Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu finns boken med texter av Dawit Isaak

Publicerat måndag 4 oktober 2010 kl 15.40

Under Bokmässan 2010 i Göteborg släpptes Dawit Isaaks bok "Hopp - - historien om Moses och Mannas kärlek & andra texter". Det har redan skrivits en hel del om boken och utdrag av texterna har publicerats både här och där. 

Vi hänvisar till Ulrika Knutssons i Godmorgon Världen söndagen den 3 oktober och i Jönköpings-Posten den 29 september.

Utdrag ur den längsta texten har funnits i Expressen och Journalisten publicerade en text Dawit hann skriva i Setit innan den tidningen stängdes och Dawit fängslades. 

Björn Tunbäck berättade i slutet av  den 2 oktober (sista minuterna) hur han kom på idén med boken. Och hur stolt Dawit Isaak var när han skrivit om Moses och Mannas kärlek på tigrinja.  

Du kan också höra hela den oklippta intervjun med Tunbäck här!  

Och läsa Wredéns artikel om boken om du klickar vidare.

Du kan också läsa Åke Wredéns text i JP här:

Ur Jönköpings-Posten (kultur, sid. 6), onsdagen den 29 september 2010

Dawit Isaak på svenska

Nu i september är det nio år

sedan författaren och redaktören

Dawit Isaak sattes i fängelse i

Eritrea , och han sitter där än, om

han överlevt den hårda behandlingen.

Nu kommer en bok med några av

hans samlade texter.

 

Dawit Isaak har nu varit fånge i nio år för sin övertygelse

om det fria ordet och demokratin.

Redan 1985 hade han sin första frontalkrock med

censuren. Han skrev för teatern, om ett ämne som

fanns redan på Shakespeares tid - unga människors

kärlek som kommer i konflikt med de äldres

sociala konventioner och klassgränser. I original

hette pjäsen ”Munna”, efter namnet på den

kvinnliga huvudpersonen.

 

Dawit Isaak var bara 21 år när han skrev ”Munna”

för en teatergrupp i Asmara, så som han skulle

fortsätta att skriva för teatern när Eritrea blev

självständigt 1993 och han kom tillbaka till

Asmara som svensk medborgare.

Nu är den ena av ”Munnas” två delar utgiven på

svenska, ihop med ett par tidningsartiklar och

andra texter av Dawit Isaak.

Pjäsen blev inte spelad i Asmara. Det var under

Etiopiens herravälde, det fanns censur, och när det

blev dags för premiär sade den stopp. Ungdomarna

Moses och Manna, som de får heta efter översättning

från tigrinja, trotsar sina föräldrar i frågor

som äktenskap och sexualitet – det var ett känsligt

ämne.

För att ge ut detta på svenska krävs att man

upphäver den kommersiella tyngdlagen. ”Hopp”

heter boken – och hela elva svenska bokförlag har

lagt ihop pengar till denna demonstration för det

fria ordets betydelse. Tidningen Expressen, samt

Tidningsutgivarna, Författarförbundet med flera

har också slutit upp.

 

Huvudnumret i boken är det som censuren förbjöd

1985, och att flytta detta från tigrinja till

svenska kan inte ha varit lätt. Men spänsten i

texten har klarat avståndet mellan språken och

mellan gymnasieungdomars villkor i Sverige i dag

och Asmara på 1970-talet. Det är då handlingen

utspelas.

Dawit Isaak skrev i ett flöde av korta, enradiga yttranden,

repliker, tankar, tonårsgrubbel, kärleksvånda,

vilda planer, oförstånd och olycka. Det är i

ett u-land, men i huvudstadsmiljö. Pojkar och

flickor går i samma skolor, läser till studentexamen,

möts på kyrkliga festligheter, pratar i

telefon i timmar, skolkar ibland, har föräldrar som

har bil, och kompisar som kör taxi – samtidigt som

de omges av traditioner och förväntningar som inte

tolererar att de finner sin kärlek själva.

Den talang han visar i boken hade han i

journalistiken också. Då tidningen Setit grundades

- det var under de år då friheten tillfälligt

blommade upp - värvades författaren Dawit Isaak

dit som redaktör och delägare. En av hans artiklar

om politisk frihet har tidigare tryckts om på svenska,

i antologin ”Tystade röster”. För drygt tre och

ett halvt års insatser som reporter och kulturskribent

har han fått, hittills, nio år i fängelser där

den ena samvetsfången efter den andra har dukat

under.

Många gånger har jag läst föraktfulla, omisskännligt

rasistiska omdömen i kommentarspalterna

under nyhetsartiklar om Dawit Isaak i dagstidningars

Internetupplagor. Han får väl skylla sig

själv har det hetat, när han frivilligt åkte tillbaka

och åkte fast, varför ska vi då bry oss om hans

svenska pass?

Dessa som anonymt hånar Dawit Isaak på nätet

håller noga reda på en enda sak – hans hudfärg.

Men de blundar för annat. När han efter åren i

Göteborg blev redaktör i Eritrea var landet på väg

mot planerade fria val och hade fått en fri press.

Hur allt detta krossades i september 2001 blundar

de för.

De har också kunnat blunda för Dawit Isaak som

kulturpersonlighet och författare. Sådant blir nu

svårare. Även därför är det en berömvärd insats att

ge ut Dawit Isaak på svenska.

 

ÅKE WREDÉN

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".