Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Detta avgör vad som blir en nyhet

Publicerat onsdag 18 november 2015 kl 09.12
"Det som händer i Frankrike påverkar Sverige"
(3:05 min)
Kristina Riegert, professor i media- och kommunikationsvetenskap. Foto: Sveriges Radio.
Kristina Riegert, professor i media- och kommunikationsvetenskap. Foto: Sveriges Radio.

Efter kritiken att svenska medier inte rapporterar lika mycket om terrordåd i Mellanöstern, som i Frankrike, förklarar professorn Kristina Riegert hur journalister nyhetsvärderar.

En nyhet ska, av naturen vara ny. Ju mer oväntad den är, desto större genomslag brukar den få.

– I det här fallet kan man säga att Paris var en överraskande nyhet. Överraskande nyheter är väldigt populära, säger Kristina Riegert som är professor i media- och kommunikationsvetenskap.

Efter fredagens terrordåd i Paris har vissa ifrågasatt varför just dessa attentat uppmärksammas så mycket på tv, radio och tidningar medan andra terrordåd inte får samma bevakning.

Dagen innan attentaten i Paris, då 129 människor dödades, inträffade ett terrordåd i Beirut i Libanon som inte fick lika stor plats i media - trots att nästan 40 människor dog och runt 180 skadades.

– Mäktiga nationer och mäktiga beslutsfattare blir nyheter eftersom det får konsekvenser. Väst är fortfarande mäktigast, så européer tenderar att rapportera mer om Europa och USA.

Men inom journalistiken finns också något som kallas närhetsprincipen. Det betyder att en händelse blir mer relevant om den sker nära - geografiskt, politiskt eller kulturellt.

– Och det som påverkar Frankrike kommer påverka Sveriges eftersom vi är med i EU, säger Kristina Riegert.

Sverige och Frankrike har mer gemensamt än Sverige och Libanon, förklarar Kristina Reigert. Frankrike är ett västerländskt land som många svenskar har ett förhållande till. Många har varit där på semester eller känner vänner och bekanta som varit där.

– Problemet blir då att länder som är långt ifrån, där det har pågått krig väldigt länge och där det ofta rapporteras om elände, faller bort, säger Kristina Riegert.

Hon poängterar att det bor många libaneser i Sverige och att Libanon ofta beskrivs som en portal mellan öst och väst.

Så det finns flera saker som svenska journalister kan göra bättre, tycker professor Kristina Riegert.

– Det kanske vanligaste misstaget journalister gör är att gå för mycket på vad de stora anglosaxiska nyhetsbyråerna rapporterar om, säger hon och nämner nyhetsbyrån TT och tv-kanaler som BBC och CNN.

Kristina Riegert anser att många stora byråer har samma perspektiv och att, framförallt amerikanska medier, ibland har ett språk man kan diskutera.

– De kallar till exempel området Bourj al-Barajneh för ett Hizbollah-fäste istället för att beskriva det som ett område där det bor oskyldiga IS-offer.

Journalistkåren borde ha mer mångfald, tycker Kristina Riegert. Den borde ha fler med utomnordisk bakgrund och fler från blandade samhällsklasser.

– Men man ska vara försiktig, i det här läget, med att spä på spekulationer. Nu har folk möjlighet att jämföra "mainstream media" i Sverige med medier i andra länder genom sociala medier. Alla kan vara sin egen journalist.



Kristinas tips till journalister:

Två poliser under operationen i Saint Denis
  1. De första nyheterna är spekulation och det kan visa sig vara fel. Ogrundade anklagelser kan ha stora konsekvenser för redan utsatta människor.
  2. Det är bättre att ha rätt än att vara först och riskera faktafel.
  3. Man ska inte vara alltför beroende av de stora nyhetsbyråerna. Utvidga källorna och kontrollera dem.
  4. Tänk på att granska politiker och regeringars marknadsförda lösningar.
  5. Tänk på vilka kopplingar det kan finnas från utrikesnyheter till publiker i Sverige som kan komma till tals.
  6. Anställ journalister med blandade bakgrunder.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".