Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Granskar medier & journalistik. Går bakom veckans rubriker & spanar in i framtidens medielandskap.

Myndigheternas PR-kampanjer

Publicerat onsdag 1 augusti 2007 kl 15.00
1 av 2
2 av 2
Pia Grahn Brikell

P1 lördag 4 augusti kl 11.03

Statliga och kommunala myndigheter satsar årligen hundratals miljoner av skattemedel på att marknadsföra den egna verksamheten. Varje år satsar till exempel Sveriges kommuner 50 miljoner kronor på verkningslösa reklamkampanjer för att öka inflyttningen, enligt nyhetsrapporteringen i veckan. Men den marknadsföringen är bara ett av många exempel. Den totala summan bara för ren myndighetsreklam överstiger 200 miljoner kronor, enligt uppskattningar från SIFO. Vi har tittat på den senaste SIFO-undersökningen, som visar att mer än 237 miljoner kronor lades på ”samhällsinformation” förra året, en ökning med runt 14 procent sedan 1997.  Till det kommer andra typer av marknadsföring, som PR och ”kommunikation”. Är det ett problem att våra myndigheter använder skattepengar till att marknadsföra sig själva? Pia Grahn Brikell, VD på Sveriges Reklamförbund, tycker det är effektivt använda skattemedel. Pia Moorhead-Törnberg, journalistiklärare på JMK, tycker att det är ett demokratiproblem. Och en statlig utredning, ”Förvaltningskommittén”, granskar för närvarande myndigheternas opinionsbildning för att se om det behövs nya regler.

När det är ont om riktiga nyheter kan journalister ibland hjälpa verkligheten på traven. Ett klassiskt exempel är Aftonbladets nazistaffär från 1998, då en ung reporter förmådde en grupp nazister att ta vissa hotbilder på kända personer, som sedan gjordes till en stor nyhet. Ett annat exempel, som är mindre omtalat, är när ett aggressivt medborgargarde på en liten skånsk ort hamnade på löpsedlarna, med lite ovanlig hjälp från reportern. När reportageteamet först mötte medborgargardet visade det sig nämligen att det inte var tillräckligt stort för att skapa rubriker, det var bara två personer som dök upp. Så reportern hoppade in, med skidmask och tillhygge, för att fylla på så att det blev en bra bild. Men det finns naturligtvis många fler, och mindre dramatiska exempel, och de flesta avslöjas förmodligen aldrig. Medierna har tittat närmare på en föräldraförening mot brott, som, enligt en av föräldrarna bakom nätverket, aldrig blivit till om inte reportern själv kommit med idén. Och ett gourmetrecept på mördarsniglar, som väckte rubriker världen över. I själva verket var det redaktionen, inte kocken, som låg bakom idén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".