Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så avslöjas om brottslingar är psykiskt störda

Publicerat tisdag 8 december 2015 kl 08.55
"Problem när de fejkar att de är friska"
(2:55 min)
Ida Johansson hittades död vid ett motionsspår i Upplands Väsby. Foto: Christine Olsson/Privat.
1 av 2
Lisas misstänkta mördare bedöms som frisk. Foto: Christine Olsson/Privat.
Marianne Kristiansson. Foto: Ola Torkelsson/TT
2 av 2
Marianne Kristiansson. Foto: Ola Torkelsson/TT

Marianne Kristiansson är rättspsykiatrikern som utreder landets mest extrema våldsbrottslingar. Hon berättar hur en rättspsykiatrisk undersökning går till.

När en person begår ett allvarligt våldsbrott är det viktigt att ta reda på om gärningsmannen led av en psykisk sjukdom då brottet begicks. Svaret är rent avgörande för påföljden, om det ska bli ett fängelsestraff eller psykisk vård.

Ibland kan det vara svårt att förstå att brottslingar klassas som friska när de begått fasansfulla brott. Gårdagens åtal efter det uppmärksammade mordet i Upplands Väsby är ett exempel. 21-åriga Lisa överfölls i ett motionsspår i augusti och en 19-årig man misstänks för mord, försök till grov våldtäkt och brott mot griftefriden.

19-åringen misstänks ha strypt ihjäl kvinnan och därefter förgripit sig sexuellt på kroppen. Men mannen anses inte ha haft någon allvarlig psykisk störning när brotten begicks.

Rättspsykiatriker Marianne Kristiansson utreder landets mest extrema våldsbrottslingar och berättar att en rättsundersökning är en omständlig process som tar cirka fyra veckor när personen är häktad. Då får personen träffa rättspsykiatriker, socialutredare, psykolog och personal på avdelningen där den häktade befinner sig.

Den som utreds får svara på frågor om bland annat sin barndom och hur personen har det i samhället.

– Sen pratar vi väldigt, väldigt mycket om det här brottet som personen är misstänkt för, säger Marianne Kristiansson.

Kan man fejka en psykisk störning?

– Ja, det kan man absolut. Men grejen är väl att vi är experter på att upptäcka det här så det ser jag inte som ett större problem.

– Det som jag ser som ett större problem är att man fejkar att man är frisk. Personen kommer då bli dömd till fängelse, trots att den är väldigt sjuk. Detta kommer leda till rätt stora problem på fängelset kanske, och för den här personen också.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".