Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rooney - hatad av många nu, älskad av alla i juli?

Publicerat onsdag 9 juni 2010 kl 22.46
1 av 2
2 av 2

Personligen har jag alltid haft väldigt svårt för Wayne Rooney.

Jag tycker att killen är arrogant, både på och utanför planen. Och framför allt har han representerat de två klubbar som jag har mest antipati mot i Premier League.

Killen föddes i tuffa kvarter i arbetarstaden Liverpool, och han utrustades inte med en cool röd sparkdräkt, eller en napp med en vacker gul fågel på. Nej, Wayne Rooney tillhör de blå. Fienden.

Från Goodison park.

Everton.

Inte nog med att han slog igenom där som rekordung barnstjärna. Nej, efter ett par år hos den närmste grannen som man inte gärna bjuder på en pint flyttade Rooney.

Fyra mil österut.

Till något ännu värre.

De röda jävlarna.

Jag har egentligen bara accepterat Bryan Robson av de som lirat hemma på Old Trafford.

Och absolut inte jättebabyn från Croxteth.

Men, och det är stort men.

Det är bara att hålla med Sven-Göran Eriksson. "Pay attention, please. He is the golden boy of english football. Don´t kill him. I beg you. Because you will need him".

Rooney hade precis blivit utvisad. England var utslaget ur fotbolls-VM i Tyskland 2006.

Men "Svennis" visste att om hans efterträdare skulle ha chansen att föra England längre än kvartsfinal så behövdes Wayne Rooney. Hel, frisk, i form. Och framför allt inte förstörd av den brittiska journalistkåren.

Och även om jag hoppas mer på att Steven Gerrard tar hand om taktpinnen, och gänglige Peter Crouch ska fortsätta sitt målstim i landslaget, så inser jag att Rooney behöver lyckas om det ska bli ett långvarigt bloggande för mig den här VM-sommaren.

Jag tror att han lyckas.

Jag tror att det räcker till semifinal.

Idag har jag tippat varenda match i fotbolls-VM i höjdhoppar-Holms eminenta VM-tips.

England vinner gruppen, slår ut Serbien på straffar i åttondelen, besegrar Frankrike efter förlängning i kvarten, och ställs mot Brasilien i semifinal.

England-Brasilien i VM. "Svennis" minns. 2002. Shizuoka.

Jag såg matchen på ett fik utanför Madrids flygplats Barajas ihop med kollega Tommy Åström, på väg till friidrott i Sevilla.

Michael Owen (en kille jag avgudade för att sedan ta avstånd från) gav engelsmännen ledningen. Rivaldo kvitterade precis före pausvilan. Och en ung Ronaldinho påminde i början på andra halvlek David Seaman om Nayim. D.v.s. lobbade in en boll praktiskt taget från mittlinjen.

England får chans till revansch i Kapstaden den 6 juli. Men jag tror inte att man tar den.

Det blir en ny bronsmatch a´la VM 1990. Och förlust igen, nu mot Tyskland.

Eller?

Wayne Rooney kanske har tänkt sig något bättre?

Är han spelaren att få engelsmännen att sluta drömma tillbaka till 1966?

I så fall ska även jag ge killen ett erkännande.

Hör mer om denne Rooney i Alexander Lundholms hörvärda porträtt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2835&artikel=3697230

Robert Tennisberg
robert.tennisberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".