Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Granskar medier & journalistik. Går bakom veckans rubriker & spanar in i framtidens medielandskap.

Uppgifter till Medierna: Public service-kommittén skrotar radio- och tv-licensen

Publicerat fredag 25 augusti kl 16.01
Olof Lavesson (M): "Den har överlevt sig själv och håller varken tekniskt eller politiskt"
(9:08 min)
Gunilla Carlsson Socialdemokraterna
1 av 3
Gunilla Carlsson är mediepolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Foto: JONAS EKSTRÖMER
Niclas Malmberg Miljöpartiet
2 av 3
Niclas Malmberg är mediepolitisk talesperson för Miljöpartiet och ledamot i public service-kommittén. Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT
Olof Lavesson Moderaterna
3 av 3
Olof Lavesson är mediepolitisk talesperson för Moderaterna, ledamot i public service-kommittén och ordförande i riksdagens kulturutskott. Foto: Noella Johansson/TT

Den utredning som ska lösa framtidens public service-finansiering kommer i höst föreslå att riksdagen skrotar dagens radio- och tv-licens och ersätter systemet med en avgift via skattsedeln. Det uppger flera källor för radioprogrammet Medierna i P1.

– Jag uppfattar att det inte finns något stöd i kommittén eller i riksdagens partier för att behålla den traditionella tv-licensen. Den har överlevt sig själv och håller varken tekniskt eller politiskt, säger Olof Lavesson, moderat ledamot i public service-kommittén till Medierna.

1907 började Kungliga Majestät skriva ut licenser för radiolyssnare. I mitten av 50-talet tillkom liknande licenser för tv-innehav. Trots den tekniska utvecklingen, finansieras än idag, 110 år senare, Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion genom licenser för tv-innehav. Men systemet tar inom kort ett stort steg mot sin grav.

Enligt flera källor till Medierna i P1 kommer den kommitté med representanter från riksdagens alla partier som sedan slutet av 2016 utreder frågan i höst föreslå att finansieringen i framtiden ska ske via skattsedeln.

– Jag uppfattar att det inte finns något stöd i kommittén eller i riksdagens partier för att behålla den traditionella tv-licensen. Den har överlevt sig själv och håller varken tekniskt eller politiskt.

Socialdemokraterna har varit det stora parti som tydligast motsatt sig en skatt och istället värnat licenssystemet. Detta även efter att Högsta förvaltningsdomstolen i juni 2014 slog fast att det var fel av Radiotjänst att ta ut en licensavgift även för datorinnehav. Men även Socialdemokraterna har vänt.

– Vi har pekat på möjligheterna att skruva på den lagstiftning som finns idag, men det finns inga andra partier som delar den uppfattningen. Med tanke på den tekniska utvecklingen så har vi nog insett att det är svårt att finansiera den fortsättningsvis på det sättet, säger Socialdemokraternas mediepolitiska talesperson Gunilla Carlsson.

Så det är delvis en förändrad policyposition men också en fråga om att ni inte ser något parlamentariskt stöd för att behålla den licensfinansieringen vi känner idag?

– Ja, precis.

Enligt vad vi på Medierna i P1 erfar kommer utredningen föreslå att licensavgiften ersätts med en individuell public service-avgift som likt begravningsavgiften är en så kallad predestinerad skatt som tas in via skattsedeln men som behandlas utanför statens budget. Den nya avgiften ska vara proportionell baserad på inkomst, men med ett tak som innebär att höginkomsttagare inte betalar väsentligt mycket mer än idag.

Med tanke på den tekniska utvecklingen så har vi nog insett att det är svårt att finansiera den fortsättningsvis på det sättet.

För att ytterligare stärka programbolagens oberoende vill kommittén även att den nuvarande ordningen med ett årligt riksdagsbeslutet om public service-bolagens anslagsvillkor ersätts med ett flerårigt beslut som gäller för hela de beslutade tillståndsperioderna. Dessutom vill kommittén begrava den partipolitiska representationen i styrelsen för förvaltningsstiftelsen som äger de tre programbolagen.

– Det är ett stort steg i rätt riktning. Lägger man ett sådant förslag så ökar vi programbolagens oberoende gentemot regering och riksdag. Sen kan det finnas ytterligare saker man vill göra för att stärka oberoendet utöver det men de här två sakerna ser jag som de mest väsentliga, säger Niclas Malmberg, miljöpartiets representant i utredningen.

Public service-kommittén ska presentera sitt förslag för regeringen senast den 17 november. Därefter ska förslaget ut på remiss innan beslut i riksdagens kan tas under våren eller hösten 2018.

Politikerna betonar att något förslag ännu inte är offentligt presenterat, men på frågan om hur väl förankrat kommitténs slutsatser är i Socialdemokraterna svarar Gunilla Carlsson, mediepolitisk talesperson, så här.

– Vi behöver få förslaget på bordet för att sen i partiet ta en diskussion utifrån de ställningstaganden man kommit fram till i kommittén. Men så länge de värden vi har fört fram lyckats behållas i den nya finansieringsmodellen så tror jag att det finns en bred förankring i partiet om att det kan bli den nya modellen.

 

Uppdatering 20170830: I en tidigare version uppgavs felaktigt att den planerade avgiften skulle vara progressiv. Den korrekta termen är proportionell. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".