Håkans Steens barskåp, fram till Lennart Persson, där glas efter glas langades fram till den grimascherande Lennart Persson.

Så fortsatte det och inte förrän ståndet givit med sig, när organet låg som en klubbad säl och surade längst knäskålarna, vågade man pusta ut.

Ett skepp kommer lastat, sa Jan Gradvall och hackade upp ett par linor med samma omfång som en bäbisarm.

Koks i lasten, sjöng Fredrik Virtanen på klingande östgötska och vidgade sina näsborrar så att de antog storleken av skallen på en gibbonapa.

Per Bjurman böjde sig fram och blickade in i de två gapande hålen till näsborrar. Det här påminner mig om Lumbalumbagrottorna, mumlande han och fingrade trevande på den nästan helt uppfrätta mellanväggen.

Håkan Steen bad en tyst bön om att hans samling NME-tidningar från -93, inte skulle gå samma öde till mötes som Lou Reed-bysten, nu när det dukades fram näsgodis.

En liten flisa av bysten virvlade fortfarande runt i tvårummaren och letade sig olyckligt ner i Virtanens näsborrar. Ett par sekunder av andlös väntan följde, då Virtanens ansikte drogs samma. Sen nös han.

En moln av vitt pulver flög ut genom det öppna fönstret. Som ett fluffigt cumulusmoln gled det ut över gatorna och fortsatte sin färd mot DN-skrapan, där nöjesjournalisten och  trendanalytikern Fredrik Strage satt och nostalgiyoutubade Atari Teenage Riot.

Han betraktade det märkliga molnet som glidit in över hans skrivbord, nosade försiktigt på det och utbrast: Rockbjörnens folk! Nä nu, jävlar.

Han twittrade snabbt ner dessa ord och gav sig ut på stan. I riktning mot Skånegatan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".