Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Granskar medier & journalistik. Går bakom veckans rubriker & spanar in i framtidens medielandskap.

Oenighet i yttrandefrihetskommittén

Publicerat torsdag 21 oktober 2010 kl 21.29

Det råder oenighet i den statliga yttrandefrihetskommittén, som lägger fram sitt delbetänkande om en ny yttrandefrihetsgrundlag nu på fredag. En ny grundlag riskerar att försvaga tryck- och yttrandefriheten,  hävdar kommitténs två folkpartistiska ledamöter, kan Medierna avslöja. Tillsammans med fyra juridiska experter har de skrivit ett särskilt yttrande, där de pekar på riskerna med de tre modeller för en ny grundlag som kommittén presenterar i sitt delbetänkande.
— Jag kan tycka att man redan i det här stadiet borde haft med den befintliga lagstiftningen som en fjärde modell, säger Per Hultengård, jurist på organisationen Tidningsutgivarna, som är knuten till kommittén som expert.

Yttrandefrihetskommittén, ledd av före detta justitiekanslern Göran Lambertz, har tagit fram tre modeller för en framtida, teknikneutral, yttrandefrihetsgrundlag. De olika modellerna ska debatteras offentligt innan utredningen fortsätter med en av dem som utgångspunkt för en framtida lagstiftning.
Men de två folkpartistiska ledamöterna Lena Blixt och Erik Wassén, tillsammans med Per Hultengård och ytterligare tre experter, är oroliga för att en ny grundlag riskerar att försvaga tryck- och yttrandefriheten. De pekar på en rad problem med de modeller som nu läggs fram för debatt.
I den så kallade ”Ändamålsmodellen” så ska, enligt kommitténs betänkande, ett yttrande skyddas av grundlagen om det är ”journalistiskt, litterärt, konstnärligt eller opinionsbildande”. Det leder enligt de kritiska ledamöterna till en bedömning av innehållet, något som är olämpligt eftersom det finns en risk att kontroversiella yttranden skulle kunna hamna utanför och att yttrandefriheten inte gäller när den bäst behövs, anser de. När det gäller den så kallade ”Verksamhetsmodellen” så pekar man på svårigheten att definiera begreppet ”massmedieföretag”, något som i den modellen har stor betydelse för om någon ska skyddas av en sådan yttrandefrihetsgrundlag eller inte.

Per Hultengård och de andra bakom det särskilda yttrandet är mycket tveksamma till om de föreslagna modellerna ger ett tillräckligt skydd för tryck- och yttrandefriheten, och de tror att man trots allt kommer att få gå vidare med att justera nuvarande grundlagar. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen har fungerat bra och har hittills kunnat anpassas till ny teknik, anser man.
Hör mer om Yttrandefrihetskommitténs betänkande i ”Medierna” nu på lördag, kl 11.03.


Petter Ljunggren
 petter@tredjestatsmakten.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".