Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Förmiddag i P4 Gävleborg är programmet som gör dig smart, uppdaterad och glad.

Lektion 13

Publicerat måndag 26 november 2007 kl 15.54
1 av 5
2 av 5
3 av 5
4 av 5
5 av 5

Inom populärmusiken talar man inte så mycket om röstläge som inom den klassiska musiken, konstmusiken. Det är vanligare att diskutera röstkvalité eller sound. Det finns många olika sorters sound. Jag har valt att lyfta fram några av de vanligaste, denna lektion kommer vi att titta på 6 st och fortsätter nästa lektion med ytterligare 5. De artister som statuerar exempel använder sig oftast men inte alltid av de refererade uttrycken.

Jag tycker att du skall eftersträva att hitta ditt eget unika sound, men på vägen är det bra att ta hjälp av andra. Lyssna, härma och prova dig fram för att hitta det sound du vill ha. Du kan också när du känner dig säker på de olika sångstilarna kombinera dem. Om du lyssnar på programmet finns exempel där.

1.     Belting               
exempel: Celine Dion, Björk, Michael Bolton, Freddie Mercury

Belting används inom pop, rock och soul men även inom musikalvärlden. Belting är ett uttryck för ”hög energi sång”, kännetecknas av ett högt lufttryck, högt tonläge och högt struphuvud. Du ropar ut-belt out i den övre delen av röstregistret.

2.     Pop                   
exempel: Madonna, Britney Spears, Ronan Keating

Popsoundet sjungs ofta i ett bekvämt läge med en lätt och luftig ton och lite vibrato.

3.     Twang               
exempel: Shania Twain, Anastacia

Ett sound med stor övertonsrikedom, det är influerat av det karakteristiska amerikanska talsoundet, lite nasalt och ”retsamt”. Du kan också  lyssna på Robyn ”Do you really want me”.

4.     Country              
exempel: Dolly Parton, Patsy Kline, Alison Krauss

Countrysoundet bygger på bra teknik, väl uppövad kontroll av huvudregistret, stort omfång och en flexibel mix av bröst och huvudregister med en nasal klang.

5.     Soul                   
exempel: Stevie Wonder, Mary J Blige, Lauryn Hill

Soulsoundet lägger du i ett tonläge där du kan använda hela ditt omfång. Ett lagom lufttryck varvat med en luftig och twangig ton och stort vibrato också med en nasal touch ibland. Det som kännetecknar soul är också att man improviserar över melodin-wail.

6.     Dist                   
exempel: Janis Joplin, Brian Johnson(AC/DC), Bryan Adams

Dist är ett sound där du änvänder ett högt tonläge, högt lufttryck och press på stämbanden. Detta leder till att struphuvudets delar ovanför stämbanden inkluderas i vibrationen. Vissa sångare och framförallt sångerskor har svårt att få till en distton och andra får väldigt ont i halsen av dist. Om detta inträffar bör du vila rösten och prova igen vid ett annat tillfälle. Det är viktigt att kroppsspråket och attityden är energisk.


Lektion 14

Vi lyssnade på ytterligare 5 exempel på röstideal & sound.

1.     Rock                     
exempel:  Bono, Bruce Springsteen, Gwen Stefani, Chris Cornell (Soundgarden)

Rocksång sjungs oftast i höga tonlägen med högt lufttryck i talnära bröstregister med sparsamt eller obefintligt vibrato och distsång som en effekt.

2.     Traditionell hårdrock                   
exempel: Bruce Dickinson (Iron Maiden), Rob Halford (Judas Priest), Ozzy Osbourne, Paul Stanley (Kiss)

Det traditionella hårdrockssoundet karaktäriseras av att sångaren (oftast) sjunger i extremt högt tonläge med en kraftfull klang, trots höjden. Högt lufttryck, neutralt till lågt struphuvud, stort vibrato och öppna vokaler. Åsikterna går isär om det är falsettregistret som dominerar eller bröstregistret.

3.     Growl                    
exempel: sångaren i Enthombed

Growl betyder morra och låter som ett morrande. Growlsång förekommer mestadels inom hårdrocksgenren, men det florerar också lightvarianter inom andra gengrer. Growl sjungs med högt lufttryck, sammanpressat struphuvud och i ett lågt tonläge. Growl är kanske det sångsound som innebär störst påfrestning på rösten. Förvånande men sant är att growl också förekommer inom jazzmusiken, Louis Armstrong använde growlen flitigt. Likaså Ella Fitzgerald som hade som gimmik att härma Louis vilket resulterade i svåra röstproblem för henne under en period.

4.     Folkmusik              
exempel: Sofia Karlsson, Lena Willemark, Emma Härdelin.

Folkmusik sjungs mestadels av kvinnor. Soundet kännetecknas av en rund klang oftast i den högre delen av bröstregistret men med en flexibel teknik som gör att rösten lätt glider mellan huvud och bröstregister. Vanligt inom folksoundet kan också vara att göra en lätt percusiv ansats i början av fraserna.

5.     Jazz                     
exempel: Victoria Tolstoy, Monica Zetterlund, Frank Sinatra, Billie Holiday, Alice Babs

Jazzsoundet är mångfasetterat och inte så lätt att definiera men gemensamt är ofta att man sjunger med ett moderat lufttryck i bröstklang, många ligger i talröstläge. Men till exempel Alice Babs kombinerar jazzsoundet med en klassisk teknik vilket skapar ytterligare dimension. Man kan också säga att soundets ursprung är att de tidiga jazzsångarna ofta härmade blåsinstrumentens sound, attack och frasering.

När vi lyssnat på exemplen så provade vi på att hitta growl-soundet. Du kan prova själv men ta det försiktigt.

Att hitta growl-soundet:

Försök att hitta growlet genom att pressa struphuvudet och baktungan mot varandra och sjung – La la la som om du är ”The Animal” (trummisen) i Mupparna. Det får under inga omständigheter kännas obehagligt eller kittla. Eller lyssna på L Armstrong och försök härma, låtsas vara ett lejon som ryter. Det kan kännas som om du försöker klämma ihop kanterna av tungans undersida. Ha en känsla av att gommen är vidöppen.

Nu har jag visat några av de olika sound som finns inom populärmusiken. Lyssna, härma och försök att hitta det sound som du känner mest för. Nästa lektion kommer vi att prata om nervositet och scenskräck, jag kommer att ge lite fler tips om detta. Lycka till!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".