Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios samlade Linnésida

Lorena och Emil i Linnés fotspår

Publicerat måndag 18 juni 2007 kl 15.22
1 av 2
Lorena Grubisic. Foto Mattias Klum
2 av 2
Emil Nilsson. Foto Staffan Claesson/Uppsala Universitet

Mikrobiologen Lorena Grubisic följde Linné i hälarna på två av hans expeditioner. Botanikern Emil Nilsson har intresserat sig för Linnés monster, gulsporren, som Linné aldrig fick att passa in i sitt sexualsystem för växter. Läs och hör om två unga efterföljare!

Lorena reste längre än Linné själv

 

Lorena Grubisic är egentligen mest intresserad av bakterier och virus, men när hon blev tillfrågad om hon ville följa med och följa Carl von Linné i hälarna på två av hans expeditioner så slet hon sig gärna från mikrober till pärlmusslor och koraller. Linnés lappländska resa, den finns noggrant nertecknad år 1732, och idag kan vi se filmaren Mattias Klum plaska runt i Pärlälven tillsammans med Lorena för att få bästa bilden på musslans sifon. Folke Rydén och Mattias Klum tog unga studenter till sin hjälp för att levandegöra de otroliga expeditioner som Carl von Linné själv gjorde, eller skickade ut sin lärjungar på. I veckan har filmen Expedition Linné haft festpremiär, och den 26 april går den upp på biograferna. Men redan i maj får vi se filmen på SVT. Till Australien kom inte Linné, däremot hans lärjunge Daniel Solander, som föddes i Piteå 1733 och dog i London 1782. Linné och han blev möjligen ovänner, som det framgår av en ilsken not där Linné klagar över att det inte kommer något material från Solander. Lorena kom också till Australien, och förfärades över vad som hänt med korallerna i stora barriärrevet. Möt den nyfikna mikrobiologen Lorena Grubisic i Vetandets värld från 5 april 2007. Redaktör AnnLouise Martin.

 

Emil tar vid där Linné fastnade

Den unge botanikern Emil Nilsson har intresserat sig för Linnés monster som den har kallats, den mest kända mutationen av gulsporre, som hittades i Roslagen 1742 och som Linné aldrig fick att passa in i sitt sexualsystem för växter. När Linné grubblade på den var det nära att han hade kommit på evolutionsläran 100 år före Darwin. Om detta skrev Emil Nilsson som vann en tävling för bästa vetenskapliga artikel i Forskning och framsteg. Möt Emil Nilsson i Vetandets Värld i fokus från 11 jan 2007. Redaktör: Lena Nordlund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".