Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Granskar medier & journalistik. Går bakom veckans rubriker & spanar in i framtidens medielandskap.

Så här gjorde vi undersökningen om drevet och könet

Publicerat fredag 4 mars 2011 kl 23.20

Vi ville ta reda på om det är så att kvinnliga och manliga makthavare behandlas olika av medierna när drevet går. Men hur gör man det?

Inledningsvis sammanfattade jag den forskning som har gjorts på ämnet genus och drev. Jag intervjuade medieforskare som på olika sätt berört ämnet, skrivit artiklar eller gjort fallstudier. Jag talade med Bengt Johansson, JMG, Ester Pollack, JMK, Gunilla Jarlbro, Lunds universitet, Kristina Widestedt, JMK, Lars Nord, Mittuniversitetet och Åsa Kroon, Örebro universitet. Samtalen gav mig en överblick och jag fick veta att det finns fallstudier på området – men inga undersökningar som man kan generalisera utifrån. Ester Pollack berättade att det saknas pusselbitar. 

Jag läste åtta studier. Flera drar slutsatsen att i drev med kvinnliga makthavare i centrum är privatmoralen central. Och kvinnor som hamnar i blåsväder kritiseras som privatpersoner, i högre grad än män. Men den forskning som finns kan man alltså inte dra några generella
slutsatser av. Fallstudierna rör oftast ett, två eller tre fall. 

Jag bestämde mig för att göra en egen undersökning. Jag visste att jag ville titta på ett större antal drev – tio stycken. Men hur väljer man ut jämförbara case? Jag tog hjälp av Kent Asp, som är professor i journalistik och docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han rådde mig att välja likartade fall, där personerna har haft samma position, eller begått samma blunder – för att kunna ställa de två mot varandra. Det var också så jag gjorde mitt urval. Jag resonerade mig fram till fem kvinnliga drev, och fem manliga drev. Dreven skulle ha inträffat nära varandra i tid, personerna skulle ha en liknande position, eller så skulle de ha gjort liknande övertramp. Drevens omfattning skulle också vara stor, och jag ville titta på drev över tid. Jag delade in dreven i par, och resultatet blev:

Mona Sahlin, partiledarkandidat för socialdemokraterna - använde regeringens kontokort till privata inköp. 1995
Sigvard Marjasin, före detta landshövding i Örebro län och dåvarande ordförande i Palmekommissionen – hade slarvat med representationen och klippt kvitton under sin tid som landshövding. 1996

Gudrun Schyman, partiledare för vänsterpartiet – hade gjort felaktiga avdrag på skatten. 2003
Jan O Karlsson, bistånds- och migrationsminister – hade 124 000 kronor i lön, eftersom han fortfarande fick avgångsvederlag från jobbet som president för EU:s revisionsrätt. 2002

Cecilia Stegö Chiló, nybliven kulturminister – hade inte betalat tv-licensen på 16 år, 2006
Tobias Billström, nybliven migrationsminister – hade inte betalat tv-licensen sedan han flyttade hemifrån. 2006

Ulrika Schenström, dåvarande statssekreterare – var ute och vin tillsammans med en reporter samtidigt som hon hade krisberedskap. 2007
Lars Danielsson, dåvarande statssekreterare – kunde inte svara på vad han gjorde på annandag jul 2004, när tsunamin slagit till. 2005

Sofia Arkelsten, nuvarande partisekretare för moderaterna, lät sig bjudas på en resa av oljejätten Shell. 2010
Sven Otto Littorin, dåvarande arbetsmarknadsminister, tillkännagav sin avgång under Almedalsveckan med motiveringen att han ville skydda sina barn undan offentligheten, en dag senare kom det fram att Aftonbladet hade konfronterat honom men uppgifter om att han köpt sex. 2010

Vi har analyserat dreven parvis, systematiskt gått igenom 500 tidningsartiklar, från de fyra största rikstäckande tidningarna, Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Sveriges radios pressarkiv hjälpte oss att ta fram artiklarna. De har tagit fram artiklar från och med drevets första dag, tills dess att drevet ebbat ut. De har i vissa fall gjort ett visst urval, när bevakningen varit massiv. De har då valt bort artiklar med snarlikt innehåll, notiser och läsarsidor. 

Jag har gjort en kvalitativ analys, gått igenom artiklarna och sett hur medierna skriver om män respektive kvinnor. Jag har tittat på hur makthavarna beskrivs, vilken roll deras kön spelar och vilken roll det spelade för de som fick avgå. 

I tre fall beskriver medierna kvinnornas utseende, i varierande utsträckning. I Gudrun Schymans fall är det som mest tydligt. I två fall beskrivs inte utseende på samma sätt. Ansiktsuttryck och beteende beskrivs i de kvinnliga fallen, i betydligt högre mån än i de manliga. 

Eftersom majoriteten av kvinnorna beskrivs utifrån sitt utseende drar jag slutsatsen att kvinnor beskrivs utifrån sitt utseende. I de manliga fallen hittar jag inga liknande beskrivningar - skillnaden blir tydlig. Bara i Sigvard Marjasins fall skriver man om utseende - att han är sex centimeter från att vara kortväxt - det är snarare att håna honom än att beskriva hur han ser ut.     

Jag såg också att medierna är intresserade av en politikers föräldraroll - om politikern är en kvinna. Man inte bara nämner det i majoriteten av de kvinnliga fallen, utan ger det i ett par fall också en betydelse för hur den kvinnliga politiken sköter sitt jobb, inte minst i Mona Sahlins fall. I en artikel om Ulrika Schenström berättar man att hon har valt bort barn - för att satsa på karriären. Nåt liknande går inte att hitta i de manliga casen.

Om männen benämns som pappor beror det på att de själva tar upp det, som Sven Otto Littorin, som avgick med argumentet att han ville skydda sina barn.

Jag hittade andra exempel på beskrivningar av kvinnorna som också tyder på att kvinnor omskrivs på ett annorlunda sätt än män när jag analyserade dreven parvis:

Man skriver att Mona Sahlin är dubbelarbetande mamma – det används till hennes försvar, men också för att klandra henne. Det fanns ingenting liknande i Sigvard Marjasins fall. 

Ulrika Schenström kallas extramamma till Fredrik Reinfeldt. I en artikel skriver man att hon är macho jämte Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, i en annan att hon har ett ettrigt skall. Lars Danielsson beskrivs inte på något liknande sätt i de undersökta artiklarna.

Cecilia Stegö Chiló ifrågasätts starkt, för att hon saknar kulturkompetens och är politiskt oerfaren. Tobias Billströms kompetens ifrågasätts inte på samma sätt.

Gudrun Schyman får tåla mycket publicitet som rör hennes privatliv – tidigare skandaler och affärer. Dessutom försöker man i krönikor förklara hennes beteende – det förekommer inte i Jan O Karlssons fall.

Man skriver att Sofia Arkelsten är korkad och naiv. Inte i något av de manliga fallen används ordet naiv.  

Att de kvinnliga makthavarna bevakas på ett annorlunda sätt än de manliga, betyder inte att de manliga makthavarna får en snällare behandling. I dreven vi har analyserat ser vi att man går hårt åt männen också, även om man inte beskriver dem på samma sätt - Lars Danielsson är en lögnare, Jan O Karlsson är girig, arrogant och patetisk. 

Får kvinnliga makthavare avgå för att de är kvinnor?

När det gäller avgång hittade jag fler förklaringar, förklaringar som spelar större roll än könsaspekten. I de tio fallen kan man formulera det så här: det är viktigare att du lever som lär och att du sköter ditt jobb än vilket kön du har - när det gäller din möjlighet att sitta kvar. 

Sju av de tio fall som vi har tittat på har slutat med en avgång - fyra kvinnor och tre män har fått gå. De som har suttit kvar har gjort det för att deras övertramp inte haft med deras politiska ansvarsområde att göra, som Tobias Billström, för att de har gått att rätta till, som i Jan O Karlssons fall, eller för att man som Sofia Arkelsten har haft stöd av sitt parti och inte brutit mot några bestämda regler. Det blir svårare att sitta kvar om man har gjort någonting som går rakt emot sitt uppdrag, eller sin politik, eller om man på ett allvarligt sätt har misskött sitt jobb.

Vi frågade våra riksdagsledamöter om deras tankar kring drev

Jag skickade också ut en enkät till samtliga riksdagsledamöter, för att ta reda på vad de tycker och tänker kring mediedrev. Jag fick svar av 82 procent. Skillnaden i svarsfrekvens mellan könen och de olika partierna var så liten att den inte hade någon inverkan på resultatet. Jag fick hjälp av Jan Strid, universitetslektor på JMG och statistikexpert, för att göra den bedömningen. 

Eftersom jag hade en svarsfrekvens på 82 procent blev felmarginalen 4,13 procent. För att se en faktisk skillnad måste det alltså skilja mer än 8,26 procent mellan männens svar och kvinnornas svar. Värt att nämna är att det finns en faktor som kan ha färgat enkätsvaren. Enkäten gjordes under Mona Sahlins avgång – och väldigt många i enkäten tar henne som exempel på en person som har behandlats annorlunda på grund av sitt kön. 

Här är några av resultaten:


48 procent av kvinnorna ansåg sig någon gång ha blivit utsatt för ett mediedrev. 
54 procent av männen ansåg sig någon gång ha blivit utsatt för ett mediedrev. 

60 procent av kvinnorna som varit med om ett drev har upplevt ett stort, eller mycket stort obehag. 33 procent har upplevt ett visst obehag, 7 procent har inte upplevt något obehag. 
45 procent av männen som varit med om ett drev har upplevt ett stort, eller mycket stort obehag.
49 procent har upplevt ett visst obehag. 6 procent har inte upplevt något obehag.

70 procent av kvinnorna tror att bevakningen av en politiker under mediedrev påverkas av politikerns könstillhörighet. Av de tror 87 procent att kvinnor bevakas på ett mer negativt sätt än män, resterande har svarat annan påverkan. 
39 procent av männen tror att bevakningen av en politiker under mediedrev påverkas av politikerns könstillhörighet. Av de tror 78  procent att kvinnor bevakas på ett mer negativt sätt än män, 3 procent tror att män bevakas på ett mer negativt sätt än kvinnor och 19 procent har svarat annan påverkan. 

21 procent av kvinnorna tror att de själva idag bevakas på ett annorlunda sätt på grund av sitt kön, 50 procent tror det inte och 29 procent vet inte. 
5 procent av männen tror att de själva i dag bevakas på ett annorlunda sätt på grund av sitt kön, 77 procent tror det inte och 17 procent vet inte.

Frida Johanson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".