Sveriges ende samvetsfånge Dawit Isaak - en bakgrund

Under några dagar 2005 trodde att alla Dawit Isaak släppts fri. Här Dawits fru Sofia Beharane med barnen, Yoran då 12 år, Betlehem 12 år och Danait 7 år hemma hos Leif Öbrink i Lerum (ordf i stödfröreningen). Foto Björn Larsson Rosvall/Scanpix
Under två dagar 2005 trodde Dawits fru Sofia och barnen att Dawit var frisläppt. Här med Leif Öbrink i stödföreningen. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix

På morgonen den 23 september 2001 knackar det på ytterdörren till den svensk-eritreanske medborgaren och journalisten Dawit Isaaks hus i Asmara, huvudstad i Eritrea.

Hans hustru Sofia öppnar. Utanför står tre civilklädda män som vill tala med Dawit.

Han går lugnt fram till männen utan att undra vad saken gäller.

-Säkert ett vanligt förhör, säger han till sin fru.

-Jag är snart tillbaka.

Publicerat tisdag 24 mars 2009 kl 16:30

Sen dess har Dawit Isaak suttit fängslad – med undantag av ett par dagar i frihet 2005. Då trodde Dawit att han var frisläppt. Men regimen säger att han bara tillfälligt släpptes för att besöka läkare och sjukhus.

Idag, snart åtta år efter att han först fängslats, vet ingen i Sverige var han finns. Uppgifter från eritreaner i exil gör gällande att han är inlagd på ett militärsjukhus, eftersom han fått problem med diabetes. Tidigare har han också haft hjärtproblem.

 

Inget åtal, ingen rättegång
Dawit Isaak vet inte ens idag riktigt varför han fängslats. Inget åtal har väckts. Ingen rättegång ägt rum. Det han vet är däremot att flera av hans journalistkollegor, som också fängslades ett par veckor efter att världens ögon sedan den 11 september var riktade mot World Trade Center i New York, har dött i fängelser.

Och att Eritrea, som han trodde var på väg mot att bli en demokrati med en fri press, istället utvecklats till totalitär regim under president Isaias Afeworki.

 

Reporter och delägare
Dawit Isaak arbetade som reporter på tidningen Setit, som han också var delägare i när han fängslades.

Varken Setit eller Dawit hörde till Afeworkis hårdaste kritiker. Och Setit var den tidning som presidenten lät sig intervjuas av. Kanske för att Setit var den första men framför allt största oberoende tidningen i Eritrea, som blev självständigt 1993 efter många års hård kamp.

Men då i slutet av september 2001 slog regimen till mot hela Asmaras flora av oberoende tidningar. Alla stängdes på order av Afeworki.

 

Politiker buras in strax före
Redan några dagar tidigare, den 18 september samma år, hade den så kallade 15-gruppen fängslats. Den bestod av femton politiker som i maj, ett år efter det senaste krigsslutet mot Etiopien, skrev ett öppet brev som lades ut på nätet.

I brevet vädjade de om att de demokratiska reformer som hade utlovats också skulle infrias, bland annat att central- och nationalrådet skulle sammanträda regelbundet.

Det var bland annat för att den oberoende pressen under tiden fram till september publicerade hela eller delar av brevet, som president Afeworki stängde den.      

 

”Förrädare, inte samvetsfånge”
Dawit Isaak är sedan dess Sveriges enda svenske medborgare som är definierad som samvetsfånge av Amnesty. Men så ser Eritreas ledning inte alls på saken. Tvärtom definieras Dawit Isaak som eritrean, eftersom han också har eritreanskt medborgarskap. Och istället för samvetsfånge betraktas han som landsförrädare.

 

Jämngammal med frihetskampen
Han är född den 27 oktober 1964. Och det var ungefär samtidigt som kampen för ett fritt Eritrea inleddes.

Till Sverige kom Dawit som flykting från det långa kriget första gången i augusti 1987. Hans fyra bröder fanns redan i Sverige sedan flera år.

Dawit hamnade efter en tid i Lerum utanför Göteborg. Där bodde han en kortare tid hos Leif Öbrink – numera ordförande i stödkommittén för Dawit Isaak. Hos Leif Öbrink hade tidigare också Dawits bror Esayas bott.

 

Poet och teaterproducent
Dawit Isaak har egentligen tidigare mest blivit känd som poet, författare och teaterproducent. Han första bok publicerades i Sverige 1988.

Han flyttade ganska snart till en egen lägenhet i Lerum.

Dawit trodde mycket på det självständiga Eritrea. Så fort kriget mellan Etiopien och Eritrea tog slut skaffade han sig eritranskt medborgarskap precis som tiotusentals andra eritreaner i exil. Detta för att kunna delta i folkomröstningen som ledde fram till ett fritt Eritrea. Ungefär samtidigt fick Dawit den 4 november 1992 svenskt medborgarskap. Han har med andra ord varit medborgare i Sverige lika länge som i Eritrea.

 

Till Eritrea 1992
Första gången han kom till Eritrea var i slutet av 1992. Han gifte sig med Sofia Berhane och reste sedan fram och tillbaka mellan Sverige och Eritrea flera gånger de kommande åren. I jun1 1996 flyttade han tillbaka till Eritrea. För alltid trodde han. Blev reporter och delägare i Setit något år senare. 

Men konflikten med Etiopen hårdnade. Dawit vände tillbaka till Sverige och förberedde att familjen skulle komma efter och bli svenska medborgare.

 

Jobbade som städare
Han arbetade bland annat som städare. I april 2000 hade skrapat ihop tillräckligt med pengar för att kunna hämta sin familj. Familjen bosatte sig i Göteborg och Sofia och barnen fick permanent uppehållstillstånd.

Ett år senare reste han tillbaka till Eritrea för att ordna en del privata angelägenheter. Familjen kom efter i september samma år. Sofia och hans barn hade inte varit i Asmara mer än i en vecka förrän det knackade på dörren morgonen den 23 september. Det var då Dawit greps.

 

LÄS BOKEN DAWIT OCH FRIHETEN  

(Du som vill veta mer om Dawit Isaak kan med fördel läsa boken ”Dawit och friheten”Silcs förlag. Utgiven 2004. Redaktörer är Johan Karlsson och Richard Sjöberg, som också skrivit egna kapitel i boken.

I boken finns kapitel om Dawits liv, om Dawit och den relativa tystnad som länge rådde om hans öde, om Eritreas utveckling till självständigt land och sedan diktatur med mera.)

 

Externa länkar:
dawitisaak@com

Skriv ut

Nyckelord

Dawit Isaak

Dela

Användarkommentarer

Kommentera

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@jkldsa.se”

Visa fler