Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Gräver djupt i det ytliga.
6 MAJ 2011

Alexander McQueen – en konstnärlig provokatör vars verktyg var tyg, nål och tråd

Publicerat onsdag 4 maj 2011 kl 15.13
1 av 13
Alexander McQueen i Paris 2009. Foto: Scanpix
2 av 13
Från kollektionen The Horns of Plenty, hösten 2009. Foto: Scanpix
3 av 13
Alexander McQueens hund Minter. Foto: Shari Hatt
4 av 13
Alexander McQueens hund Juice. Foto: Shari Hatt
5 av 13
Alexander McQueen, tillsammans med skådespelerskan Sarah Jessica Parker, klädd i McQueen-klanens tartanmönster. Foto: Scanpix
6 av 13
Alexander McQueens efterträdare Sarah Burton. Foto: Scanpix
7 av 13
Kollektionen Plato's Atlantis från 2010. Foto: Scanpix
8 av 13
Armadilloskorna från kollektionen Plato's Atlantis, 2010. Foto: Scanpix
9 av 13
Från kollektionen The Horns of Plenty, 2009. Foto: Scanpix
10 av 13
Från kollektionen Widows of Culloden, 2006. Foto: Scanpix
11 av 13
Från kollektionen Widows of Culloden, 2006. Foto: Scanpix
12 av 13
Kollektionen The Girl Who Lived In The Tree från 2008. Foto: Scanpix
13 av 13
Folk lägger blommor utanför Alexander McQueens butik i New York efter beskedet om hans död, 11 februari 2011. Foto: Scanpix

I veckans STIL ska vi titta närmare på den man vars namn snurrar runt som allra mest ­i modevärlden just nu – Alexander McQueen (1969-2010). Och inte bara för att modehuset som bär hans namn gjorde förra veckans mest omtalade brudklänning. I onsdags öppnade nämligen en stor retrospektiv utställning om hans modeskapande på Metropolitan Museum of Art i New York kallad för Alexander McQueen: Savage Beauty (4 maj – 31 juli). Det är den första utställningen om hans livsverk som gjorts efter hans död, i februari förra året. Då tog han sitt liv, endast 40 år gammal. Något som fick modevärlden att försättas i en sorts chocktillstånd.

För Alexander McQueen var inte vem som helst. Han var ingen utbytbar designer som lätt kunde ersättas av någon annan, som kunde ta upp tråden och fortsätta spinna guld för modehusets ägare. Han var ett unikum. En modeskapare vars enorma hantverksskicklighet gav honom frihet att fullfölja alla sina fantasier om vad kläder egentligen kunde vara, och kunde säga. Många menar att han snarare var en konstnär som bara råkade arbeta med tyg, kläder och modevisningar. Hans fascination, nästan besatta intresse, av att utforska olika aspekter av död, natur, religion, historia och politik fick hans modevisningar att bli spektakulära föreställningar som kunde mäta sig med de allra bästa av teater- eller performanceuppträdanden.  Inte sällan chockerade de. ”Jag är en stor anarkist. Jag tror inte på religion, eller på att en människa ska styra över en annan. Det är teman som jag återkommer till”, har han sagt.

Ingenting verkade vara omöjligt att realisera under Alexander McQueens visningar. En stor ring av levande eld med en rödklädd modell, som en djävulsk orm, på catwalken 1998.  Två robotar som sprutmålar en modells vita klänning med färg till tonerna från ”Svansjön” 1999. Modeller som hårdtränats av koreografen Michael Clark för att kunna framföra en modern variant av Sidney Pollacks film om maratondansande par under depressionsåren, ”När man skjuter hästar så”, 2004. Kate Moss, svävandes som ett stort moln över catwalken, i form av ett hologram, 2006.

Men redan med sin första visning 1993 kom han att sätta en bred, folklig och seglivad trend som spreds över hela västvärlden och håller ställningen än idag– den lågt skurna byxan. Ni kanske minns den tid då färgen på kvinnors tangatrosor var en vanlig syn så fort kvinnor satt, eller hukade sig. Skyll på McQueen. ”Bumsters”, hette hans modell av byxa som var så lågt skuren att stjärtspringan syntes.

Alexander McQueen var djupt fascinerad av den brittiska historien, och av sin familjs roll i den. Hans mamma, Joyce, hade hittat familjen McQueens rötter på ön Skye, den största och mest nordligt belägna ön i inre Hebriderna i Skottland. Hon berättade för honom om de många och invecklade maktkonflikter som England haft med resten av Storbritannien, vilket rörde upp starka, ofta ilskna, känslor i Alexander McQueen. Flera av hans kollektioner – från 1995 års ”Highland Rape” till 2006 års ”The Widows of Culloden” – kan direkt härledas till just hans skotska arv, och ilska. Men till det skotskrutiga mönstret hyste han desto varmare känslor och tvekade inte att dra på sig kilten vid högtidliga tillfällen.

I programmet berättar vi mer om vad rutorna i den McQueenska klanen betyder, och varför tartan blir alltmer populärt. Vi har bland annat talat med House of Tartan ligger i Comrie, i Skottland där ett av världens största tartanarkiv finns. Vi berättar också om hans efterträdare, Sarah Burton. En kvinna som under fjorton år var hans högra hand och själv en mästare på mode. Vi får även höra om hans bästa vänner – hundarna Minter, Juice och Callum. Fotografen Shari Hatt berättar om hur det var att porträttera dem. Mode- och kulturjournalisten Salka Hallström Bornold berättar om hur det var att uppleva en Alexander McQueenvisning.

Veckans gäst är Maria Ben Saad, lektor i modekommunikation vid Beckmans designhögskola i Stockholm, som precis har sett utställningen ”Alexander McQueen: Savage Beauty” i New York.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".