Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Efter motstridiga besked: Fallet Dawit Isaak riskerar att bli obehaglig parallell till fallet Raoul Wallenberg

Publicerat fredag 22 oktober 2010 kl 16.05
Björn Tunbäck: ”Helt motstridiga uppgifter från UD och EU”
(8:29 min)
Björn Tunbäck Foto:SVT

Fallet med fängslade Dawit Isaak riskerar att bli en obehaglig parallell till det svenska misslyckandet med att få Raoul Wallenberg fri från rysk fångenskap. Det anser människorättsexperten och advokaten Percy Bratt, en av juristerna som skrivit rättsutlåtandet om Dawit Isaak.

Och UD:s passivitet, eller tysta diplomati, kan bero på att Utrikesdepartementet är lurat eller felinformerat av den eritreanska regimen. Det börjar Reportrar utan gränsers representant Björn Tunbäck tro efter att han och Dawit Isaaks bror Esayas först besökt UD i Sverige och sedan EU:s biståndskommissionär i Bryssel och fått helt motstridiga besked om EU:s bistånd till Eritrea.

Enligt kabinettssekreterare Frank Belfrage skulle ett indraget bistånd inte få någon effekt på Eritrea eftersom landet inte längre tar emot något bistånd.

Men enligt EUs biståndskommissionär Andris Piebalgs och hans kontor har det hittills i år betalat ut 6,2 miljoner euro, dvs över 60 miljoner kronor. Och utbetalningarna fortsätter.

Hör hela intervjun här om vad besöken på UD i Stockholm och mötena i Strasbourg och Bryssel resulterade i.            

Och här kan du läsa en sammanfattning av rättsutlåtandet. Och  hela det utlåtande som advokaterna Bratt och Asplund ställt samman sedan Dawit efter nio år, på initiativ av Tunbäck och Esayas Isak, fått juridisk hjälp, bekostad av de olika organisationer som kämpar för att Dawit ska friges.

Och så här lyder sammanfattningen av utlåtandet:

Dawit Isaak är svensk medborgare. Han greps i Asmera, Eritrea, den 23 september år 2001 efter att ha medverkat i oberoende press. Sedan dess har han suttit fängslad utan anklagelser eller juridisk prövning. Enligt trovärdiga uppgifter lever Dawit Isaak under direkt livshotande förhållanden.

Centrala bestämmelser i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna är förbudet mot tortyr, samt rätten till en rättvis rättegång. Primärt svarar varje medlemsstat för kränkningar som sker inom dess territorium. En stat kan dock i vissa fall bli ansvarig för händelser som sker utanför landets gränser. Vissa konventionsrättigheter anses även innefatta positiva förpliktelser, vilket innebär att en medlemsstat inte bara måste avhålla sig från ett visst handlande, utan även måste agera aktivt för att skydda medborgare från kränkningar. Sådana på konventionen grundade förpliktelser innebär enligt Europadomstolens praxis att varje tillgängligt och ändamålsenligt legalt och diplomatiskt medel ska tillgripas för att garantera individens fri- och rättigheter. Förpliktelserna accentueras när det är fråga om kränkningar av absoluta rättigheter, såsom rätten att inte utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Staten måste då även kunna visa att ändamålsenliga och tillräckliga åtgärder har vidtagits i det enskilda fallet.

Dawit Isaak varit frihetsberövad utan rättslig prövning i över nio år och även utsatts för tortyr och omänsklig och förnedrande behandling. Mot denna bakgrund kan det anses ha uppkommit en på Europakonventionen grundad förpliktelse för Sverige och övriga EU-stater, samt indirekt för EU, att tillgripa varje tillgängligt diplomatiskt och rättsligt medel för att söka säkerställa Dawit Isaaks konventionsrättigheter. Ett sådant rättsligt agerande mot Eritrea kan ske enligt den folkrättsliga principen om så kallad diplomatisk protektion (jus protectionis).

Det åligger således EU:s medlemsstater att skyndsamt vidta kraftfulla åtgärder i förbindelserna med Eritrea för att uppfylla dessa förpliktelser. Eritrea är ett av världens fattigaste länder och till relativt stor utsträckning beroende av bidrag, bland annat från EU. Med hänsyn till detta kan exempelvis ett krav på Dawit Isaaks frigivande som ett villkor för biståndet vara ett sådant verksamt diplomatiskt medel för att uppnå att Dawit Isaak inte utsätts för fortsatta konventionskränkningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".