Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Att komma försent

Publicerat fredag 29 februari 2008 kl 14.54

Vid samlingen inför gårdagens match mot Vasalund en och en halv timme innan avspark dök inte vår mittback Pär Asp upp.

Efter tio minuter ringde någon upp ”Aspen” som då satt hemma och softade, i tron att samlingen var en timme senare. Som tur var bor han i Solna och hade rusavstånd till idrottsplatsen.

Tio minuter senare kom han instormande med andan i halsen och en aning skamsen. Sådant kan hända den bäste och Asp är en kille som tidigare aldrig kommit försent till träning eller match. Så han slapp ganska lindrigt undan, av både lagkamrater och tränare.

Själv har jag en nästan sjuklig obsession vid att inte komma försent. Åker alltid hemifrån i riktigt god tid, blir helstirrig vid minsta trafikstockning och får nippran om någon som ska få skjuts av mig inte dyker upp i tid.

Det har till och med gått så långt att jag om nätterna har en återkommande dröm där jag är ute på stan och får ett telefonsamtal från någon som säger att matchen jag ska spela snart börjar.

Sedan stressar jag iväg men inser snart att jag aldrig kommer att hinna i tid till matchstart. Vaknar och mår uselt tills jag med en lättnadens suck återigen konstaterar att det än en gång bara var en dröm.

Med andra ord nästan på pricken det Pär Asp fick uppleva igår.

Det är olika vilka repressalier sena ankomster brukar ge. I de flesta lag brukar det räcka med en applåd för att understryka pinsamheten och så är saken ur världen. Vissa har en böteskassa som styrs av spelarrådet. Pengarna går sedan till någon rolig gemensam aktivitet efter säsongens slut.

Mer komplicerat blir det när det finns individer som har för vana att dyka upp sent till samlingar. Förutom den irritation som såklart skapas i laget (det är ju i alla sammanhang störande med folk som inte bemödar sig att passa tider) ställs tränarens fingertoppskänsla på prov.

Alla minns Lagerbäcks beslut att att en gång för alla markera vikten av att passa tiden för något år sedan. Zlatan, Chippen och Mellberg blev hemskickade från landslagssamlingen i Göteborg och övriga spelare i truppen verkade tycka att beslutet var helt riktigt.

I veckan kunde man läsa om hur Sunderlands manager Roy Keane har placerat Liam Miller på transferlistan. Anledning är ”poor time-keeping”. Kan tyckas hårt, men jag tror att spelarna i Sunderlands trupp tycker att det är skönt att slippa en lagkamrat som inte bemödar sig att passa tider.

Men det gäller att tränarna är konsekventa. Sätter man upp stenhårda regler är det viktigt att dessa gäller alla, även stjärnspelarna.

Just detta tror jag kan bli ett orosmoment i AIK:s trupp, med tanke på Norlings behandling av en viss Dulee Johnson. Och då tänker jag inte främst på eventuell rattonykterhet.

Det är väl ingen hemlighet att Dulee ett flertal gånger de senaste säsongerna kommit för sent till såväl träningar som matcher. Övertramp som inte fått några större konsekvenser.

Samtidigt har andra (mindre framträdande) spelare stängts av samt skickats till Väsby, Molde och andra gudsförgätna ställen.

Tro inte annat än att sådant skapar osämja och irritation i en spelartrupp. Det blir en knepig balanakt för AIK i framtiden. Vad händer nästa gång en spelare i Gnaget missköter sig?

(29 feb)
Richard Henriksson
richard.henriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".